Gears of War 2

Brutalare, mycket större och fullsmockat med grym adrenalinstinn action från början till slut.

Det har gått en tid sedan människorna på planeten Sera slog tillbaka mot de från underjorden attackerande monstren Locust. I en avslutande attack hoppas man på att decimera Locust styrkor och kunna vända kriget till människornas fördel, förhoppningar som långt ifrån infriades. När vi återigen får bekanta oss med Marcus, Dom och resterande cog-soldater i fronten av människornas armé har Locust attacker intensifierats till den grad att människorna än en gång står på gränsen till utrotning. Städer sänks ner i marken en efter en och kvar står en sista tillflyktsort som till varje pris måste försvaras.

Ett smakprov på färgklickarna som varierar miljöombytet.
Här slängs man som spelare in i uppföljaren till den moderna action-klassikern Gears of War. Spelet fortsätter i samma spår som föregångaren med brutal action där centrum i spelmekaniken kretsar kring effektivt användande av skydd. Och trots att båda spelen primärt fokuserar på strider mellan något mindre grupper (runt fem mot fem åt gången) har man i Gears of War 2 lyckats fånga känslan av att vara delaktig i ett faktiskt krig på ett mycket mer påtagligt sätt. Runt om en sker hela tiden strider och när man i ett tidigt skede färdas med stora vagnar springer hundratals Locust omkring på marken. Resultatet är att där man i första Gears of War kände sig väldigt ensam ritas i tvåan en bild upp av att man trots allt är del av något större, även om ansvaret i slutändan alltid ligger på dina och din trupps axlar.
Otroligt snyggt och galet roligt.

Förändringarna jämfört med det första spelet är oerhört många och till största del genomgående positiva. Något som dock genomsyrar upplevelsen med en något bitter eftersmak är känslan av att man inte arbetat näst intill någonting med spelmekaniken. Den kontext-känsliga kontrollen, där olika knappar gör olika saker beroende vilken situation man befinner sig i, har faktiskt blivit lite klumpigare än i första spelet och risken att man råkar göra något man inte riktigt tänkt sig har ökat marginellt. Det är ingen stor brist i grunden, men att man efter två storspel fortfarande inte kan få hundraprocentigt grepp om några av mest grundläggande manövrarna är lite av en besvikelse. Buggarna från första spelet har fått lite nytt sällskap de också och även om det sällan rör sig om några allvarligare finns de hela tiden där och påminner än om att Gears of War 2 inte handlar om finputsning av originalet, utan snarare om en rejäl utbyggnad.

Samtidigt är det svårt att klandra Epic för deras val här. För där spelmekaniken och motorn i sig har lämnats någorlunda oberörd har innehållet fått ett enormt lyft. Gears of War 2 är större än ettan på så många sätt att jag stundtals frågar mig om det verkligen inte gått mer än två år sedan det första spelet. Alla som tyckte att Gears of War bjöd på för lite variation och att handlingen inte fick tillräckligt med utrymme bör i tvåan inte ha något att klaga på längre. En mängd nya spelmoment, där man bland annat ges möjligheten att använda några av Locust transportmedel, ger krydda till det grundläggande utförandet och allt från miljöer till utmaningar varieras kraftigt. Även den gråa färgskalan har fått ett rejält lyft i och med att de olika banorna går i egna färgskalor, som alltid håller fast vid den avskalade stilen men med en klick av färg som gör spelet ännu snyggare än det redan fantastiskt snygga originalet.

Variationen märks även bland fienderna som inte bara har blivit fler till antalet utan även balanserade sinsemellan. Olika uppsättningar av grupper bjuder på helt olika utmaningar nu när Locust fått förstärkning av bland annat levande, små bomber, stora bestar med sköld och spikklubba samt inte minst helande kämpar som kan återuppväcka nyligen dödade kamrater. Varje ny sammandrabbning kräver en snabb analys av motståndet och ett effektivt sätt att ta ned de största hoten för stunden först. Även bossarna har fått ett rejält uppsving och är nu mer av regelrätta bossfajter med olika faser samt smått finurliga sätt att ta död på dem.

När variationen fått ett rejält uppsving bjuds man dessutom på fler och betydligt längre mellansekvenser för att berätta mycket mer av den handling man fick smaka lite smått på i första spelet. Och även om det aldrig blir något Metal Gear Solid i fråga om djup, mängd eller substans i handlingen, är det för att vara ett actionspel både en intressant och givande historia som driver spelet vidare. Det ges båda svar och ställs nya frågor på ett sätt som gör att man får mersmak av såväl mer spelande som handling. Gears of War 2 är dessutom något längre än sin föregångare (drygt 10-12 timmar på hardcore) vilket gör att man inte känner sig riktigt lika tvingad att spela om allting en gång till när man klarat spelet. Men med tanke på hur brutalt kul det är dröjer det inte många timmar innan man faktiskt sätter sig ner och börjar om igen.

Online läget är inte alls bra, det är otroligt segt och laggar en hel del.
Det är just därför jag vill sänka ner betyget från 10, till 9/10. Tyvärr.
Hoppas Epic Games kan återgärda detta problem så att det åter går att spela online.

+ PLUS
Massvis nya vapen, spellägen, kartor, spelmoment. Grymt snygga tillskott till grafiken. Ökad variation och fokus på handling. Fantastiskt tempo och flyt.

- MINUS
Bitvis bökig kontroll och relativt många små enerverande buggar. Fordonssekvensen i snölandskapet är ett helvete.