Phantasy Star 0

Dreamcast var den första konsolen som släpptes med inbyggda online-möjligheter direkt ur lådan. Den kom redan 1998, men varken Playstation 2 eller Gamecube erbjöd den möjligheten och det dröjde till Xbox 2001 innan en konsol hade samma funktionalitet igen. Ett av spelen som skulle sälja online-funktionen var Phantasy Star Online, ett tidigt online-rollspel och definitivt ett av de första till konsolerna.

Jag föll pladask och spelade det som besatt under många år och blev ruinerad på kuppen av skyhöga modem-räkningar och så kallade Hunters Licence (månadsavgift). Även om det egentligen inte var speciellt djupt eller ens innehållsrikt hade Sega lyckats göra Phantasy Star Online roligt att spela. Det var kul att dänga fiender, det var kul att samla på sig utrustning, det var kul att bygga en mäktig Mag och det var kul att tillsammans slå ut extremt mäktiga bossar.

Phantasy Star Online hade helt enkelt mästerlig spelbarhet, och det var hela hemligheten. Att det sedan hade strålande design, underbar musik, tekniskt avancerad grafik och en allmänt härlig stämning gjorde inte heller saken sämre. Efter en uppdatering av originalet samt ett släpp till Gamecube och Xbox skulle Sega till slut släppa uppföljaren Phantasy Star Universe. Även om det var ett bra spel och galet mycket mer innehållsrikt än sin föregångare, saknades spelbarheten.

Jag tröttnade snabbare än jag trodde och drömde mig tillbaka till Phantasy Star Online. Jag trodde att Phantasy Star Portable till PSP skulle kunna få mig att spela igen, men där saknades den i ett online-rollspel inte helt obetydliga komponenten onlinestöd. Jag tröttnade återigen snabbt och började undra om Sega någonsin skulle hitta magin med serien på nytt.

...så varför berättar jag allt detta då? Jo, för att Sega faktiskt har hittat Phantasy Star-storformen igen, och det till Nintendo DS. Phantasy Star 0 är spelmässigt det närmaste jag kommit originalet och under veckan har jag knappt kunnat slita mig från min Nintendo DS. Det finns fler områden att upptäcka, fler fiender att besegra och nivåer att klättra i. Ja, och utrustning att hitta, Mag:ar att förbättra, uppdrag att klara av och magier att lära sig behärska.

Dessutom är spelbarheten återigen sådär härligt okonstlad och Sega har snarast bantat allt lullull som många och stora städer till förmån för att återigen satsa på vad som alltid varit seriens kött och potatis. Phantasy Star Online handlade nämligen alltid om loot och level och det är precis just dessa båda områden som är som bäst i Phantasy Star 0. Men innan man sätter igång att spela ska man såklart skapa en bärbar hjälte.

Som vanligt finns människor (allround), robotar (svinstarka och stryktåliga, men kan ej använda magi) och de alvliknande Newman (urgrymma magiker, men kan inte använda stora vapen och tål inget stryk alls). Sedan har de olika yrken och kön vilket båda påverkar deras egenskaper. Totalt är det 14 olika kombinationer som finns valbara, så det är lätt att hitta en favorit. Därefter kan man justera figurernas utseende, välja hur de ska låta och sedan är det bara att börja äventyra.

Navet i spelet är en liten stad med några försäljare, en bank där man kan byta och lagra föremål samt ett ställe där man kan tilldelas uppdrag. Mer är det inte och mer behövs heller inte. Man kopplar upp sig och kontaktar antingen tre goda vänner, alternativt spelar med andra slumpvis utvalda personer. Nintendos hårda online-restriktioner gör sig tyvärr påminda och man har begränsat kommunikation om man väljer att spela med folk man inte känner, men det fungerar fortfarande ypperligt tacka vare ett antal förvalda kommandon man kan uttrycka sig med.

Det roligaste är dock att spela med bekanta. Då nyttjas ett Pictochat-liknande fönster för att rita bilder eller skriva saker till varandra och det går även att spara ett antal alster. Det är fullt tillräckligt för att det ska bli levande och organiskt och det tar inte lång tid innan kreativa personer börjar skapa riktigt uttrycksfulla grejer (för min egen del mest obsceniteter). Tillsammans ger man sig sedan ut på uppdrag, vilket fungerar förvånansvärt smidigt och lagg-fritt.

Eftersom Nintendo DS har ett begränsat antal knappar måste man styra sin figur med styrkorset. Det ger inte direkt några möjligheter till finlir, vilket dock till stor del avhjälps av att man nu kan rulla. Därmed kan man snabbt kasta sig undan attacker och annat för att undkomma kniviga situationer. Centrerar kameran gör man med ett lätt tryck på L-knappen och med tanke på de begränsningar som formatet har är det faktiskt utmärkta lösningar.

Tyvärr är inte menysystemet lika vettigt. Med tanke på stylusen och att det här är Nintendo DS borde Sega ha kunnat knöka in betydligt fler funktioner på den undre skärmen som hela tiden visar menyer. Nu kan man exempelvis inte växla mellan två vapen utan en jämra massa tryckande och måste man komma åt ett föremål man inte har på snabbkommando (totalt kan man ha tre stycken) tar även det tid. Tid man oftast inte har i pressade boss-fighter.

Spelkontrollen är annars strålande. Precis som i Phantasy Star Online gäller det att tajma sina attacker för att kunna göra combos. Tajmingen är sedan olika beroende på vilket vapen man använder och det går att göra både lösa och hårda attacker. Sedan finns såklart den sedvanliga uppsättningen av vapen med olika funktioner som is för att frysa fiender, närstridsvapen av varierande typ och olika sorters puffror. Kan du använda magi finns även en uppsjö sådana samt att den Mag man har (en liten medhjälpare som flyger ovanför din axel) också kan bistå med hjälp.

Förutom det genomtrevliga online-stödet så finns även en sorts kampanj att spela igenom. Du använder samma figur som i multiplayer, så det kan vara klokt att spela storyn lite för att tjuva åt dig lite mer erfarenhetspoäng. Beroende på vilken ras du spelar finns tre varianter på historien som handlar om "The Great Blank". En händelse för 200 år sedan, och sedan dess kan ingen minnas vad som hände dessförinnan. Historien berättas i små ledtrådar och även om det knappast är det bästa jag spelat i rollspelvägs är det ändå klart värt de tre genomspelningar för att få den kompletta historien.

Men Phantasy Star 0 är först och främst ett online-rollspel. Och ett förbaskat bra sådant. Det är snyggare än det mesta annat till Nintendo DS, världarna känns mäktiga och storskaliga och det händer mycket hela tiden. Jag har redan hunnit spela runt 30 timmar och jag räknar med att det ska bli det mångdubbla. Tyvärr är inte musiken alls lika bra som i Phantasy Star Online och menysystemet som sagt långt ifrån perfekt, men det här är det absolut bästa online-rollspelet till Nintendo DS och med lite arbete till en redan utlovad uppföljare kommer det bli i det närmaste perfekt. Men till dess kommer jag att spela Phantasy Star 0.