The Legend of Zelda: Ocarina of Time

Året var 1998 jag var 6år gammal och var på en 40 års fest. Uppe på övervåningen spelade några tonåringar på en märklig apparat. Det var en Nintendo 64. Jag fick testa Mario 64 och jag älskade det så mycket. Att få spela i 3D var verkligen livet!

Grabben som hette Mattias tyckte om att jag gillade hans konsoll, så det slutade med att jag fick låna hem den över en tid. Med mig så fick jag även Legend Of Zelda Ocarina of Time. Kanske var det bara att jag var ung och naiv. Men jag blev genast kär i spelet. Och det hela slutade med att farsan köpte Mattias konsoll samt hans spel.

Nu slog jag mig ner med Ocarina of Time varje ledig minut. Det tog mig säkert mer än en vecka att hitta deku skölden, så jag sprang mest runt i kokorii för det var bara där jag kunde vara. Sedan så när jag väl hittat den skölden så lyckades jag konstigt nog ta mig längre fram i spelet. Men vid andra bossen tog det stop. Mattias fick många telefonsamtal där jag frågade om olika tips. Mamma och pappa köpte tillslut en guide. Lite synd där.. Skulle gärna ha klarat hela på egen hand först.. Men de gick bara inte, var för osmart för de.

Om spelet:
I ett landet Hyrule så talades om en hjälte. En hjälte som skulle dra "master sword" och förinta ondskan. Denna unga hjälte vaknar upp i ett litet skogssamhälle, och hans namn är Link. Han är den utvalda och han måste gå sin väg genom kneppiga grottor fulla med ondsinta varelser. För att slutligen besegra den sista ondskan.

Spelet är i grafiken mycket vacker för sin tid.
10/10

Musiken och ljudeffekterna är lysande
10/10

Hållbarheten underbar!
10/10

De första timmarna är underbara, och när man väl har tagit det stora klivet från 3:e bossen till "andra världen" ger bara awesome en ännu större mening!

Spelet gjorde ett stort hopp mellan grafiken från Link i 16 bitar till 3D.
Och många Zelda fans, ser det idag som sitt favorit Zelda spel genom tiderna.