Colin McRae: Dirt

Den erfarna skotske rallyföraren går i Motorstorms fotspår och resultatet blir den skitigaste Rally-upplevelsen hittills, och även den tveklöst snyggaste. I och med Colin McRae: Dirt återvänder en av tidernas mest uppskattade racingserier i en fantastiskt fartfylld och vacker förpackning fylld till bredden med rykande sandmoln, leriga skogsvägar och klippiga bergstoppar.

Sladdar du för nära bergskanten slutar det sällan bra
Colin McRae-serien var en av de allra första att verkligen ta tillvara på olika vägförhållanden och skapa en tajt körkänsla där olika underlag kräver olika tillvägagångssätt. Dirt är inget undantag och känslan av att slira från en grusväg in på stabil asfalt är fortfarande helt fantastisk, framförallt med händerna på en rejäl ratt med redig force feedback. Den officiella Xbox 360-ratten fungerar ypperligt för ändamålet och faktum är att den rediga responsen från vägens alla ojämnheter och de olika underlagens egenskaper ger styrhjulet ett helt eget liv. Vilket gör underverk för känslan, men ger katastrofala konsekvenser för mina personliga prestationer.

Men även med handkontroll är körupplevelsen i Colin McRae: Dirt fullkomligt underbar. Med alldeles lagom mängd realism samt riktigt tajt och följsam kontroll känns kurvtagningarna precis så utmanande de kan bli utan att man för den delen måste krypa fram. Man flyger fram med oerhört höga hastigheter mellan träd, buskar, stenblock och så länge man håller koncentrationen uppe är det också en smärtfri adrenalinkick. Skulle man tappa fokus och drämma rakt in i något av alla hinder får man dock som plåster på såren bevittna en av de snyggaste skademodellerna i racinghistorien. Något som brer på den redan kristallklara och oerhört detaljerade grafiska uppvisningen.

Snyggt, stiligt samt skönt
Colin McRae: Dirt bjuder på flera olika spellägen för den ensamme spelaren där man utöver vanlig Rally och Hill Climb även kan prova på ett antal varianter där man möter motståndarna på samma bana (till skillnad från att bara spela mot deras relativa tid). Det finns dessutom ett genuint karriärsläge, där man ska klättra mot toppen genom att plocka poäng i diverse tävlingar, och ett antal turneringar att delta i. Tyvärr återspeglas inte mångfalden alls när man kommer till flera spelare. Total avsaknad av lokalt flerspelarläge över delad skärm, begränsade valmöjligheter vid Xbox Live-spel, endast Rally och Hill Climb som spellägen över Live och därmed inget flerspelarläge där man faktiskt kan tävla mot varandra på samma bana samtidigt (man tävlar endast mot varandras tider). Resultatet blir att Colin McRae: Dirt i mångt och mycket är ett spel endast för en spelare, där det stora nöjet ligger i att klättra på rankinglistorna och jaga hundradelar på sina bästa tider.

Att ett racingspel anno 2007 inte har ett gediget stöd för flera spelare känns tyvärr väldigt tråkigt, och det är också Dirts tveklöst största brist. För den ensamme spelaren finns dock oerhört mycket att hämta och på det planet står sig Colin McRae: Dirt starkt gentemot konkurrenterna. Tack vare nervkittlande fartkänsla, tajt kontroll och fantastisk grafik är Colin McRae: Dirt ett av de allra bästa i genren, dock bara för ensamspela