Uncharted: Drake's Fortune

Vad gör man efter att ha behandlat både rävtvättbjörnar och gulhåriga pojkar med en vessla till hands i en rad plattformsspel som blivit hyllade världen över? En skattsökare, en fotograf, hundratals pirater och ett storslaget äventyr.

Spelet börjar med att Nathan-hjälten står med sin släktings gamla dagbok. Han har med sig en kvinna från ett TV-program-Elina som endast utrustad med en kamera ska försöka få ihop århundradets story. Men vad kan vara mer olägligt när man är på skattjakt än en hord av pirater. Föreställ då att varenda en av dem har skjutvapen och det hela tas till en högre nivå. Piraterna attackerar båten våra hjältar står på och det storslagna äventyret har tagit sin början.

Jag tänker börja med det grafiska. Jag var stum efter Jak-spelen. Dem utnyttjade verkligen PS2:ans grafikkapacitet till max. När det kommer till Uncharted har ingenting ändrats. Spelet känns verkligen som ett next-gen rent grafiskt. Vackra vyer, superba specialeffekter och framförallt så otroligt väldetaljerat vatten. Det är så pass snyggt att man gång på gång sitter där och gapar, stirrandes på den fantastiska bilden. Det är vad jag kallar snyggt.

Men vad vore ett snyggt spel om inte själva designen levererade? Det vore skam. Nu är det så att Uncharted inte är ett av dem spelen som behöver skämmas. För ack så vackert det är. Varenda liten sten, varenda låda, varenda litet grässtrå verkar ha placerats på exakt rätt ställe. Vi får besöka täta djungler, gigantiska fort, mörka grottor, även dränkta städer. Det är något vackert vi ser på. Trots att du riskerar att du så fort du går ut på ett öppet fält gör det inget när du slås av den estetiska skönhet Naughty Dog har gett dig.

När det kommer till presentationen är det bara att klappa händerna. Mellansekvenserna är fyllda med humor, spänning och härlighet. Storyn vi följer är intressant och äventyrlig. Det känns som att se på en Matinéfilm när man sitter där och ser Nathan åka ner för ett rep. Naughty Dog har en gång för alla visat vilken briljans dem består gällande både story och mellansekvenser. Tummen upp!

Och då, när man spelat någon timme och har vant sig vid den otroliga grafiken börjar man lyssna på ljudet och musiken. Jag hade inte trott det men Naughty Dog har gjort sitt bästa ljudframträdande någonsin. Vacker musik som stämmer in perfekt på situationen, tunga explosioner, underbart röstskådespeleri det blir så mycket att man skulle kunna svimma.
Nu har jag lyckligtvis en vas med vatten bredvid mig så att jag kan väcka mig varje gång jag håller på att svimma av hur vackert det låter.

Nu har jag babblat länge utan att säga någonting om spelbarheten. Frukta icke, nu kommer min dom.

Själva spelet går ut på tre saker: Taktiskt skjutande, plattformande och pussel. Jag tänker börja med det förstnämnda.

I stil med Gears of War kan man inte bara gå fram med en hagelbrakare och tro att dessa fem män kommer att dö. För när dem flesta spel fungerar så bjuder Uncharted på lite taktik. Liksom tidigare nämnda Gears of War behöver du ta skydd bakom väggar för att klara dig. Det fungerar faktiskt riktigt bra. Tryck bara på O nära en vägg, mur, låda eller sten och du tar skydd bakom den. Sen är det bara att sticka ut huvudet och skjuta. Detta bjuder självklart på en hel del coola funktioner. Du kan hoppa från sida till sida, klättra fram, blindskjuta, ja till och med kasta en granat när du hänger från en kant. Detta utgör mycket underhållning. Vapenutbudet du har gör det hela bara bättre.

Känner du dig dock lite kaxig kan du faktiskt springa fram och döda fienden med dina knutna nävar. Denna möjlighet är riktigt rolig. Du kan till exempel hoppa bakifrån och strypa ditt offer, få in en träffsäker kombo, slå slag efter slag på magen, om du så vill avfyra en kula i huvudet för att göra nådastöten lätt. Det är förvisso väldigt svårt att lyckas men det finns ändå där vilket gör mig stolt över Naughty Dog.

Det andra momentet jag tänker ta upp är plattformandet. Det är inte Naughty Dog utan en avsats, så enkelt är det. Nå, vad sägs om att klättra på väggar, ta tag i en sten eller fästa dig vid en planta. Det är mycket av Shadow of the Colossus och Ico i detta hoppande. Men Team Ico är ju inte direkt den sämsta inspirationskällan. När du kommer till det gigantiska fortet vattnas det i munnen av härligt väggklättrande. Kul är bara förordet.

Pusselklurandet är faktiskt roligt det med. Du får trycka in väggar, snurra på statyer, ja du förstår vad jag menar. Ingen höjdpunkt i spelet men skönt för att lätta på adrenalinet.

Spelet råkar också ha jäkligt många roliga achievments. Kan du lyckas döda ett tjog gubbar genom att skjuta från höften eller knäppa 30 stycken pirater med en Magnum 44? Sådana saker är riktigt roliga att fösöka lyckas med.

Det enda jag faktiskt har att klaga över är spelets längd. Visst är det jäkligt roligt, men ett par timmar till skulle inte skada. Det handlar inte om ett tokkort spel här, jag anser bara att det är liite för kort.

För övrigt är Uncharted ett helt otroligt spel. Det är coolt, spännande, roligt, läskigt, kittlande och superbt. Äger du en PS3:a måste du köpa detta spelet. Det är ett av 2007:s bästa spel och hittills det bästa
exklusiva spelet PS3 har att erbjuda.

Grafik:10
Design:10
Spelbarhet:9
Hållbarhet:8
Variation:9
Story:9
Ljud:10
Musik:10
Kontroll:9
Utmaning:9

+Ett spel som både estetiskt aukustiskt och spelmässigt bjuder på enorm kvalitet

-Lite väl kort