Svenska
MEDLEMSRECENSION

Fallout 3

I begynnelsen: mörker. Så blir det plötsligt väldigt, väldigt ljust. Lite blod skvätter upp på skärmen innan min blick ­fokuserar på min pappa som säger hej och välkommen till världen. Sedan dör min mamma.

Det är mycket att smälta som ­nyfödd i Fallout 3, men snabbt utvecklar det sig till en intelligent, dramatisk inledning på ett rollspel. Vi befinner oss i Washington DC efter en kärnvapenkatastrof, och efter födseln spelar jag olika episoder från en barndom då jag växer upp i den skyddade gemenskapen i ett underjordiskt, strålningssäkert valv. Där formas min framtida karaktär, och relationer till andra personer i spelet grundläggs.

När jag en dag tvingas lämna valvet och ge mig ut i den stora världen, som en postapokalyptisk Candide, finner jag en ödemark full av bråte, bovar, radioaktiva pölar och muterade djur. Fri­heten i det förödda Washington är lika farlig som förförisk, och snart ­irrar jag långt bort från huvud­berättelsen i jakt på spännande områden och fängslande historier utanför den snitslade banan.

De tidigare Fallout-spelen släpptes i slutet av 1990-talet, och under decenniet som gått har spelmediet transformerats.

Både visuellt och spelmekaniskt är det här en helt annan upplevelse än föregångarna, mer av ett äktenskap mellan Bethesdas storslagna fantasyvärld Oblivion och GSC Game Worlds dystopiska Stalker-serie.

Här blandas förstapersons­action med klassiska rollspelsmekanismer på ett ovanligt ­smidigt sätt där man mitt i de ­intensiva bataljerna kan pausa, överväga sina handlingar och sedan förlita sig på spelkaraktärens färdigheter istället för den egna precisionen.

Som alla bra rollspel är Fallout 3 fullt av val, både taktiska och ­moraliska, och den som vill kan forma sin karaktär för att undvika strid genom att satsa på färdig­heter som övertalnings­fömåga och smygande.

Spelets största brist är en förlamning som tycks ha spridit sig bland växter och människor.

Träden står som stenstoder i den tjutande vinden och ansiktena hos Fallout-folket är obehagligt stela även när de mal på i sina långa, ointressanta monologer.

Det är irriterande skavanker i en värld som annars är djupt fascinerande att försvinna in i.

Medlemsrecensioner51
Samlat betyg: 8.6/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10