Svenska
Gamereactor
recensioner
Vampyr

Vampyr

Det finns onekligen ett dilemma med att vara läkare och rädda liv samt vara vampyr och ta liv. Just denna balansgång bjuder Dontnod på i Vampyr...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
HQ

Det är ett alternativt 1918 vi landar i, platsen är London och spanska sjukan härjar hejvilt samtidigt som vampyrer drar fram längs gatorna om nätterna. I rollen som Doctor Jonathan Reid måste du försöka kurera staden, men det finns en twist - Reid upptäcker nämligen tidigt att även han är vampyr och har därmed det hemliga målet att hitta ruskpricken som skapade honom. Det som väntar dig är ett gotiskt äventyr med massor av ambition och kreativa idéer, som i slutändan dock inte räcker hela vägen fram.

Som vampyr tvingas Reid ta itu med typiska vampyrproblem, det inkluderar att undvika solljus, kors och han kan heller inte besöka ett hem dit han inte blivit inbjuden, helt i enlighet med gammal folktro. Reid är vältalig, men har kort stubin och tillsammans med det faktum att han är en vampyr gör det att jag aldrig lär mig uppskatta honom under hans resor i fyra London-distrikt. För att ta sig fram måste Reid använda sig av både gator och kloaker där det finns monster som lurar, och det finns ingen stealth-mekanik - något som jag tycker hade passat spelet väl. Nu handlar det istället om att dänga ruskprickar när du stöter på dem.

VampyrVampyr
Ska du ta liv för att rädda liv? Detta är ofta ett val du måste göra.
Detta är en annons:

Det finns fyra typer av fiender som möter dig. Skal-vampyrerna som gömmer sig i kloaker, enorma Vulkoid-vampyrer, de mer sofistikerade Ekon-vampyrerna samt vampyrjägare kallade Guards of Priwen. Inom varje fiendefamilj finns sedan olika klasser där somliga föredrar närstrid och andra hellre håller sig på avstånd. Det påverkar dock spelet marginellt i slutändan och jag agerade på samma sätt oavsett vad jag för tillfället mötte. Striderna är inte särskilt underhållande och känns onödigt bestraffande hur bra jag än spelar, det handlar hela tiden om att ducka undan perfekt och hushålla med hälsa, uthållighet och blodnivåer. Får du slut på sistnämnda försvinner dina vampyrförmågor.

Att göra ett äventyr av detta slag så utmanande gör att striderna blir något nödvändigt ont. Men det som är runt omkring känns roligare, såsom att använda "Vampire Vision" för att kolla upp vad som hänt eller följa blodspår. Det påminner lite i upplägget om hur det fungerar i Arkham- och Witcher-spelen. Sedan finns enklare pussel i omgivningarna som jag gillade, även om de var förhållandevis enkla. Mer kärlek på detta område hade helt klart gjort Vampyr bättre.

Vampyr
London är mycket snyggt återskapat.

Som spelare kan du förbättra chanserna att överleva genom att förbättra dina vapen, skapa serum och liknande. Det finns säkra områden där du kan pyssla med sådant, och det gäller att göra det, för doktor Reid tycks levla upp långsammare än sina fiender. Det gör att det ibland känns halvt omöjligt att nå nästa delmål. Det är här spelets stora dilemma dyker upp. Ska Reid kämpa på och lösa det hedervärt, eller ska han kalasa på Londons invånare och bli en svinmäktig vampyr? I de säkra områdena finns folk du kan snacka med för att få ledtrådar och allmän information - men även suga blodet ur, om du tycker det verkar vara mer lämpligt.

Detta är en annons:

Om du tar till blodsugandet, kan du se fram emot stora mängder erfarenhetspoäng som du sedan kan förbättra Reid med. Men det är inte bara att festa loss. Reid bör lära känna individerna först. Är de sjuka så blir det inte mycket med den näringen. Då måste man kurera personen först, och helst se till att man fått all information. Bara det att jag då inte nödvändigtvis är lika sugen på att gå loss på den tilltänkta middagen längre.

VampyrVampyr
Det finns en hel del trevligt detektivgöra att utföra.
VampyrVampyr
Levelsystemet fungerar mycket bra, men du kommer halka efter som du inte konsumerar folks blod.

Vampyr gör ett gott jobb mellan att balansera på gränsen till att vara överdrivet svårt när du bara är doktor Reid, till att bli snudd på enkelt om du istället slafsar dig fram bland oskyldiga. Och i takt med att du gör det får områdena dåligt rykte och kan i värsta fall avfolkas, vilket ger dig ett mycket sämre slut.

Tyvärr är inte alla möten välskrivna och ofta är jag ändå likgiltig inför att konsumera en hårding som tydligen har ett hjärta av guld och haft en svår uppväxt. Jag har ju redan drpt allt som kommit i min väg för att nå personen så varför skulle jag börja bry mig nu? Samma sak med vampyrfraktioner som vill bli vänner helt plötsligt efter att jag i 10-20 timmar besinningslöst dödat dem och de försökt göra slut på mig. Det gör att Reids beteende inte alltid känns trovärdigt och logiska luckor i storyn uppstår. Dessutom används "deus ex machina" lite för flitigt för min smak.

Vampyr
Grafiken är mycket ojämn även om ljudet är bra.

Grafiskt är Vampyr en blandad kompott där London är vackert återskapat med snygga texturer, detaljarbeten och ljuseffekter. Alla områden har dock inte fått lika mycket kärlek och personerna du träffar på rör sig hackigt, bildkvaliteten hostar och övergångarna är osmidiga. Dessutom är designen på karaktärerna inte helt lyckad. Dessutom undrar jag varför London i så hög grad är obebott som det är, det känns helt enkelt inte rätt.

Lyckligtvis är ljudet desto bättre. Striderna har rätt tyng och råttljuden och annat skänker stämning till det gotiska, Musiken är också välkomponerad och passar fint i på temat. Jag gillar även röstskådespelarnas insatser. För att summera är Vampyr en något splittrad upplevelse av bra idéer som inte riktigt tagits tillvara. Det har sina ljusa stunder och jag uppskattar att Dontnod försökt göra något nytt, även om det tyvärr inte räcker hela vägen. Sätt tänderna i något annat spel istället, om du nu inte verkligen dyrkar vampyrer.

HQ
06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Underhållande grundkoncept, bra levelmekanik, suverän musik, bra röstskådespeleri
-
Moralsystemet blir opersonligt, tveksam speldesign, ojämn grafik
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • AG Jati
    Är jag ett odjur eller en barmhärtig samarit? London, tidigt 1900-tal. Depressionen klingar sig fast och påverkar en del man ser runt omkring.... 8/10

Relaterade texter

1
Nu får du Vampyr gratis till PC

Nu får du Vampyr gratis till PC

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Som ett resultat av den något överraskande framgången med Life is Strange, fanns det förhoppningar om att Dontnod skulle nå nya höjder med Vampyr. Men på grund av både...

7
Vampyr har sålt över en miljon exemplar

Vampyr har sålt över en miljon exemplar

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Franska utvecklaren Dontnod släppte det originella men tyvärr ganska medelmåttiga Remember Me för några år sedan och följde därefter upp det med braksuccén Life is...

1
Stor Xbox-rea från utgivaren Focus

Stor Xbox-rea från utgivaren Focus

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Franska utgivaren Focus Home Interactive har just dragit igång en rea till både Xbox One och Xbox 360 med rabatter över drygt 30 spel (inklusive DLC, bundles med mera)....



Loading next content