Battlefield 1943

Jag spelade aldrig Battlefield 2 särskilt mycket. Jag var för dålig, helt enkelt. Samma gäller för Battlefield 2142 som jag endast testade flyktigt. Jag gillar att röja när jag spelar multiplayerspel. Jag gillar lite mer arkadbetonad action som förlåter enkla misstag och där fysik och spelregler trotsar verklighetens lagar. Quake III, Unreal Tournament, Marathon 2, Half-Life Deathmatch och Halo 2. Favoriter som jag spenderat ruskiga mängder tid med.

Battlefield 1942 var banbrytande på flera sätt då det efter en lång och problemfylld utvecklingsperiod äntligen släpptes (september 2002). Andra världskrigs-temat attraherade föga, liksom de omfattande möjligheterna till fordonsbaserad krigsföring. Men ändå fastnade jag. Snabbt dessutom. Battlefield 1942, Battlefield: Bad Company och Battlefield: Modern Combat är de tre Battlefield-spelen jag verkligen hårdtestat i multiplayer. Av dem var 1942 klart bäst. Att återvända till Digital Illusions gamla slagfält fast i ny kostym, har därmed varit spännande.

Battlefield 1943 är tillsammans med titlar som Wipeout HD och Grand Theft Auto IV: Lost and Damned ett ypperligt bevis på den underbara utvecklingen som skett rörande nedladdningsbara spel till våra konsoler. I starten av denna generation betalade vi hela hundralappar för enklare 2D-spel medan vi idag, ett par händelserika år senare, köper ett svulstigt Battlefield-spel för ynka 130 kronor, laddar ned det över internet på ett kick och sedan avnjuter ljuvliga dödsmatcher mot 24 andra spelare med samma höga produktionsvärden som valfritt actionspel för 699 kronor.

Battlefield 1943 är i grunden en fristående uppföljare på Battlefield 1942. Det är inte nazisterna som slåss mot de allierade i det här slaget utan Japan mot USA i slaget om Söderhavet. Det finns bara tre kartor i Battlefield 1943 och bara ett spelläge (Conquest). Låter det snålt? Inte alls. Enkelheten i att bara behöva plugga geografin på tre banor och självklarheten i att bara behöva lära sig reglerna i ett spelläge skapar för en mindre och mer direkt inlärningskurva. Något som ett online-multiplayerspel alltid mår bra av.

Conquest kretsar kring fem olika strategiska platser som ditt lag (USA eller Japan, beroende på om du vill ha hjälm eller khaki-brun keps) måste knipa för att vinna matchen. Det finns, i vanlig Battlefield-ordning, tre olika klasser att välja mellan (spanare, prickskytt och infanterist) och vid varje gång du dör har du (också som vanligt) möjlighet att välja en annan klass än den du just spelade som. Alla som någonsin spelat ett Battlefield-spel kommer att känna sig som hemma inom ett par sekunder och Digital Illusions har varit smarta i hur smidigt och pedagogiskt de gjort alla spelets val och de prioriteringar man som spelare måste göra.

Precis som vanligt finns det en hel del fordon utspridda på de tre banorna som 1943 innehåller. Alla som tidigare spelat något av Battlefield-spelen vet mycket väl hur livsfarlig man blir så snart man lärt sig kontrollera en pansarvagn eller ett bombplan. Att bli en säker bombplanspilot kräver dock sin man och jag har under dagen knappt lyckats bomba en enda fiende torts otaliga försök.

Väl inne i spelet och i full fart med att mörda varenda fiendesoldat man ser innehåller Battlefield 1943 mängder av styrkor. Bara en sådan sak som att samtliga av spelets vapen har obegränsad ammunition anser jag vara ett snilledrag då problemet med tomma multiplayervapen i åretal gjort mig onödigt irriterad. Andra saker som smart utvalda spawn-punkter och perfekt speltempo gör även de (såklart) det här spelet till ett måste för den multiplayertokige.

Battlefield 1943 är baserat på samma grafikteknologi som Battlefield: Bad Company (Frostbite) och det märks. Grafiken är uppbyggd på samma sätt med samma mängd detaljer och det är mycket av det som finns på de tre kartorna i spelet som går att förstöra. Det finns ett antal fullpris-spel till Xbox 360 och Playstation 3 som inte ser alls lika bra ut som Battlefield 1943 som imponerar med snygga modeller, läckert texturarbete och fantastisk belysning. Klaga vill jag göra på animationerna som i vissa fall lämnar en del att önska. Det ibland oläsligt minimala gränssnittet gör också att en synskadad mördare som undertecknad ibland måste kisa för att se saker som spelarnamn och rank.

I slutändan är dock Battlefield 1943 ett extremt lyckat, nedladdningsbart multiplayerspel som till Xbox 360 saknar motstycke men till Playstation 3 givetvis måste jämföras med Warhawk. Jag föredrar det här spelet före Warhawk alla dagar i veckan även om Incognito Studios actionöverraskning absolut inte bör ignoreras. Battlefield 1943 är snyggt, smidigt, perfekt strukturerat och väldigt beroendeframkallande. Att kunna röja runt bland 24 spelare och bara ställa till med maximalt vansinne för ynka 130 kronor är en njutbar sommargåva som jag tackar de svenska stoltheterna Dice för.