Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Gamereactor
recensioner
Vampire: The Masquerade - Swansong

Vampire: The Masquerade - Swansong

Franska Big Bad Wolf har blandat vampyrromantik med detektivspel och Gamereactor Danmark är inte imponerade...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Sedan helsvenska Paradox tog över World of Darkness-universumet har de varit extremt generösa med att hyra ut licensen till andra utvecklare. För mindre än en månad sedan släpptes Vampire: The Masquerade - Bloodhunt från Sharkmob baserad i Malmö, och nu är det Frankrikes Big Bad Wolfs tur att dunka ut rollspelet Vampire The Masquerade: Swansong. Även om valet av genre verkar mer självklart gör de ändå inte lika bra ifrån som sina svenska kollegor, eftersom Swansong tyvärr är en ganska medioker historia. Vampire The Masquerade: Swansong är på pappret en ganska intressant genremix. Först och främst är detta ett traditionell RPG. Samtidigt fungerar dock spelet också som ett tredjepersonsdeckarspel lite som L.A. Noire och Sherlock Holmes. I spelets universum sitter de blodsugande vampyrerna och drar i samhällets alla trådar gömda bakom en skum mask av lögner och utpressning - den så kallade maskeraden.

Vampire: The Masquerade - Swansong

Den främsta vampyrsekten, Camarilla, är dock pressad, och det gäller inte minst den mäktiga Boston-grenen, som vid spelets inledning är utsatt för ett stort men oidentifierat hot. Du spelar som tre olika vampyrer, som alla är en del av Boston Department. Dess ledare Hazel Iversen sätter trion på fallet, och du växlar sedan mellan dem i ett försök att identifiera hotet som snabbt drar trådar till rivaliserande fraktioner och till och med mot Vatikanen. Det finns mycket att hålla reda på här, och det är nästan en förutsättning att du lägger minst en halvtimme på spelets detaljerade mytologi för att hålla koll på detaljerna. Men så belönas man också med ett nyanserat och spännande narrativ som, när det kommer till logiska sammanhang och perspektiv på den verkliga världen, faktiskt höjer sig över de allra flesta spel i genren. Våra tre huvudkaraktärer är alla väldigt olika. Enem Louis växte upp i början av 1900-talets Harlem, och använder sitt charmiga yttre och snabba tankesätt för att locka hemligheter ur människor. Galeb Bazory har sett det mesta sedan han växte upp i Konstantinopel under det osmanska riket och sticker ut med sin kompromisslöshet. Sist men inte minst är Leyshas förflutna höljt i mystik; i gengäld ser hon tydlig ut när det gäller att lista ut gåtor och mysterier.

Vampire: The Masquerade - Swansong
Detta är en annons:

Exakt vilka aspekter av karaktärerna du vill fokusera på är helt upp till dig. Du kan investera erfarenhetspoäng i både passiva förmågor, övergripande aspekter och aktiva talanger, och förmågorna modifieras av karaktärsdrag som kan uppnås genom både upprepad användning och unika händelser. Se samtidigt till att du har tillräckligt med poäng och släck kontinuerligt din blodtörst om du överhuvudtaget ska kunna använda dina surt förvärvade förmågor. Och du blir snabbt utmanad, för oavsett om du vill stärka din utredning genom att göra en skarp observation eller låsa upp den, eller under en dialog pröva en charmoffensiv eller hot, utmanas du ofta av en skill check. Spelet visar alltid din sannolikhet att vinna en given dialog, och som en metafor för det intensiva sociala spelet mellan vampyrer fungerar det briljant.

Vampire: The Masquerade - Swansong

Tyvärr är den verkliga effekten på spelet alldeles för tunn. För nu när de är så olika spelar karaktärerna nästan likadana. Alla har till exempel tillgång till samma "Batvision"-möjlighet, som dock endast sällan används, inte lyfter fram hotspots och i övrigt gör skärmen geggig och svår att se. Man kan teleportera sig genom landskapet, men bara genom noggrant ritade förutbestämda vägar, så förmågan är i slutändan inte mycket vildare än att stå på en rulltrappa eller öppna en dörr. Leysha känns mest unik, eftersom hon kan låna kostymer och utseenden från andra karaktärer genom mental manipulation. Liknande förmågor och möjligheter fungerar utmärkt i spel som Dishonored och Hitman, där de bara är ett av många olika verktyg. Här är de enda vägen framåt. Därför påminner spelet också mycket mer om ett klassiskt äventyr än en uppslukande sim eller RPG. Även om det utlovas mer på ytan är detta i slutändan inget mer än ett långsamt och stundtals suggestivt detektivspel. Å ena sidan saknar spelet filmiska "set pieces" och dramatiska sekvenser som gör spel som Heavy Rain och Telltales-spel intressanta. Och som ett gameplay-fokuserat detektivspel saknas helt enkelt vettig, utmanande, djuplodande och nyanserad mekanik. Du gör inga avdrag själv och jagar bara nästa markerade punkt så att du kan driva historien lite längre. När det är som värst känns det nästan som att springa runt i en stormarknad i jakt på de undangömda bifftomaterna, eller vad som helst som står längst ner på inköpslistan.

Vampire: The Masquerade - Swansong
Detta är en annons:

Sammantaget lyckas dock spelet skapa en hyfsat passande känsla med seriösa karaktärer, mörka färger och makabra scener. Texturer på karaktärer och i miljöerna är otroligt detaljerade, men på nära håll börjar fasaden krackelera. Särskilt de utsvängda och onaturliga ögonen verkar som en kvarleva från några konsolgenerationer bakåt i tiden, och kontrasten kan bli väldigt oangenäm. För ett spel som fokuserar så mycket på samtal och dialog är det också synd att läpparna rör sig som två gamla prinskorvar som man slängt ut på en öde stäpp. Känslan förstärks av onaturliga rörelser, som om det vore dockor man spelar som. Synd också att musiken är så dämpad att den knappt kunde dränka mina rätt regelbundna svordomar och upprepa könsord. Om du är sugen på mer vampyrmys och kan leva med alla problemen och svagheterna jag räkna upp? Sätt tänderna i detta. Alla andra kan hålla sig borta.

HQ
05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Intressant universum, fint uppbyggd mytologi, en vettig karaktär som känns nyanserad och intressant
-
Dina val kvittar i slutändan, kassa animationer, platt och enformigt
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter



Loading next content