Svenska
recensioner
Pokémon Mystery Dungeon: Rescue Team DX

Pokémon Mystery Dungeon: Rescue Team DX

Pokémon Mystery Dungeon: Red & Blue Rescue Team har efter 15 år fått en remake. Johan har testat om det är värt att leva som en Pokémon...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Om du frågar någon vilket som är deras favoritspel i Pokémon-serien kommer nog de allra flesta svara något spel i den handhållna huvudserien. Några andra kanske svarar Colosseum, Stadium eller Snap. Någonting du tyvärr inte kommer höra lika ofta är Mystery Dungeon. Detta trots att de första spelen släpptes så långt tillbaka som 2005 (i Japan och året efter i resten av världen). Då blev vi introducerade till Pokémon Mystery Dungeon: Red Rescue Team till Game Boy Advance och Blue Rescue Team till Nintendo DS. Lite förvånande har det nu kommit en remake på dessa två spel, Pokémon Mystery Dungeon: Rescue Team DX.

Spelserien är något helt annat än vad du får i andra Pokémon-spel. Här finns inga tränare, gym, Pokémon Center eller ens människor. Allt utspelar sig i en värld full av Pokémon, som alla kan tala engelska av någon anledning. Du är, givetvis, också en sådan. Vilken du blir bestäms genom att besvara några personlighetsfrågor. Jag blev Bulbasaur. Från en av femton andra förvalda monster får du sedan välja din kompanjon, i mitt fall valde jag Charmander. Sorry Squirtle, du platsade inte den här gången. Återkom när du blivit Blastoise. Du vaknar sedan upp som den Pokémon du blivit tilldelad, vilket gör dig förvånad eftersom du var människa när du somnade. Det är också huvudberättelsen i spelet, att ta reda på sanningen. Varför har du egentligen hamnat i Pokémon-världen? Och är det ditt fel att världen helt plötsligt drabbats av mängder av naturkatastrofer?

Pokémon Mystery Dungeon: Rescue Team DX
"BFF?" Efter ett personlighetstest blir du tilldelad en Pokémon, här Bulbasaur, och får välja en kamrat, i mitt fall Charmander.

Medan du försöker minnas vad som hänt bildar du och din nya bästis ett räddningsteam för att hjälpa andra i nöd. Detta är vad som kommer ta upp nästintill all speltid. Låt mig summera. Du får uppdrag genom att gå till anslagstavlan eller att kolla brevlådan. Sedan tar du dig till en av platserna för dessa uppdrag. Där möts du av vad spelets namn kallar "mystery dungeons". Ingen gång du besöker ett ställe kommer att vara den andra gången lik i dessa slumpmässigt genererade dungeons. Ditt mål är nu att hitta den som behöver hjälp någonstans i detta område. När du rör dig ett steg rör sig alla fientliga monster också, så det gäller att planera. Det blir snabbt ganska tjatigt då alla uppdrag behandlas på samma sätt. Inte blir det bättre av att musiken gör mig galen av repetition efter ett tag. Dessutom har samtliga Pokémon samma läte när de attackerar. Mina öron är inte glada efter att ha spelat.

Pokémon Mystery Dungeon: Rescue Team DX
Striderna är turbaserade där du väljer en av dina fyra attacker.

Mina ögon däremot är lika förälskade som Brock är i Officer Jenny och Nurse Joy. Utvecklarna själva beskriver det som vattenfärgsinspirerat och det är svårt att inte hålla med. Den som lade fram den idén under planeringen borde få en löneförhöjning. Spelet är magiskt vackert. Samtidigt inser jag att det kanske inte kommer falla alla i smaken, men jag ger alla tummar jag har upp för att de vågat sig på detta. De turbaserade striderna har också fina animationer, oavsett om det gäller Ice Beam, Razor Leaf eller Confusion. Striderna i Rescue Team är relativt enkla. Du väljer en av dina fyra attacker där vissa endast fungerar i närstrid medan andra kan användas flera rutor bort. Det fungerar precis som du är van med, med svagheter mot vissa typer av attacker. Dina lagkamrater attackerar sedan automatiskt, med blandad framgång. Har du tur kan en besegrad motståndare bli så imponerad av din styrka att de vill gå med i ditt räddningsteam. De följer därefter med som extra karaktär under resten av din nuvarande dungeon. Du kan bara ha med dig tre Pokémon in från början, men upp till fem rekryterade kan följa med till slutet av denna dungeon. En rejäl fördel med andra ord. Det finns även två andra sätt att rekrytera till ditt team. Du kan hitta några som blivit så hungriga att de inte kan röra sig längre. Ge dem ett äpple så är ni är vänner för alltid. Alternativt kan också de som du klarar uppdrag för gå med.

Det finns även andra nya saker förutom utseendet. Auto Mode gör att ditt team går runt själva utan att du behöver styra. Detta avbryts om en annan Pokémon är i närheten. På tal om att styra måste jag nämna att styrspaken svarar väldigt dåligt i bärbart läge. Ibland märker den inte av när jag styr och min Bulbasaur rör sig således inte. Detta har lett till att jag använder styrkorset när jag använder Switchen i bärbart läge istället. När jag spelar på tv:n händer detta inte alls. Nåväl, tillbaka till nyheterna. Jag nämnde tidigare att du använder dina fyra attacker, men du kan även göra en autoattack med A-knappen, vilket ger en slumpmässigt attack. Stora delar av spelet, så länge du inte spelar mot någon av bossarna, går att klara med endast A-knappen, vilket gör spelet betydligt enklare. Här finns nu också Megaevolutioner, vilket du säkert känner igen från andra Pokémon-spel samt autosparande.

Pokémon Mystery Dungeon: Rescue Team DX
Pelipper ger dig nya uppdrag varje morgon, som ett brev på posten.

Jag måste självklart också nämna en annan stor del av spelet, nämligen att bli räddad... av ett annat räddningsteam. Om du skulle falla i strid och inte har någonting att återuppliva dig med har du två val. Du kan antingen välja att testa igen, vilket leder till att du förlorar a-l-l-a dina pengar och saker som återställer din HP eller återupplivar dina kämpar. Vill du inte göra det måste du bli räddad, antingen genom att starta samma dungeon med tre nya Pokémon som måste ta sig fram till där ditt tidigare team stupat. Då får du behålla alla dina saker. Du kan också be andra, riktiga spelare att skicka sitt gäng för att rädda dig. Tyvärr kunde jag inte testa hur bra detta fungerar. Givetvis kan även du rädda dina kompisar i nöd.

Jag blev tvungen att rädda mig själv när jag kaxigt gav mig in i en ny dungeon. Dittills, ungefär sex timmar in, hade jag spöat alla till höger och vänster utan problem. Jag tänkte till och med klaga över att spelet var för enkelt. Knappast, svarade spelet. Jag hade då nått en del i spelet där du bara har tillgång till dina två inledningsvänner, vilket redan där borde ha gett en varningssignal. Det fanns sedan knappt ett enda bär (som återställer din HP) under dessa 15 våningar. När sedan bossen kom hade jag ingen hjälp av fler lagkamrater eller saker att hjälpa mig. Jag åkte på smisk. Flera gånger om. Där lärde jag mig att komma förberedd till kommande nivåer. På tal om nivåer eller dungeons i spelet så har de olika underlag och bakgrunder med snö, skog, vulkaner och grottor. Men det är egentligen bara kosmetiskt och tar inte bort känslan av upprepning. Konstigt nog blir det ändå beroendeframkallande med "bara en dungeon till...".

Pokémon Mystery Dungeon: Rescue Team DX
Detta är vad den största delen av spelet handlar om. Att hitta och rädda Pokémon i nöd. Du är ju trots allt i ett rescue team.

Pokémon Mystery Dungeon: Rescue Team DX är inte för alla, men det får enligt mig för lite kärlek. Det är en helt annan typ av Pokémon-upplevelse och om du inte spelat något av spelen under de senaste 15 åren är det kanske dags nu. Det är inte perfekt, men det har en speciell charm.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Fantastiskt vackert, intressant berättelse, beroendeframkallande
-
Repetitivt, ljudet är ingen höjdare
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy