Super Smash Bros. Brawl

Super Smash Bros. Brawl var ett av förra årets högst emotsedda spel för mig och med all rätt.Föregångaren var ett utomordentligt spel.Brawl är kort och gott mer av allt på både gott och ont.

I grunden är fightingmekaniken samma som tidigare.Konceptet är inte att nöta ner motståndarens hälsomätare utan att bygga upp dennes procentsats som bestämmer hur långt man flyger när man blir träffad.Målet är att sedan slå ut varandra ur banan,som hänger i luften,och förbi skärmens kanter.Till sitt förfogande har varje kämpe vanliga attacker,kraftfulla smashattacker samt (oftast) karaktärsunika specialattacker.Förutom det kan man även blocka,dogda (både på marken och i luften) och kasta motståndarna.

Till skillnad från de flesta moderna spel som eftersträvar lättillgänglighet och som följer den här alla-ska-vara-med-och-spela-filosofin (inte minst Nintendo själva) så kan ovana nybörjare räkna med att när de först fattar handkontrollen totalt tappa bort sig i den villervalla som råder under bataljerna i Brawl.
För att utöka kaoset ytterligare spawnar olika hjälpmedel och tillhyggen på banan såsom Bob-ombs,slagträn,eldblommor,
skjutvapen och pokébollar bland mycket annat.
En nyhet är Assist Trophies som släpper lös en mindre känd Nintendokaraktär som sedan hjälper den spelare som frigivit den.Eller så bidrar de bara till kaoset,som till exempel Tingle,Devil eller Mr.Resetti.En annan nyhet är Smash Ball,ett regnbågsskimrande klot som, när det krossats,låter kämpen utföra en Final Smash,en förödande specialattack.

Banorna är också mycket mindre passiva än i Melee och man bör se upp för lavatsunamis,skenande go-karts och formskiftande terräng.Trots det digra utbudet är jag glad att några gamla favoriter finns kvar,däribland Temple,Corneria och Onett.

En bunt nya slagkämpar har också tillkommit med Solid Snake och Sonic i spetsen.Mitt gamla förstahandsval Link får nu konkurrens av Ike,Pit och Wario bland andra.
En av Smash-seriens största dragplåster är samlarmanin som omedelbart infinner sig.Förutom trofeér kan man samla,pyssla och beskåda klistermärken och musik.

En svaghet är dock enspelarläget.Här finns en massa att göra,bland annat Classic mode,Boss Battles,Target Smash,Events och Multi-man Brawl.
Men jag skulle aldrig spendera så mycket tid med de här aktiviteterna om det inte vore för att låsa upp en ny trofé eller sång.I de flesta går det att spela co-op,så även i äventyrsläget Subspace Emissary.Jag provade i det sistnämnda men gör aldrig om det.
Spelmotorn känns heller inte optimerad för plattformandet i the Subspace Emissary och kameran hamnar ibland på efterkälken vilket kan räknas som lite av en bedrift i ett 2D-spel.
På den tekniska sidan är det dock svårt att hitta brister.Brawl ser mycket bra ut och musikutbudet är brett och håller hög kvalitet och man kan använda nästan vilken kontrolluppsättning som helst.
Slutligen finns ett onlineläge som även det är lite för sparsmakat.Spelar man mot främlingar blir upplevelsen betydligt tunnare och jag har ännu inte varit med om en helt lagfri match.