Nu ska jag bli en aning nostalgisk, kanske tilll och med mallig innan jag går in på spelmässiga detaljer. Jag var en av de som noggrant följde alla förhandsinfo inför releasen av vad som skulle bli världens snabbaste spel, till Super Nintendo. Jag var en av de som löste ut mitt förbokade spel minuterna efter att killen bakom kassan packat upp spelen. Jag var en av dem som levde som Falcon i över ett år och pratade F-Zero termer när Wipeout släpptes, nöjd och glad åt min intressedrivna kunskap, om referenser och inspirationskällor även om Psygnosis stilbildande racer var mer vapenbaserat än Nintendos svävarfest.
När nu Falcon med vänner gör ännu en comeback är givetvis lyckan total. Jag älskade N64-spelet och har nu, precis som på gamla dar, sjunkit ned i soffan för att fullkomligen sväljas av Nintendos härligt retrofuturistiska motorsport, välkommen till ännu ett spel i världens snabbaste spelserie.
F-Zero GX är rent spelmässigt väldigt likt föregångaren till Nintendo 64. Du kontrollerar din överljudssvävare med hjälp av den analoga styrspaken, luftbromsar på axelknapparna och gasar på den stora gröna jätteknappen i mitten. Det handlar om att köra fort, använda sin turbo smart och givetvis om att memorisera och lära sig de bitvis extremsvåra banorna. Tillkommit har ett handlingsdrivet mästerskap där vi genom snyggt utformade och berättarmässigt häftiga mellansekvenser får följa Falcon på sin väg till toppen. Utöver detta återfinn traditionella spellägen såsom Grand Prix, tidsträning och givetvis en rad möjligheter för flera spelare.
F-Zero GX är dock, sin enkla arkadbakgrund till trots, ett av de svåraste spelen jag någonsin spelat och det märks tidigt att Amusement Vision siktat på en initierad spelpublik snarare än den breda massan. Det kommer att finnas de som älskar utmaningar, de som kommer att dyrka GX för sin vansinniga svårighetsgrad. De finns därmed givetvis också de som kommer avsky spelet av exakt samma anledningar. Det inte sagt att spelsystemet inte belönar den tålmodige, tvärtom. För alla som kämpar finns massvis med läckert svävargodis att låsa upp.
Grafiskt sett har Amusement Vision pressat Gamecube till absolut sista droppen och F-Zero GX är tveklöst ett av de snyggaste spelen till maskinen. Smafullt utformade framtidsmiljöer med allt vad neoljus och blinkande skyskrapor heter delar plats med 29 stycken andra tävlande, allt packeterat i imponerande 60 bilder per sekund. Ljudet håller även det mycket hög klass där härliga ljudeffekter trängs med skrikig hårdrock och vilda gitarrsolon.
På det stora hela tycker jag att F-Zero GX är det bästa spelet i serien sedan 16-bitars-debuten och ett väldigt lyckat samarbete mellan de forna rivalerna. Vore det inte för den stundtals absurda svårighetsgraden skulle betyget vara en nia.