Final Fantasy XII

Ett år efter att jag köpte spelet har jag äntligen tagit mig tid att varva detta spel. Varför det tog så lång tid? Jo ärligt talat så tröttnade jag ganska rejält när jag började närma mig slutet. Spelet blev enformigt tyvärr, men det kan ha berott på att jag gjorde väldigt många sidequests (hunts) och därför hann tröttna innan jag hade hunnit klara spelet.

FF-seriens styrka har alltid varit storyn (utom möjligen det allra första spelet) och det är bland annat där som FF12 inte håller måttet. Storyn är ganska platt, saknar djup och lyckas inte engagera spelaren speciellt mycket. Karaktärerna är även dom platta. Alltså karaktärsutvecklingen är lika med noll i detta spel och dialogen är både förutsägbar och trist.

Karaktären som man spelar som är en tonårskille vid namn Vaan som drömmer om ett friare liv som "sky pirate". Jag ska dock inte sträcka mig så långt som att kalla honom huvudperson då hans roll i historien inte är så värst stor. Oftast får han spela på andrafiolen till fördel för Balthier och Asche, den förra en "sky pirate" och den senare en drottning som slåss för att återfå makten över sitt land. Det är de två som styr i den gruppen man samlar på sig under spelets gång.

Stridssystemet är dock FF12 stora behållning ty känns både nytt och fräsht och är ganska olikt de jag sett i andra rollspel. En klar fördel är också att man totalt slopat random encounters och man kan se alla finder direkt på skärmen.

Slutsats:
FF12 är ett bra spel men inte i nivå med tidigare delar. Spelet är inte så storydrivet utan mer fajtinriktat. Tyvärr lyckas inte storyn engagera och man brinner inte precis för karaktärerna och deras öden. Det spelmekaniska briljerar dock och det är riktigt kul med det nya stridssystemet, nyhetens behag försvinner dock efter sisådär 40 timmar och spelet varade mycket längre än så för min del. Anledningen till att det tog så lång tid för mig att varva det var att jag mot slutet sällan klarade av att spela mer än ca 30min i sträck för att sedan stänga av och önska att spelet skulle ta slut nån gång. I betyget har jag alltså vägt den entusiasm jag kände i början av spelet mot den tristess jag kände i slutet. Hade spelet varit aningen kortare och mer engagerande hade det aspirerat på högre betyg men får nu nöja sig med en stabil 7:a