Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
recensioner
Trials of Mana

Trials of Mana

3D-nyversionen av Seiken Densetsu 3 är här och vi satte Wigert på att dela ut en nuffra...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Japanska rollspel är tveklöst en av mina favoritgenres och för mig började alltsammans med Final Fantasy X. Jag föll pladask för konceptet av att vara lite för svag och lite för dum för de flesta bossarna samt att det krävdes en rejäl svängom med att nöta småfiender innan jag kunde ta stormilakliv på Sphere Griden och bli en aning starkare. Med min ringa ålder i åtanke så blev det dock så att jag missade att köra Seiken Densetsu 3 och därav infann sig aldrig intresset att skaffa Collection of Mana där det omdöpta Trials of Mana ingick.

Såvitt jag har förstått är dock den här nyversionen i 3D väldigt trogen originalet, detta baserat på Youtube-genomspelningar som jag har kikat på och även striderna ser ut att te sig likadana, med det självklara tillägget av en extra dimension förstås. Så om du har spelat originalet och vill återuppleva detta i 3D, med sprudlande färger på din jätte-TV så verkar det ändå vara en god idé då intrycken är riktigt positiva från Mana-veteranerna efter att de har lirat igenom demot som släpptes för runt en månad sedan. Jag själv bedömer dock nyversionen av Trials of Mana för vad det är idag, utan någon vetskap om vad Square Enix har förbättrat eller försämrat sedan 1995.

Trials of Mana
Trials of Mana bjuder på en hel drös med trevliga bossar.

Inledningsvis får jag välja en huvudkaraktär och två följeslagare av totalt sex stycken valbara slagskämpar. Som protagonist faller jag för Riesz, en armékapten från riket Laurent och vid hennes sida lade jag med den varulvsliknande Kevin och lilltjejen Charlotte. Detta blev en bra kombination stridsmässigt men en desto sämre vad gäller röstskådespelarna för Charlotte kan frustrerande nog varken uttala "R" eller "L" och skådespelsmässigt har de andra inte imponerat speciellt mycket - så förslagsvis bör du välja de japanska rösterna.

Själva inledningsberättelsen kommer att skilja sig åt beroende på vilken av karaktärerna du väljer som huvudprotagonist och du får valet om du vill spela igenom dina andra två kumpaners bakgrundsberättelser eller bara få en snabb sammanfattning. För krigarprinsessan Riesz del så attackeras hennes borg av onda makter, kungen dödas och hennes lillebror blir kidnappad vilket gör att Riesz förstås ska ut i vida världen och leta rätt på honom. Det finns en personlig vendetta för mina tre karaktärer men allt eftersom så växer intrigen till ett hot mot hela världen då åtta stycken enorma superbossar, tjusigt kallade "Benevodons", riskerar att släppas lösa och göra sylta av hela riket.

Trials of Mana
Den färgsprudlande spelvärlden, den härliga musiken och det något simpla stridssystemet ger en mysig spelupplevelse.

Trials of Mana är väldigt traditionellt sett till progressionen och det grundläggande spelkonceptet då jag reser från stad till stad och spöar på fiender under transportsträckorna. Spelvärlden är väldigt linjär där några större öppna fält eller andra traditionsbrytande överraskningar inte riktigt finns med, utan det är mestadels tal om korridorsliknande banor där små avstickare görs för att hitta en kista (eller en trevlig kaktus som delar ut priser i takt med att man hittar honom runt i världen) och under tiden ska det förstås dräpas en rejäl hög med ruskprickar.

Stridssystemet är i realtid där du springer omkring fritt bland exempelvis sex stycken fiender, duckar för att undvika deras attacker, tokhamrar för att dela ut skada och allt eftersom kan de svagare attackerna kombineras med tyngre sådana, men absolut inte i samma utsträckning som exempelvis God of War-trilogin utan det finns bara någon enstaka kombo att utföra. I takt med att du gör en massa skada fylls en mätare på vartefter du kan släppa lös en rejäl superattack och i bästa fall göra slut på varenda fiendeslusk i en enda stöt - och det hela är faktiskt lite tillfredsställande. Bilduppdateringen hänger med, den artificiella intelligensen är godkänd och miljöerna som jag piskar övervuxna svampar i är färgsprakande.

Trials of Mana
Precis som i Ni No Kuni låser du efter ett tag upp ett båtliknande färdmedel och därefter en riktig bamse till drake så du med lätthet kan transportera dig till de olika städerna och vildmarkslederna i spelvärlden.

Men efter en stund, redan efter de första timmarna tillsammans med Trials of Manas stridssystem så blir det väldigt tydligt hur stelt, upprepande och banala slagsmålen egentligen är. Det finns inget djup och variation bortsett från att behöva hoppa upp i luften och fäkta för att komma åt de flygande fienderna, göra en tyngre attack på snubbarna med sköld eller bränna av de där superkrafterna. Så i längden har jag störts av att stridssystemet inte är så värst utvecklat, samtidigt som jag ändå njuter av den genremässiga tillfredsställelsen av att samla erfarenhetspoäng och uppgradera mina karaktärer eller komma till en ny stad och köpa bättre vapen, för att i slutändan ge lite hårdare stryk än förut. Det funkar, det är trevligt, det är lite beroendeframkallande - som alltid när det gäller japanska rollspel.

Bossarna har däremot överraskat mig en del då designen har varit grymt kreativ och mustigt färgglad med en rad olika djur och saker som inspiration. De har blivit svårare efter runt halva livet och frammanat lite utmaningar och tempoväxlingar, exempelvis att krossa ett gäng stora istappar innan ett kärnkraftsangrepp släpps lös på min trio. De blir dock aldrig någon större utmaning som jag verkligen har behövt träna mig till och just den aspekten kan jag sakna väldigt mycket när minnen av andra Square-bossar är så starka tack vare hur länge jag fick förbereda mig för att slutligen göra narr av dem.

Trials of Mana
Det finns en gräns på hur mycket du kan uppgradera dina karaktärer. För att komma vidare och bli starkare måste en typ av klassuppgradering utföras och på kuppen kommer dina slagskämpar att se lite fräckare ut.

Om man ser till berättelsen och progressionen verkar det finnas anledning att göra flera genomspelningar då saker kan ändras beroende på vilka karaktärer du väljer men karaktärsutvecklingen har varit dålig under min genomspelning och det händer sällan något som verkligen biter tag i mig under äventyret, möjligtvis bortsett från musiken och hur larvigt färgglad spelvärlden är. Dängorna är sådär ultramysiga och när jag spöar upp ett gäng äggfiender i den grönaste, soligaste skogen som någonsin gjorts i Unreal Engine 4 så är liret ändå ganska trevligt.

Allt som allt är Trials of Mana ett okej rollspel, lite för barnsligt och spelmässigt platt för mig, även om det i sina stunder har varit riktigt mysigt medan jag har knäckt fiender på löpande band i superfärgglada miljöer och med härlig musik. Under recensionsdagarna har jag inte känt någon direkt längtan efter att fortsätta berättelsen eller bara hamra igenom ett par strider, men däremot finns det som sagt en viss mysfaktor med Trials of Mana som många säkerligen kommer att uppskatta.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Väldigt mysig känsla och atmosfär, fina bossdueller, grym musik
-
För simpelt stridssystem, väldigt linjär spelvärld, dålig karaktärsutveckling, platt berättelse
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

Trials of ManaScore

Trials of Mana

RECENSION. Skrivet av André Wigert

3D-nyversionen av Seiken Densetsu 3 är här och vi satte Wigert på att dela ut en nuffra...

Trials of Mana släpps i april nästa år

Trials of Mana släpps i april nästa år

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Square Enix har presenterat ett premiärdatum för deras kommande Secret of Mana 2-remake (vilket aldrig släpptes i väst när det begav sig) Trials of Mana, och det är den...



Loading next content