SpongeBob SquarePants: Battle for Bikini Bottom - Rehydrated

Plankton är arg - som vanligt. Jättearg, och pytteliten. I högre upplösning och bättre texturer än vanligt - dessutom. Hans besatthet över att lägga vantarna på Herr Krabbas hemliga burgarrecept. Och för att utföra sina planer skapar Plankton flera robotar som ska hjälpa honom, och nu är det upp till Svampbob, Patrik, Sandy och Bläckvard att rädda undervattensbyn Bikini Botten. Igen.

Det är charmigt att få se Svambob med vänner tillbaka i spelform i SpongeBob SquarePants: Battle for Bikini Bottom - Rehydrated, så är det. Speciellt när det ser så bra ut som remaken av originalet från 2003 faktiskt gör. Underbart mysig animerad grafik som kan få vem som helst att må bra av att titta på. Färgerna sticker ut och omgivningarna är magiska för fans av Svampbob. Inga större problem rent tekniskt utöver vissa texturer som inte riktigt hinner ladda in i början av filmsnuttar. Det händer långt ifrån varje gång - faktiskt bara några enstaka under min speltid - så jag skulle kalla detta tekniskt felfritt ur den synvinkeln. Bara den underbara designen på både värld och karaktärer, utan jobbiga buggar som förstör.

En annan sak som stack ut lite extra i mina ögon är ansiktsuttrycken på karaktärerna. Man ser utan tvekan humöret på karaktären man pratar med, och det var inget jag hade förväntat mig här, faktiskt. De kanske inte är de bästa, men jag har fått mig ett par varma skratt av Svampbobs olika minspel under tiden med det här spelet. I ett spel baserat på en animerad serie tycker jag det är viktigt att det ska kännas som att man spelar valfri episod ur serien, och det tycker jag teamet på Purple Lamp Studios lyckats väldigt väl med tack vare de grymt bra återskapade miljöerna och karaktärerna.

Musiken är Svampbob. Ni som sett serien förstår såklart vad jag menar. Musiken är direkt igenkänningsbart och superhärlig, till en början. Till slut tröttnar jag lite, det känns lite som att jag lyssnar på samma låt genom hela spelet - och det kan väl ingen tycka är roligt? Utöver musiken är ljudet underbart. Spelaren får precis det här snärtigt härliga ljudet som vi hör i serien. Allt från Garys mjaowande till Patriks röst låter fantastiskt. Det finns dock undantag. Jag tycker att Herr Krabba och Vattumannen känns billigt skådespelade, och jag känner inte riktigt igen rösterna såsom jag gjort med de andra karaktärerna. Vid lite närmare forskning ser jag att deras originalskådisar är med här. Ernest Borgnine (Vattumannen) gick bort för åtta år sedan, så den är förståelig - såklart. Däremot förstår jag inte varför Herr Krabbas skådis är med. Han kan ha tackat nej eller begärt för mycket än vad utvecklarna ansåg vara värt - jag vet inte. Ingen stor grej, men lite tråkigt är det. För ersättaren gör inte ett jättebra jobb tycker jag.

Jag har förvisso alltid kollat på Svampbob på engelska, eftersom jag insåg tjusningen med serien på senare år - men jag tycker ändå att det är ganska kasst att det inte finns ett svenskt språkalternativ i spelet. Hade jag kollat på Svampbob sedan jag var liten och på svenska, hade jag haft svårare för att uppskatta spelet nu såhär i efterhand. För de som kollar/kollat på svenska känner väl knappast den bekantskapen med de engelska rösterna - som e hade gjort med svenska? Hade det bara varit engelska som fanns hade jag inte brytt mig nämnvärt, men när det finns såpass många andra språk förstår jag inte varför svenska är uteblivet.

Tillgängligheten är superb här. Inga spelmekaniker som är direkt svåra att förstå sig på, utan det här är ett spel som lämpar sig för alla typer av spelare. Allt från småbarn till gamla inbitna plattformsfans kommer att gilla denna remake. Även om du aldrig spelade originalet men vill prova det nu, 17 år senare tror jag du kommer gilla detta - förutsatt att du gillar plattformsspel. Striderna är lättsamma och inte komplicerade, och det tycker jag inte de behöver vara i ett sådant här spel. De förekommer inte så ofta. Jag tycker att meningen med ett sådant här spel bara är ren spelglädje för de inbitna fansen av materialet det är baserat på. För jag lovar att det inte finns ett enda Svampbob-fan som inte kommer gillade det här. Att få springa runt i Bikini Bottom med alla de karaktärerna vi älskar är helt magiskt. Det är lättsamt och ordentligt härligt, och det är ett superbt spel att byta ut (som jag gör) med The Last of Us: Part II när det blir alldeles för tungt och mörkt brutalt.