Svenska
MEDLEMSRECENSION

Bioshock

Skrivet av: Odane   2008-01-29

Vi lever alla på drömmar, på fantasier som vi vill förverkliga. Vi strävar efter att bli något mer än det vi är. Människan är en fantastisk sak, en varelse med kapacitet att tänka bortom gränserna, att ta en tanke och göra den till verklighet. Men i vår strävan efter att förbättra oss själva, att göra oss perfekta, finns en fara. Att vi försöker sträcka oss bortom det vi vet är rätt och fel. När vi väl kommer till en punkt, då alla våra utopiska drömmar är nådda, vad kommer sedan?

Bioshock, titeln på ett spel som utspelar sig i ett alternativt sextiotal. Bara det konceptet är något som göra att 2K Games lilla actionsaga står ut i mängden. Att det sedan är ett spel som egentligen tar upp fundamentala frågor om etik, moral och religion är något som kanske inte är allt för vanligt i ett FPS även om det brukar finnas en linje där man skarpt kan se vad som är rätt och fel. Bioshock tar dock steget längre och erbjuder en rik story med en lite djupare filosofisk underton där människans ambition att vara något större slår slint. Där begär och storhetsvansinne ursäktas för att göra plats för ideal och visioner.

Du tar rollen som den något enigmatiske karaktären Jack, en man som börjar sitt äventyr som helt vanlig resenär på ett flygplan, men något går fel. Helt plötsligt börjar planet tappa höjd och en våldsam turbulent färd neråt resulterar i en krasch någonstans mitt i Atlantens mörker. Efter att ha varit sekunder från drunkningsdöden lyckas Jack ta sig upp till ytan bland de brinnande resterna av det som en gång var planet han satt på. Olyckan är dock inte total då Jack får syn på en fyr i nattmörkret. Efter en kall simtur lyckas han med nöd och näppe ta sig upp som enda överlevande. Väl inne i fyren hittar han vad som liknar en hiss, men är egentligen en batysfär, en sorts dykarklocka och här börjar en färd som kommer förändra Jacks liv för all framtid.

Bioshock utspelar sig i den dystopiska undervattenstaden Rapture, ett gigantiskt monument skapad på drömmar om en utopi där idéer kan uppfyllas utan moraliska och idealiska hinder. En stad där människan inte hindras av religion eller statlig makt. Men under de år som Rapture erbjöd människan en total frihet skapades också motsatta ideal som till slut slukade stadens innevånare. De teknologiska framsteg som gjordes var fantastiska, men utan en etisk värdegrund skapade människan fröet till sin egen moraliska upplösning och mitt i vad som verkar vara ett inbördeskrig hamnar vår protagonist Jack.

Under de första tio minuterna i Rapture vet jag instinktivt att Bioshock kommer bli ett av årets spel i mina ögon. Jag har knappt sett på maken av hutlöst snygg design och helhetskänsla. Staden Rapture har tunga influenser av det tidiga nittonhundratalets art deco stil. För alla som har sett Fritz Langs vittomtalade film Metropolis från 1927 är det inte svårt att se var Bioshock har tagit sin inspiration från. Fyrtio och femtiotalets arkitekturdesign vilar mycket på just det futuristiska 20-talet och att Rapture är en hyllning till art deco är riktigt smaskigt. Samtidigt har man lyckats fånga en unik känsla, det är inte bara att man ser designen i spelet utan också atmosfären i det, som om skaparna verkligen har lagt sin själ i arbetet.

Den grafiska aspekten handlar inte bara om design även om det är designen som gör det stora intrycket. Till Bioshock har man även anlitat flera experter på vattenfysik för att på ett så korrekt och snyggt sätt som möjligt fånga vattnets fysiska egenskaper. Det är nästan perverst läckert att se hur fysiken och flödet av vatteneffekterna har i spelet. Man har tänkt på alla detaljer, varje föremål avger en distinkt vibration när det rör vattnet, reflektionerna från ljus och föremål speglas fantastiskt bra. Färgerna skiftar från blåklart till mörksvart, kort sagt är det näst intill perfekt. Det finns inte något spel just nu som har så snyggt renderad vattengrafik som Bioshock.

Att sluta vid vattnet gör dock spelet inte rättvisa. Även om en stor del av Bioshock kretsar kring ett tema där vatten står i centrum kan man åtnjuta smart designade fiender och en grym arsenal av explosiva effekter. De vapen som Jack kan använda är väldigt stilistiska och reflekterar den fiktiva verklighet som Bioshock utspelar sig i. Man har även chansen att uppgradera samtliga vapen med en rad påhittiga saker. En personlig favorit är ett vapen som kan fungera som en eldkastare, men också som en cryokanon och annat beroende på vad för sorts ammunition du stoppar i den. Men som om inte de coola vapnen är nog så finns det även de genmodifierade plasmids krafterna.

Plasmids fungerar ungefär som magi, men med en vetenskaplig bakgrund där man med olika medel genmodifierar sig själv. Under spelets gång samlar man på sig olika egenskaper som gör att man bland annat kan frysa motståndare till is, elektrificera dem eller varför inte göra svärmar av bin som anfaller. Detta i kombination med de vapen man har kan förvandla en till en riktigt über soldat nere i de våta tunnlarna och det lär behövas. Fienderna är nämligen också fullt utrustade med diverse otrevligheter även om de inte kan kontrollera plasmids på det sätt som Jack kan. Men även om Jack har vapen och plasmids så gäller det att backa när Big Daddy kommer.

Spelets fiende nummer ett är de enorma Big Daddy, de är extremt stryktålig varelse som vandrar runt i klassiska trettiotaldykardräkter. I sitt följe har nästan alla Big Daddys en så kallad Little Sister, en liten sak som skulle göra att Chucky från onda dockan skulle se ut som Jesusbarnet själv. Psykotiskt sjungandes på små visor om hur de skall borra sönder människor följer de Big Daddy i djupet i jakt på personer att skörda. Big Daddys och Little Sisters är dock långt ifrån det ända som är farligt i Rapture. Annat genmodifierat otyg dyker upp också här och vart, men alla verkar de dela den egenskapen att de är helt från vettet. Om ni har sett filmen Event Horizon så ger det en fingervisning.

Teamet bakom Bioshock har tänkt på det mesta och när det kommer till ljudet så erbjuder även det ett soundtrack som är helt gjutet för genren. Jag kommer ihåg hur jag beger mig fram i det kvava Rapture och lyckas hitta en knappt funktionerande jukebox . Jag slänger i en slant och helt plötsligt drar den igång Perry Comos klassiska Papa Loves Mambo, allt medan jag blir anfallen i ryggen av galna individer. Allt är mycket surrealistiskt och jag älskar det! I soundtracket hittar vi artister Johnnie Ray, The Andrew Sisters, Django Reinhardt, Al Bowlly och många, många fler artister från det tidiga nittonhundratalet och efterkrigstiden.

Kort sagt handlar hela Bioshock om konsten att fånga en unik känsla och 2K har ju lyckats så bra att man kan gråta! Men om vi försöker hitta något som man möjligen kan anmärka på så är det kanske saknaden av multiplayerstödet. I ärlighetens namn dock så gör sig Bioshock så bra utan multiplayer även om man fantiserar över hur det skulle kunna vara. Bioshock är ett actionäventyr för den enskilde individen och det märks att man har lagt krutet på en story som är gjord för att tilltala samtidigt som den erbjuder ett koncept som är klassiskt men också unikt. Teamet på 2K har gjort en odödlig modern klassiker i Bioshock och även om 2007 är ett år som bjudit på formidabla speltitlar så blir Bioshock för mig årets spel och en given favorit.

Plus:
-Designen är fantastisk
-Vatteneffekterna är drömlikt
-Storyn är fängslande
-Musiken är av världsklass

Minus:
Inget multiplayer

Medlemsrecensioner88
Samlat betyg: 9.2/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10