Svenska
Gamereactor
recensioner
Psychonauts 2

Psychonauts 2

Efter 15 långa år är äntligen uppföljaren till Psychonauts här och vi har nu satt betyg på Tim Schafers senaste skapelse...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
HQ

Att känna olika sorters känslor är naturligtvis inget konstigt. En dag är man glad, en annan sugen på glass och en tredje nedstämd. Det här låg till grund för Double Fines Psychonauts som släpptes år 2005 till Xbox, där industrilegenden Tim Schafer lät oss utforska olika sinnelag som plattformsspel i rollen som en Psychonaut kallad Raz för att försöka lösa diverse problem.

Zoomar man ut tillräckligt långt var det "bara" ett väldigt bra plattformsspel som hade svårt att tävla med Marios finaste stunder, men för den som försökte hänga med i storyn snackar vi om ett av de mest briljanta spelen de senaste 20 åren. Schafer bjöd på halsbrytande bandesign och fullkomligt geniala tolkningar av känslor, tankar och personligheter. Tyvärr flög det över huvudet på de flesta och de lite höstlika kulörerna kombinerat med en aningen burlesk design gjorde att många helt enkelt hoppade över spelet.

Psychonauts 2
Designen varierar ordentligt från bana till bana och ackompanjeras av ett välkomponerat och jazzigt soundtrack.
Detta är en annons:

De som verkligen spelade Psychonauts har dock tjatat flitigt på Schafer om att göra en uppföljare, men utöver den mediokra virtual reality-titeln Psychonauts in the Rhombus of Ruin har det varit tomt. Hoppet väcktes dock 2015 när Schafer, inspirerad av alla titlar som fått rejält crowfunding-stöd, drog igång en kampanj för Psychonauts 2 - och sex år senare är resultatet äntligen här. Och det är bättre och mer ambitiöst än någonsin tack vare det faktum att Double Fine halvvägs in i utvecklingen fick tillgång till Microsofts portmonnä i och med att de köptes upp. Tack vare detta släpps det även i en kanonfin utgåva med 4K-grafik till både PC och Xbox Series X, där sistnämnda är den jag recenserat.

Redan från första stund märks det att Schafer har höga tankar om den som spelar, när vi i hög fart får en resumé av storyn fram till och med Psychonauts 2. Ett grepp som knappast kan beskrivas som kommersiell briljans. Nåväl, storyn utspelas bara veckan efter att Raz lyckades stoppa Coach Oleanders onda planer i slutet av originalet. Tyvärr är problemen inte slut i och med det, och vår lille protagonist måste nu gräva djupt in i Dr. Lobotos förvrängda hjärna för att försöka ta reda på vem som gav honom uppdraget att fånga Psychonauts chef Truman Zanotto.

Psychonauts 2
Hur ser det ut i någons sinne? Något riktigt svar finns såklart inte, och öppnar för makalös bandesign.

Men medan de gör detta, stöter de på två skrämmande saker. Hjärnan är nämligen riggad med fällor, vilket tyder på att någon visste att Psychonauts skulle inte där - där organisationen var de enda som kände till uppdraget. Det finns alltså en förrädare. Det andra är någon arbetar för att den onde Maligula ska återuppstå från de döda. Det här kan bara lösas genom finurliga plattformsbanor och fiffiga pussel.

Detta är en annons:

Att överhuvudtaget spela ett plattformsspel med ett något barnsligt utseende som tolkar och berättar hur den mänskliga hjärnan arbetar samt tar itu med sådant som vanföreställningar, mentalt bagage, missbruk och annat är en märklig upplevelse. Att påstå att Psychonauts 2 är helt unikt på det sättet (tillsammans med föregångarna) är därför ren sanning. Vissa aspekter påminner lite om Pixar-rullen Inside Out, fast betydligt smartare.

Psychonauts 2
Det stukade persongalleriet är precis lika bra som i originalet.

Men medan allt sådant såklart är fränt, är det såklart viktigt att ett plattformsspel är roligt att faktiskt spela. Lyckligtvis levererar Psychonauts 2 även på det här området. Vid en första anblick är det ett ganska traditionellt 3D-plattformsspel. Eftersom så mycket av äventyret utspelas inne i folks sinnen, har utvecklarna haft väldigt fria händer att designa världarna precis som de vill utan att ta hänsyn till några regler.

För att undvika spoilers, tar jag en av de tidigare banorna som exempel där Raz går in i den galne tandläkaren Dr. Lobotos sinne. Här möts vi av en värld där en perverterad tandläkarmottagning, tänder och tandkött spelar en morbid roll som naturliga hinder. Det leder i sin tur till en kreativ bana som vissa säkert kommer tycka är direkt motbjudande på sina ställen, och för mig som verkligen avskyr tandläkarbesök så är det med rysningar i kroppen jag ser sonder skrapa och hacka mot tandemalj.

Psychonauts 2
Flera gånger under storyns gång kommer du överraskas rejält på ett sätt vi nästan bara är vana vid från välskrivna äventyr och rollspel..

Överallt i världarna finns även massor av samlarsaker, precis som i originalet. Dessa är inte överdrivet viktiga egentligen, men för den som bryr sig om Achievements och troféer finns det att göra, milt sagt. Som sig bör är vissa av dem extremt lätta att fånga, andra lite klurigare och vissa är rejält gömda. För att ta sig runt i världen använder du olika egenskaper som du aktiverar med de fyra axelknapparna. Det kan inkludera att sväva kortare sträckor, eldklot att bränna föremål/fiender med, förmågan att lyfta saker telekinetiskt och se världen ur andras ögon. Allt detta går dessutom att uppgradera på olika sätt där du styr vad som är viktigast.

Det här bidrar till bra gameplay, men du får fler egenskaper än du har axelknappar och måste därför skifta funktioner ganska ofta. Även om det finns ett snabbkommando för detta och spelet pausar medan du väljer, tycker jag det ger onödiga avbrott. Jag känner även att Psychonauts 2 dras med en problematik som i princip alla 3D-plattformsspel har, nämligen det faktum att det kan vara svårt att avgöra exakt var man kommer landa på en liten plattform.

Psychonauts 2
Dina många egenskaper kan kombineras på olika sätt i striderna, så chansen är stor att du hittar en stil som passar dig.

Det är dock petitesser i sammanhanget och känns nästan som att jag letar fel. För sanningen är att det spelmässigt är väldigt bra. Variationen är dessutom helt otrolig. Här väntar plattformsdesign jag verkligen aldrig sett förr och ibland måste jag nästan klia mig i huvudet för att förstå hur det jag ser framför mig egentligen är utformat. Dessutom bryts det hela tiden av med minispelsliknande passager som bara används en enda gång. Ibland kopplar jag ihop tankar för att stoppa spelmissbruk, nästa stund rullar jag omkring på ett stort bowlingklot i en värld fylld av bakterier och därpå tävlar jag i hjärtrytm på ett kasino. Till detta kommer sedan flera riktigt minnesvärda bossfighter. Originalet var så bra att fansen tjatat i 15 år på en uppföljare, men faktum är att detta spelmekaniskt är ännu vassare.

För att försöka summera Psychonauts 2 så är det något du aldrig spelat tidigare. Vill du bara se det som ett plattformsspel, väntar ett mycket bra sådant med massor av variation och saker att göra. Vill du dessutom ta dig tiden att hänga med i storyn och förstå alla bakomliggande mekanismer, väntar en tänkbar kandidat till årets spel.

Psychonauts 2Psychonauts 2Psychonauts 2Psychonauts 2
HQ
09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Genombriljant story, härligt persongalleri, bra gameplay, otrolig variation, kreativa spelvärldar, mysig musik, massor av hemligheter, många aha-upplevelser
-
Byta egenskaper känns klumpigt
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • AG Jati
    Pojkvaskern med den stora hjärnan är tillbaka! Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Det ska sägas med alla uppföljare som... 9/10

Relaterade texter

Psychonauts 2Score

Psychonauts 2

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Efter 15 långa år är äntligen uppföljaren till Psychonauts här och vi har nu satt betyg på Tim Schafers senaste skapelse...



Loading next content