Sonic Rush

Alla vi som spelat ett Sonic spel förut vet vad han kan allra bäst; att springa riktigt snabbt. Precis den förmågan han behöver och använder sig av i detta spel, där Eggman, hans ständige ärkefiende, försöker förinta världen genom att norpa åt sig kristaller kallade Sol Emeralds. Dessa kristaller är från en parallell värld, och ur den världen följer en person efter Eggman för att ta tillbaka Sol Emeralds. Hon heter Blaze the Cat och är den andra spelbara karaktären i Sonic Rush.

Du kan alltså välja mellan att spela som Blaze eller Sonic, och de har i princip samma rörelsemönster så man behöver bara välja den som man tycker bäst om. Skillnaden mellan de båda karaktärerna är att låtarna blir en aning annorlunda och att alla banor spelas i olika ordning. Sen ser de ju olika ut också men de är de enda olikheterna så det är bara välja din personliga favorit och sen bär det av. I ett väldigt tempo.

För är det något man får göra så är det att springa, riktigt fort. Ibland går det så fort att man knappt hinner se vad som händer på skärmen för farten är nämligen helt galen. Men såklart bara i nerförsbackar eller loopar, för man har inte bara en, utan två skärmar att springa runt på. Detta leder då till vansinniga hopp, loopar och man blir på vissa ställen jagad av stora bumlingar i otroliga hastigheter.

Tur då att kontrollen är väldigt slipad. För det mesta springer man ju bara, fast det gäller förstås att hoppa för att undvika alla faror och sen finns det en dash-knapp också. Den gör att du far i en väldig hastighet åt det hållet du tittar, väldigt användbart ifall du upptäcker en fiende i sista sekunden. Styrelsesättet sätter sig som handen i handsken efter bara en stunds spelande och det visar ju att den enkla men smidiga kontrollmetoden passar utmärkt. Det finns dessutom ett trixar system i spelet. När du hoppar kan du göra lite trix genom att trycka in en knapp, men det är inget som man tänker på speciellt mycket om man inte vill knäcka high scores förstås.

Musiken skiljer sig som sagt mellan de olika karaktärerna. Det är ju såklart olika låtar på varje bana också, och vissa är faktiskt rätt trallvänliga och sköna att lyssna på. Men sen kommer man till en del ljudeffekter som rent utsagt skär i öronen. Tur då att man inte behöver lyssna på ljudeffekter hela tiden utan mestadels bara lyssna till musiken.

Banorna i spelet är som jättelika bergochdalbanor med fiender, hopp och annat kul utplacerade på vissa ställen. De utspelar sig i allt ifrån djungel till industriområden och grafiken imponerar även om den är rätt så simpel. Varje bana består av tre delar. Den tredje delen är en bossfight, där grafiken går från 2D till 3D. Här bjuds man på maffiga strider med snygga effekter.

Tråkigt nog går det som sagt allt för fort på sina ställen för att man ska hinna lägga märke till omgivningarna. En annan sak man kan irritera sig på är att banorna ibland lider av vissa problem, på några ställen är det så konstigt designat att man knappt kan komma vidare såvida man inte åker tillbaka ett snäpp på banan. Man kan ju som sagt ta en annan väg, men det är synd att det finns såna uppenbara problem på sina ställen.

Eftersom den mesta tiden spenderas med att man springer i enorma hastigheter så blir det efter ett tag lite enformigt. Men konstigt nog blir det enformigt i mitten av spelet, och sen ett tag framåt, men när man senare kommer till de sista banorna då försvinner den känslan, på grund av de lite annorlunda miljöerna och helt otroligt roliga och oförutsägbara banor. Spelet blir helt enkelt bäst i slutet, där spelet vänder uppochned på alltihop. Bokstavligen.

Dessutom bjuder spelet på en fartfylld multiplayerdel för två personer med ett spelkort. Absolut något man kan lägga ned lite tid på om man vill förnedra polaren i överljudsfart.

Trots vissa uppenbara missar och en viss enformighet emellanåt, är spelet ett klart roligt, ultrasnabbt, plattformsspel som bör finnas i varje fartgalnings samling.

Plus:
Snabbt som attan, ganska snyggt, bitvis skön musik, härliga bossar, snygga miljöer, multiplayer.

Minus:
Vissa dryga ljudeffekter, ibland furktansvärt konstigt designade banor, lite enformigt.

72%