Svenska
Gamereactor
recensioner
Trackmania 2: Canyon

Trackmania 2: Canyon

Onlineracingfenomenet Trackmania är tillbaka i ny kostym. Kan racing i vettlösa farter, robusta skaparverktyg och ett starkt community bära ännu en succé?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Min kära mor har berättat för mig att jag brukade sjunga som litet rödkindat gossebarn. Men det var bara vid väldigt specifika tillfällen. Närmare bestämt när jag byggde med Lego. Jag älskade de danska byggbitarna villkorslöst. Hamnade i ett transliknande tillstånd när klosslådan åkte fram.

Det var inget jag reflekterade över då, men det var så klart det omedelbart kreativa i att kunna omsätta idé till verklighet med snabba resultat som gjorde mig beroende. Än idag finner jag konceptet otroligt tilltalande, med skillnaden att det nu främst yttrar sig i digital form.

Jag har spenderat många, långa nätter med att bygga skateparker i Tony Hawk-spelen, rita detaljerade fantasymiljöer i Heroes of Might and Magic III och konstruera egna dödsmatcharenor i Halo: Reach. Trackmania 2: Canyon borde därför passa mig som handen i handsken. För det är en racingupplevelse som i princip bygger på användargenererad skaparglädje. Något som är gjort lika mycket för kreatören som för den inbitne racingtoken.

Spelmässigt är Trackmania 2: Canyon arkadracing i sin renaste form. Piltangenterna är det enda man behöver bry sig om. Gas, broms, vänster och höger. Fartkänslan är så väl tilltagen att jag ibland tror mig kontrollera ett smärre jetflygplan. Man utför hundrametershopp som får Evel Knievel att framstå som en amatör, åker blixtsnabbt längs vertikala ytor och tvingar ut bilen i långa, ljuva bredställ. Kurvtagningen fokuserar mer på drifting denna gång, något som var lite av en nödutgång i tidigare spel. Nu förlorar man inte alls lika mycket tid på att puta ut bakdelen lite extra. Trackmania 2 uppmuntrar snarare till det.

Detta är en annons:
Trackmania 2: Canyon
Kurvorna tas gärna driftandes i hiskeliga farter. Trevligt nog är grafiken riktigt läcker i Trackmania 2: Canyon.

Tack vare den okonstlade spelkontrollen kan vem som helst ha kul med Trackmania 2: Canyon, även de som normalt inte tar sig an racingspel. Samtidigt kan svårighetsgraden stiga tvärt beroende på vilken bana man spelar och vilka tidsbaserade medaljer man vill plocka. Online är striden för topptiderna så klart stenhård. Den magiska devisen "lätt att lära sig, svårt att bemästra" stämmer alltså in ganska bra.

Att vara uppkopplad är en stor del av upplevelsen i Trackmania 2. Upp emot 200 (!) spelare kan delta i ett och samma race. Att klara av detta rent tekniskt hade såklart varit en uppgift av astronomiska mått i normala fall. Nadeo har dock löst det genom att strunta i allt vad kollisionsfysik spelare emellan heter. På så sätt är det egentligen bara du - och banan i sig - som är ditt eget hinder. Resten av spelarna är bara visuella måttstockar. Ungefär som tidigare sparade "spöken", fast i realtid. I varje spelomgång får man ett fritt antal försök under en viss tidsperiod att klara banan. I slutet sammanställs alla spelares resultat i en lista.

Ett unikt och välfungerande upplägg som man känner igen från tidigare spel i serien. Skulle varje deltagare ta fysisk plats hade det helt enkelt inte varit Trackmania. Och skulle man hellre vilja spela multiplayer lokalt finns även möjligheten att samsas med en kompis på delad skärm. Något som givetvis applåderas.

Detta är en annons:
Trackmania 2: Canyon
Vansinneskörning på vertikal yta - en inte allt för ovanlig syn i Trackmania 2. Onlinekomponenten är Trackmania 2: Canyons enskilt viktigaste beståndsdel. Här kan upp till 200 personer bränna däck tillsammans under ett och samma race.

Just nu bygger i princip alla spellägen på att ta sig i mål fortast möjligt. Tyvärr saknas det omtyckta plattforms- och pusselläget från tidigare spel, vilket jag tycker är både konstigt och synd. I allmänhet tycker jag att spelet levereras med ett ganska magert originalinnehåll. Att inkludera endast en typ av miljö (Canyon) är ett annat exempel på detta. Nadeo planerar uppenbarligen att släppa fler titlar med nya byggblock, spellägen, miljöer och andra uppdateringar i framtiden, men fram tills dess får vi helt enkelt lita på att communityt underhåller spelets fräschör. Lyckligtvis är man redan i full gång.

Grunden för detta läggs i baneditorn. Verktyget kommer i två lägen som är anpassade till vilka förkunskaper man besitter: enkel och avancerad. Även den avancerade versionen är relativt lättöverskådlig och kräver ingen längre inskolning. Området man bygger på är indelat i rutnät och höjdlager. Man är snabbt igång med att placera ut vägstumpar, hopp, loopar, tunnlar, turboplattor och nivåskillnader. Enkelt men samtidigt omfångsrikt. Det är bara att kolla på de tusentals användarskapade banorna med stor diversitet som redan ligger ute för nedladdning.

Förutom banbyggarverktyget är spelet anpassat för modscenen. Det är här de riktigt seriösa skaparna agerar, och det är här de riktigt läckra finesserna kommer in. Jag har redan tankat ett par modifikationer som förvandlar originalmiljöernas brun-orangea kanjonlandskap till prunkande, gröna stäpper och arktiska tundror. Här dyker även nya bilmodeller, byggblock och andra texturer upp på regelbunden basis. Jag rekommenderar verkligen att hålla utkik på spelets officiella forum för de senaste nyheterna. Det enda som krävs för att förhöja din upplevelse är lite engagemang och tålamod. Vilket osökt för mig in på nästa ämne.

Trackmania 2: Canyon
Även om ökenlandskapen är ödsligt vackra så hade Nadeo gott kunnat stoppa in fler miljötyper från början, för variationens skull. Som tur är har det flitiga communityt redan åtgärdat det. Denna bild är tagen från modden White Rock Canyon.

Som en länk mellan communityt och spelet har Nadeo utvecklat en ny plattform: Mania Planet. Mania Planet underlättar bland annat när du laddar ner och laddar upp användargenererat material. Men det märks fortfarande så väl att Trackmania 2: Canyon är ett urtypiskt PC-spel, där användarvänligheten åsidosatts. Jag tar skapandet av egna bildekaler som ett exempel. Istället för att kunna läsa in vanliga bilder genom spelets menyer rätt upp och ned, måste du genomgå följande process:

1. Öppna den valda bilden i Photoshop (eller liknande bildredigeringsprogram). 2. Spara filen i TGA-format, och glöm för Guds skull inte att skapa en tillhörande Alpha-kanal. 3. Se till att skapa en ikon som hör ihop med bilden. 4. Namnge filen korrekt och hitta rätt ställe i spelets mapphierarki att lägga paketet. 5. Nu kan du äntligen gå in genom spelets menyer för att pimpa din bil!

Det här är egentligen inte så svårt med lite hjälp. Men det hade kunnat gjorts så mycket mer användarvänligt. Nadeo skulle i detta avseende tjäna på att snegla på konsolspel som Little Big Planet 2, som i princip gör samma sak fast 100 gånger enklare. Det här genomsyrar i princip hela gränssnittet i Trackmania 2: Canyon. Det fungerar, men kräver en del av dig som användare.

Trackmania 2: Canyon
En bild från baneditorn. Tyvärr saknas en integrerad topplista över användarskapade banor i spelet. Som det är nu måste man leta efter guldkornen på en extern webbplats. Åter igen skulle en "Little Big Planetifiering" gjort Trackmania 2: Canyon gott på detta område.

Ljudbilden är relativt anonym och tar ingen större plats i upplevelsen. Några adrenalinastinna rockdängor istället för blek elektro och lite rejälare motorljud hade varit att föredra. Som det är nu låter det varken särskilt bra eller dåligt.

I övrigt är den visuella presentationen närmast fläckfri. Rent grafiskt så är spelet riktigt läckert (vilket egentligen är den stora skillnaden från tidigare Trackmania-titlar). Bilarna är snyggt modellerade, miljöerna som reflekteras mot huven likaså och diverse ljus-, skugg-, blur- och bloom-effekter förvandlar spelet till ögongodis av rang på en kraftfull dator. Samtidigt är det optimerat för att flyta på mindre välhängda riggar. Vilket är fint. Det betyder bara att fler är välkomna till festen.

Den osnutna Lego-fantasten som jag inledde texten med hade varit förtjust. Att spela Trackmania 2: Canyon är som att byta ut den där lådan under sängen mot en i storlek motsvarandes Joakim von Ankas pengabinge. Och oavsett om man vill bygga med bitarna eller leka med dem så har man fantastiskt roligt.

08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Underbar fartkänsla, enkel spelkontroll, lättöverskådlig baneditor, läcker grafik, tonvis med användarskapade banor, aktiv modscen, stor utvecklingspotential
-
Kunde varit mer användarvänligt i vissa avseenden, aningen magert originalinnehåll, anonymt ljud
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

Trackmania 2: CanyonScore

Trackmania 2: Canyon

RECENSION. Skrivet av Daniel Steinholtz

Onlineracingfenomenet Trackmania är tillbaka i ny kostym. Kan racing i vettlösa farter, robusta skaparverktyg och ett starkt community bära ännu en succé?

Spela Trackmania 2: Canyon nu

Spela Trackmania 2: Canyon nu

NYHET. Skrivet av Jonas Elfving

Vill du gärna testa Trackmania 2: Canyon helt gratis till din PC? Då ordnar vi det! Gamereactor kan i samarbete med Ubisoft ge dig en månads gratis tillgång till spelet. Klicka lite bara!



Loading next content