En tidig version av Moon Presence har upptäckts i Bloodborne

För länge länge sedan, djupt under staden Yarnham påträffades helt enorma labyrinter, och där började spår från gudaliknande varelser träda fram. Några som var större än mänskligheten, några med magiska krafter. Vidare genom alla tunnlar och oändliga kammare hittades också blod; själva startskottet för Bloodbornes invecklade berättelse med giriga akademiker, maktlystna präster och om en herres märkliga önskan om att kunna se sanningen med hjälp av fler ögon.

Att labyrinterna skulle vara ändlöst massiva är sannerligen inget skitsnack, för att ta sig igenom bara de labyrinter som låses upp under spelets gång kan ta helt sanslöst lång tid. Utöver dem finns det också oändligt med automatiskt genererade grottor, och det är i dessa som två stycken aldrig tidigare funna bossar nu har väckts till liv.

Självfallet startade undertecknad genast igång Bloodborne, knappade in Chalice-koderna med sådan fart att det slog lågor om kontrollen, och försökte sedan smiska upp dessa nyfunna dunderbestar. Trevligt nog verkar den första av dem vara en tidig version av Moon Presence, som mycket korrekt till Bloodbornes berättelse har en ännu mer snigelliknande form än den slutgiltiga versionen av bossen. Se bildspelet nedan som plåtades sent igår natt:

Efter att ha slått in koden "sikgc3sm" vid en Chalice-gravsten i Hunters Dream vaknade vi upp här. Dörren längst fram ledde enbart till ett makabert stup.

Bakom oss fanns det däremot en port med ljus dimma framför. Den klassiska åsynen av en stundande bossduell förvrängdes dock något då enorma tentakler började vifta hejvilt. Slagen sved rätt ordentligt, men efter lite akrobatiskt proffsrullande gick det att stega in genom dörrren,

Inledningsvis gick det inte att se någonting då bossen stod rätt i kameramynningen. En panikartad rusning fick ta vid varpå vi fick besten på avstånd, och den erotiska fotosessionen kunde därmed inledas.

Från ett första intryck påminner detta kreatur en smula om The One Reborn. En endaste attackvariant där supermonstret hivade sina lemmar rätt i backen var den enda offensiv som vi mötte, men det skadade vansinnigt mycket - till trots vår vältränade karaktär.

När vi kom närmare blev det helt glasklart att detta rör sig om en tidig version, eller en alternativ variant av Moon Presence. Dock mer snigelliknande, vilket betyder att detta är en av "the great ones". Alltså varelser som lyckats höja sitt medvetande till en sådan nivå att de föds på nytt som en gud, som en liten metmask, och sedan växer sig stora och starka.

Efter att ha fått stryk av köttklumpen ovan tog vi oss tillbaka till Hunters Dream för att mata in koden "arkhv2vs". Det tog oss rakt rakt in i bossrummet utan vare sig tid eller möjlighet att förberedelseandas i en påse.

Byrackan var kanske till hälften färdigställd. Texturerna var helt okej (till skillnad från den leriga Moon Precense-smeten) och vi räknade till tre olika attacker som Son Goku-jycken kunde bränna av.

Ett skräckinjagande hånsmil fick sätta punkt för nattens buggiga Chalice-bravader. Det var en gång som vi ramlade igenom golvet och föll i flera minuter innan plågan tog slut, och tråkigt nog blev det inte någon vinst över någon av bestarna.

Det är den ruggigt duktiga Bloodborne-fanatikern ShadowedImage som står för upptäckten. Det tackar vi för.

Relaterade texter

Bloodborne: The Old Hunters

RECENSION. Skrivet av Oliver Thulin den 25 november 2015 kl 09

Den ädla jakten på bestar fortsätter i den enda planerade Bloodborne-expansionen The Old Hunters. Oliver Thulin har besökt mardrömmen och återvänt med livet i behåll...

509