Det är som hämtat ur tusen och en natt. En klassisk saga. Den unge prinsen följer med sin pappa på härjningståg. För att visa sig på styva linan smyger han in i fiendeslottet och stjäl en magisk dolk. Det visar sig att storvisiren var ute efter samma dolk, och snart lurar han prinsen att släppa lös en massa onda krafter.
Även om Prince of Persia är en klassiker så är prinsen idag en bortglömd spelhjälte. Därför var det ganska oväntat att Ubi Soft helt plötsligt bestämde sig för att återuppliva den gamla serien, speciellt med tanke på hur misslyckat det senaste försöket Prince of Persia 3D blev. Originalet från 1989 skapade hela den undergenre till plattformsspel där precision och tajming är livsviktigt. Men i och med 3D-revolutionen blev snygga hopp inte lika viktigt som samlande av tusentals små onödiga prylar.
Trots att många år passerat lyckas dock Ubi Soft överföra känslan från originalet mycket väl. Det kan jag konstatera när ridån går ner efter ett tyvärr ganska kort äventyr. Med en enkel och funktionell kontroll kan prinsen utföra fantastiskt snygga rörelser. Allt eftersom spelet fortgår introduceras nya hinder och sätt att ta sig förbi dem. Färden går genom ett enormt slott som till stora delar har förfallit. Turligt nog är raserade trappor och hål i golven inget problem för den akrobatiske Prinsen som kan springa upp på väggen, hoppa över till en flaggstång, svinga sig upp mot nästa vägg, studsa tillbaka och nätt och jämnt nå till nästa plattform. Ja, så fortsätter det genom hela spelet och jag sitter med andan i halsen hela tiden.
Kameran gör sitt jobb alldeles förträffligt, och för en mer cinematisk överblick kan du trycka på L2 för en panoramavy över området. Dessa kameravinklar är oftast snygga men inte alltid användbara. När du hamnar i strid blir det dock lite rörigare. Prinsen attackeras ofta av flera motståndare samtidigt. Att spöa upp dem är inget problem då han har en mängd snygga kombinationer och attacker att använda. Dessutom kan du rulla undan eller volta över en motståndare - detta går i ultrarapid och är sanslöst läckert. Fienderna tar lång tid att besegra och du vet aldrig hur många fler som är på väg. Ett problem är att kameran har en tendens att hamna bakom föremål.
En kul detalj i spelet är att prinsen själv berättar sin historia. Skulle du ha ihjäl honom rättar han sig. "Nej, nej, så gick det inte till." Även om banorna är smart designade måste man ibland pröva sig fram och hoppa ut i det okända. Men du behöver faktiskt inte se Game Over-skärmen särskilt ofta. Den magiska dolken ger dig nämligen möjlighet att spola tillbaka tiden om du gör något dumt eller tar ordentligt med stryk.
Grafiken är lite speciell i Prince of Persia. Ungefär som i Ico ligger fokus på enorma miljöer och realistisk design, kryddad med övernaturliga monster och fantastiska specialeffekter. Men när kameran åker närmare ser allt väldigt kantigt och fult ut. Dessutom är bilduppdateringen ganska ojämn, särskilt när det händer mycket. Det hindrar dock inte spelet från att ibland vara otroligt snyggt. Även ljudet är välgjort med stämningsfulla stycken och passande röstskådisar. Jag stör mig lite på att rösterna ibland dränks i bakgrundsljudet, för dialogerna är mycket välskrivna och roliga att lyssna på. Prince of Persia är alltså ett givet köp om du gillar utmanande äventyr. Kontrollen är en njutning och det är bara den ojämna grafiken och lite småmissar här och där som drar ner betyget.