Moonlighter

Jag är väldigt svag för retroinspirerade spel. Älskar pixelgrafik i alla dess former, och speciellt när man blandar stilen med fina, moderna ljuseffekter och dylikt. Moonlighter är ett Kickstarterfinansierat spel som äntligen har letat sig ut till våra konsoler och datorer. Jag backade detta projekt för några år sedan och har med spänning sett fram emot vad 11 Bit Studios kan erbjuda mig, och roguelike-genren i sin helhet.

För ett roguelike-spel är det ju, helt klart. Men det är aningen mer förlåtande än spel som exempelvis The Binding of Isaac och FTL. I spelet kliver du in i rollen som ett butiksbiträde, där du på dagarna spenderar din tid med att sälja diverse fynd du stöter på i grottorna som du besöker under nattetid. Moonlighter är lika mycket en "affärssimulator" som det är ett roguelike. Du tvingas hela tiden ha koll på marknaden, och hitta en mellanväg när det kommer till prissättningen. Säljer du dina sällsynta föremål för billigt blir de så klart inte lika eftertraktade, och säljer du dem för dyrt kommer ingen att köpa dem. Det är ett lite udda system som tar ett par timmar att sätta sig in i, men så fort du blivit varm i kläderna flyter det på väldigt bra.

Detta system gör även att du måste kompromissa en hel del. Ska du behålla material till dig själv, som du sedan kan spendera på att uppgradera utrustning och vapen - som gör att du kan ta dig vidare till nästa grotta, med tillhörande boss. Eller ska du sälja av det för att kunna ha råd att uppgradera din butik. Det är mikrohantering i sin essä, och en frisk fläkt i en genre som jag är så otroligt trött på annars. Men jag vill dock höja ett varningens finger, om du har svårt för dessa typ av system kanske du borde hålla dig borta från Moonlighter. Åtminstone vara beredd på att spendera mer tid i affären än att döda monster. För mig är detta enbart något positivt, dock.

Men det är klart att det blir en del monsterdödande också. Du har fem stycken grottor att beta av, där alla erbjuder olika typer av fiender och miljöer. Inledningsvis besöker du "golem-grottan" som är en nedgången ruin där olika typer av stenfigurer gör allt i sin väg för att göra livet surt för dig. Fiendevariationen är nog det största problemet jag har med Moonlighter. Det finns helt enkelt för få monster att döda, och många av dem upprepar varandras attackmönster bara att de har mer hälsa. Bossarna är dock väldesignade och utmanande på ett underhållande sätt, även fast jag gärna även där hade sett en större variation.

Jag måste medge att jag verkligen ogillade stridssystemet i början. Det kändes för simplifierat och monotont. Men ju längre in i spelet jag tog mig - desto mer utrustning och vapen låste jag upp, vilket tillät mig att experimentera mer med olika strategier. Det hade dock inte skadat om Moonlighter hade något typ av magisystem för att mixa upp det lite. Men jag antar att det kanske hade blivit för mycket i och med hela upplägget med butiken och så vidare. Du kan välja mellan en rätt imponerande arsenal av diverse tillhyggen. Allt från rejäla tvåhandssvärd till mindre dolkar och pilbågar. Dessa kan du sedan uppgradera i byn om du så behagar. Många vapen har oftast två olika typer av attacker, vilket bidrar till att du måste planera dina utfall en aning.

Det är svårt att inte nämna grafiken när jag tänker på Moonlighter. För mig är detta kronjuvelen när det kommer till pixelerad grafik. Det blir helt enkelt inte mycket snyggare än så här. Den otroligt varma färgpaletten gör sig utmärkt på min 4K-TV, och jag får verkligen stanna upp då och då för att ta in allt som händer på skärmen samtidigt. Moonlighter innehåller så mycket detaljer. Allt från vind som naturligt påverkar olika material till hur ljus studsar inne i den lilla byn under nattetid. Visst påminner det starkt om de gamla Zelda-spelen till Super Nintendo, men sämre inspirationskälla kan man ju ha. Jag gillar även hur distinkta de olika grottorna man besöker är. I den lummiga skoggrottan är det paletten väldigt grön och fienderna består av träd och bladliknande varelser, medan i golem-grottan är det kalt och stenigt. Fast på ett vackert sätt.

Moonlighter är ett spel som har fått extremt mycket kärlek från utvecklarna, och det märks väl i den övergripande presentationen och alla dess spelsystem som tillsammans skapar en rätt unik spelupplevelse. Det finns inte riktigt något annat spel som kan liknas vid Moonlighter, även fast det lånar element från både roguelike-genren och spel innehållande mikrohantering. Det är även långt, och du kommer få ut bra många timmar beroende på hur mycket du vill utforska. Ett perfekt sommarspel att sitta och avnjuta en sval kväll, som känns precis lagom balanserat. Jag är bara lite besviken på att fiendevariationen inte riktigt är där, och hade utvecklarna satsat mer på detta hade Moonlighter definitivt gått hem som ett av de bästa pixelspelen jag lirat i de senaste åren. Men men, trots detta är det en varm rekommendation från min sida, och ett spel som verkligen förtjänar uppmärksamhet.