Svenska
recensioner
The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics

Glöm allt om vad mörker och lömska Skeksis-styren heter. Thra har aldrig mått sämre än i detta magra strategiäventyr, och inga Gelflingar i världen kan rädda det från tristess-avgrunden.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Jag är en av de som fullkomligt älskar The Dark Crystal-följetongen. Originalfilmen från 1982 är enligt mig fenomenal på alla tänkbara sätt och vis och förtjänar mer beröm en vad den kanske får, och Netflixsserien som släpptes förra året hör till bland det absolut bästa som tjänsten har att erbjuda. Mina förväntningar på The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics var således tämligen uppskruvade efter att spelet presenterast på förra årets E3-mässa, och även om jag såklart visste att det inte kulle bli något påkostat AAA-spel så hoppades jag ändå att magin och kärleken från ursprungsmaterialet skulle sippra fram och erbjuda ett mysigt budgetlir att spendera våren tillsammans med. Tyvärr infrias inte dessa förhoppningar (inte ens i närheten) och vad som kunde blivit en fenomenal Hattrick-framgång för Jim Hensons dockteater blir istället ett själslöst Skeksis-kupp i att försöka skaka fram så mycket kosing som man bara kan från sin mest lojala fanskara.

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics
Allt med Dark Crystal Tactics känns billigt och slarvigt ihopsatt. Dessa mellansekvenser hör visserligen till spelets bättre komponenter, men då är de inte speciellt bra till att börja med.

Om du är någorlunda bekant med mästerverk som Final Fantasy Tactics och Tactics Orge: Let Us Cling Together så är du väl införstådd med hur Dark Crystal Tactics spelas. Du styr nämligen dina hjältar över ett rutnät och turas om med fienden att utbyta attacker tills dess att någon står som ensam segrare. I vissa uppdrag handlar det visserligen inte alltid om att eliminera alla fieder på slagfältet utan ibland måste man även aktivera ett visst antal spakar, förflytta sina soldater till en specifik position eller döda en särskild kombattant för att vinna och ta sig vidare. Konceptet är på så sätt extremt enkelt att förstå, men det är också samma enkelhet som är äventyrets absolut största problem. För när samma simpla uppbyggnad genomsyrar hela produktionen blir det extremt svårt att känna annat än tristess eller uppmana sig själv att spela vidare, oavsett hur stor kärlek till Dark Crystal man än må ha. För nej, det blir inte mycket bättre längre fram i spelet, och förutom dina surt förvärvade pengar så kommer du endast förlora dyrbar tid i sällskap med denna intetsägande fantasy-soppa.

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics
Att ta hänsyn till miljön gynnar dina trupper, men tro inte för den sakens skull att du behöver vara något taktiskt geni för att ta dig igenom majoriteten av spelets utmaningar. Allt i Dark Crystal Tactics är nämligen enkelt. Allt.

Om vi sedan ska tackla det visuella så ser Dark Crystal Tactics ut som en bisarr blandning mellan ett mobilspel från 2013 och ett textursnålt Playstation 2-lir, som man dessutom valt att krydda med suddig pastellfärgs-grafik från Game Boy Advance-tiden. Det är långt ifrån snyggt med andra ord, och varken miljöerna eller karaktärerna får egentligen en ärlig chans att komma till liv bland dessa mediokra stillbildsporträtt och simpla polygonmodeller. Lägg sedan in faktumet att det i princip inte erbjuds något röstskådespeleri överhuvudtaget (någon försöker visserligen göra Simon Peggs berömda Hovmästar-Mmmm, men misslyckas dessvärre fatalt och låter istället som en förkyld Jonas Mäki som imiterar Yoda) och det blir övergripande svårt att känna någon typ av liv, passion eller något av den extrema kreativiteten som följetongen annars gjort sig så känd för.

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics
När "Mmmm" känns mer som "Hmmm"

Berättelsen är förövrigt mer eller mindre densamma som i TV-serien, men trots detta försvinner tyvärr mycket av original-energin i spelet då historien är så hastigt berättad och slarvigt ihopklippt att det varken funkar som substitut eller kompanjonspjäs till Netflixs mästerverkssaga. För det förväntas nämligen mer eller mindre att man redan är bekant med allt vad Gelflings, Thra och Skeksisar är för något innan du sätter tänderna i Tactics, och jag tvivlar att någon skulle begripa vad som faktiskt händer på skärmen utan någon annan typ av bakgrundsinformation att luta sig emot. Det är lite som om utvecklaren endast försökt komma undan med en sån liten ansträngning som möjligt, och det är förbaskat trist att behöva bevittna när en annars så briljant historia blir slaktad vid fotknölarna på det här sättet.

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics
Jag vet att Mother Aughra inte är känd som någon skönhet, men var man verkligen tvungen att måla upp henne på detta fasansfulla sätt?

För att göra saken än mer smärtsam så körs inte spelet helt smärtfritt heller. Varenda gång man ska in i menyer och korrigera sina trupper med nya förmågor, vapen och föremål så är det nämligen en märkbar fördröjning från det att du klickar på en karaktär till dess att du kan göra dina val och justeringar. Laddningstiderna mellan matcherna går därtill ibland uppemot 15-20 sekunder, och att behöva vänta på pass länge mellan de korta uppdragen är såklart inte optimalt för ett lir som redan kämpar för att hålla intresset uppe. Det må visserligen låta som en ytterst bagatellartad sak att ta upp i en redan väldigt negativ recension, men då jag verkligen försökte komma på något positivt att säga så kunde jag inte ens ärligt skriva att spelet fungerade utan några tekniska anmärkningar, och var du förövrigt inte skrämd till förnuft av allt jag skrivit innan så kanske mindre bilduppdaterings-problem och sega laddningsskärmar kan få dig på bättre tankar.

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics
En av de extremt få positiva aspekterna med Dark Crystal Tactics är att man blir sugen att spela Final Fantasy Tactics. Ett liknande jobb-system används nämligen här, men seriöst... Spela Final Fantasy istället.

Det som sedan gör mig allra mest sorgsen när jag tänker på The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics är inte det faktum att det är tråkigt att spela eller att man misslyckades förvalta ursprungsmaterialet till ett mer interaktivt medium. Nej, det som gör mig allra mest ledsen är att det just känns som om man inte ens har försök, utan endast tagit ett älskat varumärke, slängt fram en rejält underkokt produkt och hoppas att folk ska betala innan de hinner upptäcka vilket fuskbygge man ställt på benen. För att kräva tvåhundra kronor för den här livlösa skuggan av originalen är snudd på brottsligt, och en sån här rejäl sågning är - i mitt tycke - berättigad när den prisbilden står i kontrast mot den ihåliga slutprodukten man levererar. Visst, hade det varit ett gratisspel till mobiler hade jag kunnat titta lite mer förlåtande på vissa saker, men när man faktiskt tar en sådan kärleksfylld kulturskatt och förvandlar det till ett enformigt, färglöst och känslokallt strategispel, utan vare sig respekt mot originalet, genren eller mot sin publik så är det löjligt svårt för ursäkterna att ta fäste.

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics
Många av bekanta ansiktet finns här att finna... De har aldrig sett mer gräsliga ut dock.

Avslutningsvis; om du, precis som jag, älskar Jim Hensons underbara dockvärld så gör du verkligen bäst i att hålla dig så långt ifrån detta som det bara går. Gå och se filmen eller serien igen istället om du nu inte kan få nog av Mor Aughra, Rian, Deet och resten av den älskvärda ensemblen. För den här styggelsen av ett spel har sannerligen blivit tömd på allt sitt livsväsen och Sanningens kristall har aldrig känts mer korrupt än den gör inuti The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics.

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics
Vissa strider har unika funktioner som kraftig vind och stora stenar som påverkar hur man rör sig. Det gör inte spelet mer intressant eller roligt såklart, men det finns där... Så ni vet.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
03 Gamereactor Sverige
3 / 10
+
Man blir sugen på att spela Final Fantasy Tactics. Musiken är emellanåt mysig.
-
Fult, tråkigt, kostar för mycket, slaktar ursprungsmaterialet.
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

The Dark Crystal: Age of Resistance TacticsScore

The Dark Crystal: Age of Resistance Tactics

RECENSION. Skrivet av Joakim Sjögren

Glöm allt om vad mörker och lömska Skeksis-styren heter. Thra har aldrig mått sämre än i detta magra strategiäventyr, och inga Gelflingar i världen kan rädda det från tristess-avgrunden.



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy