Svenska
Gamereactor
recensioner
Moons of Madness

Moons of Madness

Chefredaktör Hegevall gar tagit en paus från grovgruset i Dirt Rally 2.0 för att se om han blir skrämd av skräcktiteln Moons of Madness...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Shane Newehart är chefsingenjör placerad på mars i en nära framtid. Han är där för att samla material och forska på ett fynd som gjorts av en trupp astronauter som mystiskt nog gått upp i rök. Naturligtvis är mars och framförallt rymdbasen där Shane lever och frodas invaderad av slibbiga rymdmonster som alla är gjorda av slemmigt mörklila tentakler och alla vill äta upp Shanes smarriga kranium till kvällsmål. För att kunna överleva det mardrömslika scenariot måste man som spelare styra omkring Shane i ett sövande trist, platt, stelt och fantasilöst skräckäventyr som varar i chockerande snåla fyra timmar och 20 minuter.

Moons of Madness
Det ska tydligen, enligt utgivaren, vara Lovecraft-inspirerat men det håller jag nog inte alls med om. Det saknar filosofiskt djup och atmosfär för att få kallas "Lovecraftian".

Jag är numer ingen större fan av skräckgenren, men jag var en skräckfantast under speltypens storhetstid. Jag älskade de tidiga Alone in the Dark-titlarna, Resident Evil samt Silent Hill och har i omgångar låtit Creative Assembly skrämma skiten ur mig (bokstavligen) med det genuint fenomenala Alien Isolation. Men för varje lyckat skräckspel känns det för egen del som att det släpps 30 kassa sådana och även om jag vill gilla exempelvis Man of Medan eller Evil Within, är det flertalet aspekter av dessa hypade skräcktitlar som inte tilltalar mig. Genren är på dekis, anser jag. Men jag vet också att jag är ganska ensam om den åsikten.

Moons of MadnessMoons of Madness
Pusslen är så enfaldigt trista att man hellre går och diskar.
Detta är en annons:

Moons of Madness är en mix av idéer som indiestudion Rock Pocket Games norpat från befintliga spel. Upplägget från Alien Isolation, fiendedesignen från The Thing, berättandet från Dead Space bland annat. Allt detta hade naturligtvis kunnat bli bra, inte minst med tanke på att själva konceptet med Lovecraft-inspirerad rymdskräck på Mars känns förhållandevis originellt. Men det fungerar inte, inte för en endaste sekund. Storyn gör sitt yttersta för att varva alla möjliga idéer och berättarmässiga stilar men det blir bara någon slags gegga av klena idéer som aldrig sys ihop eller blir till något som ens kan anses som måttligt intressant. Rock Pocket Games mosar in allt möjligt här, Shanes barndomsproblem, familjegräl, mardrömslika psykoser... Och jag struntar helt ärligt i allt. Bryr mig aldrig för en sekund om huruvida stackars Shane lever eller dör, och där i ligger väl grundproblemet.

Moons of MadnessMoons of MadnessMoons of Madness
Grafiken är plat toch ljuseffekterna känns gamla.

För starten är trots allt ganska stark. De inledande 20 minuterna greppar tag och lovar gott. Sen faller allt platt. Den centrala spelmekaniken kretsar kring att scanna olika maskiner för att sedan hacka dem och därigenom lösa diverse enklare pussel. Pusslen är aldrig utmanande eller smarta. Oftast handlar det bara om att hitta nåt trött föremål och lägga det på rätt plats vilket får detta att mer kännas som någon slags simulering av de tråkigaste av vardagssysslor. Fienderna är larviga (tentakler, mer tentakler, ännu mer tentakler - och mer tentakler), grafiken ful och atmosfären platt som en pannkaka. Jag borde väl i grunden försöka utveckla mina åsikter mer, här, fördjupa mig men tänker vara lika lat som spelutvecklarna och avsluta innan jag verkligen kommit igång. Köp inte detta. Spela det inte. Låna det inte. Bara att ignorera.

04 Gamereactor Sverige
4 / 10
+
Inledningen är stark, ett par spännande flashback-sekvenser, skaplig musik
-
Ful grafik, kass atmosfär, nonsens-aktig story, tröttsamt enformig mekanik, hopplösa pussel, larviga fiender
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

3
Moons of MadnessScore

Moons of Madness

RECENSION. Skrivet av Petter Hegevall

Chefredaktör Hegevall gar tagit en paus från grovgruset i Dirt Rally 2.0 för att se om han blir skrämd av skräcktiteln Moons of Madness...



Loading next content