Mass Effect

Jag är en ovan rollspelare. Jag vet faktiskt inte varför, men jag har knappt spelat några rollspel alls. Kanske är det därför som det känns så skrämmande att inhandla ett dyrt Mass Effect. Är det här verkligt något för mig? Så gick tankegångarna och så här i efterhand, med facit i hand, kan jag säga att ja, det här spelet är verkligen något för mig. Mass Effect är ett mästerverk.

Det hela börjar med att man får skapa sin karaktär efter eget tycke genom att ändra en mängd inställningar, även kön. Jag får då ställa mig själv följande fråga: vill jag titta på en herr- eller en damrumpa i kanske femton timmar? Du som läsare tror säkert på alternativ ett, men Venus är ju faktiskt större än Mars. Figure it out.

Jane Shephard, sexig och bitchig av sin natur, gör alltså entré, men sedan går det åt fanders. Mass Effect är nämligen segt. Tempot är lågt, dialogerna är långdragna, striderna är tråkiga och jag lyckas alltid få en missil i nyllet. Så skulle jag nog ha beskrivit Mass Effect om någon hade frågat mig om min åsikt de första sex, sju timmarna med spelet. Jag skulle nog också vid närmare eftertanke ha klagat ordentligt på alla buggar. Men spelet växte något enormt för mig - från en ful ankunge till en vacker svan.

Det är meningen att jag ska rädda galaxen, typ. Den vanliga sci-fi-plotten, ni vet. Måttligt intressant till en början, men man märker rätt snart att BioWare har mer att ge. Handlingen utvecklas till en komplicerad och välskriven historia som berättas med sådan inlevelse av de redigt duktiga röstskådespelarna att jag faller pladask. Hela världen som BioWare bygger upp känns trovärdig och jag börjar känna för de många karaktärerna i spelet, och behandlar dem därefter - vissa får sig en avhyvling och vissa får ett honungslent bemötande...

Just det! I Mass Effect är det spelaren som bestämmer, och i dialoger kan man alltid välja hur man vill uttrycka sig. Man kan också öppna upp fler dialogmöjligheter genom att uppgradera vissa av Shephards egenskaper och man är också tvungen att ta flera svåra beslut som jag antar påverkar spelets fortsättning. När man är ute på uppdrag får man också ta med sig två besättningsmedlemmar, och dessa kan du även ge order till, samt ändra deras egenskaper och vapen. Alltså; det finns näst intill oändligt med val och inställningar som man kan sitta och pilla med i evigheter. Själv har jag bara hunnit testa en bråkdel, men som sagt, jag har ju precis förlorat min rollspelsoskuld.

Inte nog med detta - Mass Effect är också grafiskt imponerande. Det använder sig av Epic Games spelmotor kallad Unreal Engine 3, och det är ju helt klart ett av de snyggare spelen jag spelat. Karaktärsmodellerna är underbara och miljöerna likaså. Att stå och blicka ut över en av de många varierande planeterna man reser till är - notera att det är sällan jag använder det här ordet - episkt.

Tyvärr har Mass Effect också en del tekniska brister. Det lider bland annat av en väldigt instabil skärmuppdatering, långa laddningstider och hinner heller inte med att ladda in alla texturer tillräckligt snabbt, så de första fem, tio sekunderna i varje nytt rum man besöker får man se lågupplösta texturer à la tidigt nittiotal. Sedan är det inte heller ett spel med någon frånvaro av buggar - jag har till exempel lagt märkte till att Shephard har svävarboots eller att hon kan dra in huvudet i dräkten som en sköldpadda.

Även om Mass Effect dras med väldigt många skavanker är det helheten som jag ska bedöma. Det kunde ha gjorts bättre, speciellt de sistnämnda tekniska aspekterna, för så ska inte ett spel från 2007 se ut. Likväl vet jag att det här är ett spel som jag kommit att älska med hela mitt hjärta, som jag ska spela om otaliga gånger och vars uppföljare jag ska köpa samma minut det släpps. Så bra är det.