Svenska
MEDLEMSRECENSION

Grand Theft Auto IV

Första gången jag spelade GTA, för 10 år sedan, blev jag mycket imponerad. Den snoriga åttaåringen jag var tyckte att spelet var otroligt häftigt. Dels för att jag faktiskt inte fick spela det hemma utan var tvungen att hälsa på en kompis för att spela det och dels på grund av våldet. Att GTA var våldsamt hade jag hört, men detta var bara för häftigt. Dock kommer jag ihåg att jag tyckte grafiken liknade den hos Red Alert, inte allt för bra med andra ord.

Nu har spelet som jag som liten älskade har vattnats ur i femtioelva spin-offs och det finns, eller fanns för några månader sedan, innan GTA IV, inte mycket nytt i varje ny del av serien. I fyran märker man att även Rockstar insett detta och den här gången är mycket sig olikt. Spelet har från början en mycket seriösare attityd än tidigare spel. Man får veta mer om karaktärerna och huvudpersonen verkar till och med, i alla fall nästan, ha ett samvete. Den omogna humorn är smått nedtonad och man märker hur de försöker måla upp en mörk historia om en stackars illegal invandrare. Storyn blir dessvärre aldrig särskilt bra. Den är ofta okej, men aldrig bra.

Handlingen går i princip ut på att huvudpersonen Niko Bellic, en fattig östeuropeisk röda armén veteran, blir övertalad av sin kusin Roman, boende i Liberty City sedan 10 år, att komma till USA han med. Roman har berättat hur bra livet är i Liberty City och sanningen blir minst sagt en besvikelse för Niko. Han är tvungen att börja göra kriminella personer tjänster för att tjäna sitt levebröd. Det ena leder till det andra och Niko klättrar sakta men säkert upp för den brottsliga karriärstegen

Det bästa med GTA brukar vara Sandlådemöjligheterna. Friheten helt enkelt. Friheten i GTA IV är fullständig som vanligt, du kan i princip göra vad du vill. Alla fordon i spelet går även de i vanlig ordning att ratta och man kan även åka Taxi, Tunnelbana osv. Dessutom erbjuder fordonen nu ett mer varierat utbud med radiokanaler och det går att lyssna på alla möjliga musikgenrer medans man skumpar fram i sin van eller på en moped. I mitt tycke är dock inte Liberty Citys stadsmiljöer de roligaste att köra runt och ställa till kaos i då allt ser mycket lika ut. Man tröttnar därför snabbt och fortsätter med uppdragen. Uppdragen är roliga - i 10 minuter. I början av spelet handlar alla uppdrag om att köra en person från ett ställe till ett annat, senare handlar de om att döda en viss person efter att ha kört dit. Köra, döda, köra, döda osv. Det blir rätt enformigt men det gör också att de fåtal gånger man får ett annat uppdrag blir extra glad. Hur som helst skulle uppdragsdelen helt klart kunnat lösas mycket bättre om de bara haft lite fantasi när de utformade den. Det är mer varierat att göra ''Quests'' I World of Warcraft än vad uppdragen i GTA IV är.

Ett mycket roligt nyckelinslag i spelet är mobiltelefonen Niko får av sin kusin. Under spelets gång samlar man på sig många kontakter och alla dessa samlas i mobiltelefonen så att man när som helst kan plocka upp den och ringa någon av sina vänner. Man kan på så vis anordna aktiviteter som biljard eller pilkastning eller helt enkelt planera brott. Dessa småspel som kompisträffarna erbjuder är dock tråkiga, enformiga och klumpigt utformade. Genom mobiltelefonen fås också många, eller snarare de flesta av spelets uppdrag och ibland måste man använda sig av mobilkameran.

AI'n i spelet är väldigt bra. Om man bara står stilla och observerar folk passera kan man höra många olika konversationer från förbipasserande som pratar i mobiltelefonen. Kör du illa eller går in i någon blir de arga och skäller på dig. Vissa mer agressiva börjar till och med slåss. Polisen däremot verkar vara helt utan denna AI för de bryr sig inte ett dugg om vad man gör så länge ingen dör. Du kan köra hur fort du vill i mötande trafik, köra rakt in i en annan bil så att ni båda flyger ut genom respektive framruta; så länge personen överlever kommer polisen inte att röra ett finger. Men, men, om du råkar snudda i en polisbil för att du inte kunde bromsa tillräckligt snabbt i ett rödljus, då är det kört. Lika om du slår till någon, då är polisen där direkt med pistolerna i högsta hugg.

Om nu polisen får tag i dig har du att välja mellan att 1. försöka fly, med polisen skjutandes efter dig. 2. döda polisen, vilket resulterar i dubbelt så mycket poliser. Eller 3. Att låta dig arresteras och bli av med massor av pengar och alla vapen. För att kunna ta till flykten när länsman är dig i hasorna har du ett rätt stort arsenal av basebollträn, raketgevär, granater, pistoler etc. Det nya autosiktet i GTA IV fungerar oftast helt felfritt och ger en hel del mer action till spelet. Det fungerar så att om du håller in den analoga axelknappen (vänster sida) helt så låser du på närmaste mål, håller du bara in den löst kan du sikta fritt. En mycket smidig lösning i min mening. Dessutom kan man ducka och ta skydd bakom föremål för att undvika skotteld från illvilliga skyttar, det hade kunnat gjort bättre men det är fortfarande rätt väl utfört.

Det bästa i spelet är ändå körningen, och det ska det vara eftersom det är det som är fokus. Till en början känns det lite krångligt och man tycker att bilarna bara gör som de själva vill. Efter ett tag känns det dock mer och mer som att man faktiskt kör ett riktigt fordon snarare än en polygonknöl och man lär sig hur man tar kurvor och sladdar på bästa sätt.

Grand Theft Auto IV är ett spel med egentligen rätt få brister, men är helt enkelt inte tillräckligt roligt för att förtjäna ett högre betyg är 7/10.

//Stektanudlar

Medlemsrecensioner133
Samlat betyg: 9.3/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10