Little Big Planet

Spela. Skapa. Dela.

Drömmar är alltid ett aktuellt ämne just eftersom vi vet så lite om dem. Var kommer de ifrån? Vad betyder de? och så vidare. Jag då som riktigt älskar att gräva ner mig i djupa tankar och funderingar har självfallet en hel del åsikter på ämnet. Fast de är såklart inte värda ett dyft i detta sammanhang. Istället ska vi ta oss en liten titt på Media Molecules egna idéer.
De har dock inte funderat så mycket på var drömmar kommer ifrån som vart de tar vägen och vad de är. För trots allt så är vi flera miljarder människor som får uppleva ett tillstånd av fantasins flöde mängder med gånger.

Media Molecules som sagt anser att drömmar är något subjektivt och något som inte bara försvinner så fort ögonen väljer att göra salut. Nej, istället så tas all drömmateria upp och skickas ut, långt bort i världsrymden till en och samma punkt för att slutligen bilda något... En liten planet, med stora drömmar, även känd som "Little Big Planet". Här frodas liv i många former, men kanske den mest livfulla kallas av många för Sackboy.

Många väljer även att kalla den lille tokstollen för Sackgirl, men jag väljer att se den som en enda form, helt utan kön och fördomar. Därav känns kanske namnet Sackboy som lite felaktigt, men det är en tolkningsfråga. Sackboy är en märkbart flummig liten filur som gillar att tjomma runt på de mest knapiga sätt. Exakt vad detta innebär avgör du, och din Sackboy.

Som ni förstår så är upplägget i Media Molecules senaste det mjukaste, och inte att förglömma; gulligaste spelet på år och dagar. Man spelar ju trots allt som en liten tygdocka, en tygdock med de mest charmigaste drag. Den kan både gråta och skratta, men även bli fly förbannad och livrädd. Blanda där in det faktum att man själv kan styra den lille krabatens alla rörelser och barbie kan dra något gammalt över sig. Eller, ja, låt oss säga... Action Man för de som är mer lagda åt det hållet. Just det, släng dig i väggen Action Man... mer än vanligt alltså... ähh, glöm det.

Förutom just bakgrunds-historien (LittleBigPlanet är skapad av drömmar) så finns här inte mycket annan story att prata om. Visst, vi har ett litet äventyr att ta med Sackboy på som i stora drag går ut på att hjälpa några vänner, men det fungerar mest som en slags uppvisning av vad spelet kan göra och inte minst vad du kan göra när du väl får släppa dina fantasier flöda.

Ja, för en av LittleBigPlanet's mest framhävande ord är just "Skapa" och skapa, det gör man så gott som överallt. För det första så kan du självklart styla din egna lilla tygfilur alldeles som du själv vill, men du kan även dekorera precis allt med diverse klistermärken och dekorationer. Visst, visst, tänker ni, allt tjena, snubben vet nog inte vad han pratar om, men det gör jag visst. Överallt på spelets banor går det utmärkt att klicka dit några extra löv om man så känner för det, eller varför inte ett stort fett leende i form av ett klistermärke. Man kan även, om man vill, ta kort när som helst i spelet för att sedan fylla hela banor med sin Sackboys fejs. Det går även utmärkt att omdekorera andras ansikten, och inte i form av slag (även om det går att så att säga "bitchslapa" sina vänner) utan mer i form av klistermärken och dekorationer. Varför inte sätta 200 åsnesvansar på kompisens cowboyhatt, eller kanske några extra ögon bakpå den andre.

Med dessa förhållandevis enkla gester så kan man väldigt lätt förmedla sina känslor till medspelarna, inte minst då tack vare Sackboys olika ansiktsuttryck.
Något som dock däremot inte fungerar lika bra är kommunikationen spelare emellan. En hel del utav spelets banor är uppbyggda för att ge lite extra godsaker till de som väljer att samarbeta. I dessa stunder, och även andra, vill man väldigt gärna föra fram sina olika lösningar till medspelarna, något som inte är helt smärtfritt. Textmeddelanden skrivs på exakt samma sätt som sms i en något äldre mobiltelefon, vilket innebär att långa meddelanden tar extremt lång tid att skriva och det kan dessutom vara en väldigt jobbig väntan för de spända som ivrigt nog vill köra på direkt.

Det är hur som helst inte det som stör mig mest, för det finns faktiskt inte så mycket att göra åt saken (kanske att tangentbordupplägget skulle ha sett mer ut som det i exempelvis webbläsaren i PS3'an). Vad som däremot irriterar rejält är det faktum att man inte kan läsa andras meddelanden samtidigt som man skriver ett eget. Riktigt störande detalj eftersom den andres meddelande försvinner efter en kortare stund och lämnar därmed författaren med ett beslut; läsa meddelandet men då bli av med sitt eget, eller skita i det och skriva klart sitt.

Med det sagt så måste jag säga att ett tangentbord är en till en klar fördel här. Nu kan man visserligen plugga in en mick om man vill, men i ärlighetens namn så väntar jag hellre någon halvminut än har en tysk flåsandes i örat längs med hela banan.

På tal om ljud så kommer ni kanske ihåg incidenten som uppdagades endast några få dagar innan släppet, nämligen låt-texten i en utav spelets alla låtar. Jag kan såhär i efterhand bara skratta åt det hela. Att sony inte tänkte sig för och valde att slänga in direkta citat ur koranen var ju bara direkt dumt och som upplagt för bråk. Jag kan även helt ärligt säga att den nyare versionen av sången känns mycket bättre än den som var tänkt från början.

Fast vad jag tycker är det väl ingen som bryr sig om... eller, jo, det är klart, ni läser ju detta för att få min åsikt. Så, den övriga musiken då? Jag måste säga att jag är klart överraskad över hur grymt bra den är. Media Molecule har på ett briljant lyckats fånga charmen i barnsånger och visor, men ändå gjort dem sådär härligt svängiga och sköna, något som jag inte kan minnas att något annat spel har

En annan sak som Media Molecule varit smarta med är det faktum att Sackboy inte säger ett ord, utan är helt tyst. Istället har de låtit bakgrundsljudet få en helt ny plats, tillsammans med musiken. Det mesta i spelet låter, och har sig vilket gör att man aldrig får känslan av att saker och ting är för tyst. Jag tror dessutom att en del utav charmen hade gått förlorad ifall Sackboy hade fått talförmåga.

Någon som däremot verkligen låter käften glappa, åtminstone till en början, efter ett tag så försvinner rösten helt, är berättarrösten. I Vanliga fall är jag väldigt emot att spela med svenska som talspråk i spel, men i LittleBigPlanet fungerar det alldeles utmärkt. Adam Alsing som gör den svenska rösten gör detta med bravur och känns som klippt och skuren för jobbet. Det finns även en annan klar fördel med att spela på svenska och det gäller då byggläget. Där krävs det (i alla fall när man ännu räknas som nybörjare) en rejäl påläsning av diverse instruktioner för alla möjliga föremål, något som inte alltid går så lätt ifall allt står på engelska.
Visst förstår man, men jag måste ändå säga att allt går betydligt smidigare på svenska.

Byggläget ja, det är ytterliggare en del av alla de delar som gör LittleBigPlanet så bra som det är. Här ges det nämligen tillfälle att, som jag sa ovan, låta fantasin flöda. Man skapar kort och gott sina alldeles egna konstverk. En klar fördom som man kan ha om detta spel är att det är väldigt enformigt och att det endast går ut på att ta sig från start till mål. Där har ni dock helt fel. Man kan nämligen skapa så gott som vad som helst. Såklart kan man bräka på med gigantiska plattformsskapelser aka Super Mario, men det går även utmärkt att göra ett fotbollsspel, raketfärder, frågesporter, föreläsningar och till och med egna låtar (eller redan påkommna). Allt är verkligen möjligt och jag kan helt ärligt inte se några gränser. Det ska bli extremt spännande att få se vad spelet utvecklats till om kanske ett eller två år, då alla verkligen fått lägga ner sig i alla funktioner och satt sina planer i verket. Personligen så har jag inte riktigt tålamodet som krävs för att skapa ett äkta mästerverk, men visst kan även en lite tok som jag skrapa ihop ett och annat. Man har ju trots allt klämt ur sig fem banor fram tills idag då jag skriver detta (reklam?).

För att hitta alla dessa skapelser finns även ett väldigt smidigt system, för efter det att man spelat en bana så får man chansen att ge den betyg och även sätta en lite kategori på den som andra sedan kan söka på. Lite synd är det dock att flera riktigt bra banor hamnar lite i skymundan ibland och egentligen handlar det bara om tur ifall just din bana ska bli nästa megahit. Kort sagt kan man väl säga att det hela fungerar lite som youtube. När jag tänker efter så är det exakt som är jag tänker efter så är det exakt som youtube.

Youtube har ju det senaste blivit helt nedbuggat av den superjobbiga dialogrutan som ber en ändra språket till svenska. Låt oss därför fortsätta med grafiken... ja.
Grafiken är faktiskt överraskande bra, fantastiskt bra. Det fantastiska i grafiken ligger dock inte i ren mäktighet som i andra spel som Mirror's Edge eller Crysis utan mer i detaljerna, som det finns mängder av. Bara en sådan sak som att Sackboys mun följer med vad än du råkar framföra i din mick för att därmed få det att se ut som att det är just din Sackboy som pratar, inte du. Personligen äger jag dock inte mick kompitabel med PS3, men jag har däremot sett andra prata och det fungerar verkligen bra, inte mer än så, men bra är ju ändå inte fy skam.

Det är egentligen svårt att uttala sig om annat än den tekniska biten då man själv kan designa banorna precis som man själv behagar. Jag tycker dock det är väldigt synd att det inte finns fler bakgrunder än vad det gör. Förhoppningsvis så kommer fler att patchas eller åtminstone läggas upp på PlayStation Store för nedladdning.

Trots alla dessa möjligheter så ska man ändå komma ihåg att LittleBigPlanet i grund och botten är ett plattformsspel. Detta innebär att allt som Sackboy i grunden kan göra är hoppa och springa. PÅ dessa två enkla medel är kontrollen också baserad. Det är väldigt enkelt; spring med vänster styrspak och hoppa med X. Därefter finns det väldigt enkla tillägg, så som att visa känslor, svänga på huvud och kropp och till och med vinka. Man kan även med ett enkelt knapptryck få upp den såkallade popiten där man superenkelt kommer åt allt som kan tänkas behövas under spelets gång.

Jag måste säga att jag från början tänkt klaga en del på onlinespelandet, som till en början fungerade... inte alls. Servrarna led av enorma problem och så gott som ingen kunde flumma runt med andra. Numera är detta dock åtgärdat och förutom visst lagg stundtals så fungerar allt helt smärtfritt. Jag gillar även att man otroligt enkelt kan välja mellan att spela banor själv, med kompisar eller med vem som helst. Detta går dessutom att göra på exakt alla banor, även de som följer med från början.
Det är dock väldigt synd att man inte kan skapa banor tillsammans online, men det räknar jag nästan med att Media Molecule fixar till allt som det lider.

Hur man än ser på det så är trots allt ändå LittleBigPlanet som absolut allra bäst tillsammans med andra. Visst kan man spela själv i sitt skrymsle och samla på föremål och annat godis, men det går ändå inte upp emot att tramsa runt med fyra andra tokstollar. Att spela själv är dock inte helt fy skam det heller, faktum är att det regerar, det regerar nästan lika hårt som onlineläget. När man dessutom kan spela upp till fyra stycken samtidigt, både online och på samma skärm, ja då tycker jag att allt som behöver sägas är sagt.

LittleBigPlanet regerar och levererar toklir från början till slut, ett slut som inte finns!

Vill du ha ett hel charmigt partyspel att lira med vem som helst så ska du ha detta. Eller, vänta, du ska ha detta vilket som, ett klart måste för precis alla!

Sammanfattning

+
Underbart onlineläge, Megasnyggt, Supercharmigt, Nya banor varje dag (gratis)

-
Omöjligt att skriva och läsa meddelanden samtidigt, Möjligen lite få bakgrunder att välja bland, Man kan inte skapa banor med andra online

Betyg 9/10