Vi har väl alla tagit del av filmer och spel om fientliga utomjordningar som av oklar anledning inget hellre vill än utplåna mänskligheten. Som bekant brukar de alltid misslyckas i sista sekund av någon förbisedd faktor som virus eller att de nyckfulla jordborna plötsligt börjar samarbeta. I Destroy All Humans är det slut med allt sådant trams. Nu är det utomjordingarnas tur att slå tillbaka och spelet är inte slut förrän du utplånat varenda en av oss homosapiens.
Destroy All Humans liknar på många sätt Pandemics förra spel Mercenaries, men har militärer och bruna nyanser utbytta mot klassisk färgglad amerikansk 50-talsidyll. Helt i tidens anda är folk livrädda för kommunismen, nymodigheter som kärnkraft tillhör fortfarande framtiden och rymdåldern har inte tagit fart på allvar. Fans av filmer som It Came from Outer Space och Attack of the 50 Foot Woman kommer att gotta ihjäl sig över arbetet utvecklarna lagt ned på att få även de små detaljerna att kännas genuina. Bara en sådan sak som att precis allt skumt som sker direkt skylls på kommunismen, oavsett vad det handlar. En komisk detalj med stort historiskt allvar, som visar att Pandemic Studios gjort sin hemläxa.
Du spelar rollen som Crypto, sänd till Jorden för att samla ihop DNA. Din föregångare misslyckades med sitt uppdrag eftersom han snopet nog blev nedskjuten över Roswell. DNA-samlande gör man naturligtvis bäst genom att döda folk, men det är såklart farligt att springa omkring som liten grön utomjordning bland alla människor. Crypto har därför en mängd nyttiga förmågor som att kunna förvandla sig till en människa och starka psykiska krafter som bokstavligt talat kan få en kossa att dansa marengo. Du har också oumbärliga prylar för att göra allt det där utomjordningar gör såsom fruktansvärda strålvapen och naturligtvis ett eget tefat. Min favorittingest är dock analsonden. Genom att smyga sig på en människa bakifrån och köra analsonden på full effekt rätt upp i sheriffen kan man bokstavligt få det stackars offret att explodera.
Varje gång jag säger att Playstation 2 börjar kännas maximerad rent grafiskt, kommer någon utvecklare och visar hur fel jag har. I rätt händer verkar det gå att tappa hur mycket kraft som helst ur burken. Nu börjar det dock kännas som att konsolen sjunger på sista versen och Destroy All Humans ligger på en, för multiplattformspel, oförskämt hög nivå. Animationerna är läckra, ljuseffekterna likaså och minsann finns det en riktigt schysst fysikmotor också. Xbox-versionen ser ofrånkomligen bättre ut, men skillnaderna i grafik är så små att jag skulle rekommendera köp till den konsol vars handkontroll du gillar bäst, snarare än att tro att en version är bättre än den andra.
Tyvärr tar mycket av det goda slut i och med det inbjudande konceptet och den läckra grafiken. Spelets struktur är tyvärr väldigt linjär och hackas dessutom sönder av att man mellan varje uppdrag måste återvända till spelets menyer för att därifrån välja vad man ska göra härnäst. Det gör att det aldrig blir något naturligt flyt och det känns som man bara utför massa uppdrag staplade på varandra, snarare än följer en röd tråd i ett spel. Uppdragens variation inbjuder heller inte till mer än att man ibland ska döda tio kvinnor eller kanske spränga fem hus. Då och då får man chansen att flyga lite tefat för att jämna hela städer med marken, men förutom den komiska effekten tillför det inget till spelbarheten eftersom dessa uppdrag är näst intill omöjliga att misslyckas med.
Destroy All Humans är på papperet ett helt fantastiskt atmosfäriskt spel där man kan spränga folks hjärnor med våldsamma analsondsattacker eller döda en bonde genom att telekinesiskt kasta en kyckling på honom. I praktiken är det dock ett alltför långrandigt äventyr med dålig variation och irriterande laddningstider. Tack vare Crypto vet vi nu visserligen att det finns liv därute i rymden, men jag hade nog hoppats att det varit mer spännande än såhär.