Mass Effect

Följande recension innehåller inga spoilers, inte ens för den känslige.

Ett dator- eller konsolspel, vad är det för någonting? Jag har genom mitt liv fått erfara många välgjorda produktioner som bjuder på spänning, intensitet, känsla och utmaning. Det är ingen tvekan om den saken. Jag har spelat spel som jag trodde levererade högsta möjliga spelglädje.

Behöver jag nämna att jag hade fel?

Mass Effect är inte något perfekt spel. Under en fernissa av perfektion döljer sig några irritationsmoment. Man kan hänga upp sig på dessa. Men gör man det, gör man sig en otjänst som ingen människa borde utsätta sig för. Under fernissan av perfektion, vilar irritationsmomenten - men under dessa, finns en kärna av ett slag, som jag tvivlar på någonsin har levererats i spelformat. Mass Effect kanske inte är ett perfekt spel, men det är en nära nog unik och himmelsk upplevelse.

För att undvika att spoila någon, tänker jag inte beskriva historien. Inte heller nämna karaktärerna vid namn. Jag sträcker mig dock så långt som att säga att det rör sig om en blandning av välgjord science fiction och involverande politisk thriller. Mixen blir delikat och handlingen är både riktigt spännande och intelligent. Dessutom skulle jag vilja kalla den originell. Klassisk - javisst - men framförallt fräsch.

Det finns ett antal sidohandlingar, som även de är riktigt bra. Allting vävs samman i bakgrundshistorien. Den håller samma klass som Star Wars-universumet, och även fast den naturligtvis inte är fullt så matig, har den ett i spelsammanhang ytterst sällan skådat djup och bredd. För att plocka ett exempel ifrån tomma luften: om ras X har sex tår på höger fot, kommer du garanterat få reda på varför - om du tar dig tid att arbeta dig in djupt i konversationer och läsa den förträffliga och genom spelet ständigt uppdaterade guiden (codex).

Även om handlingen är riktigt bra, är det sättet den framförs på som gör att den känns fantastisk. Det finns många anledningar till detta. För det första gör möjligheten att välja svar innan datorspelaren talat färdigt, att man kan få ett riktigt flyt i konversationen. För det andra är karaktärerna otroligt detaljerade och oftast väldigt väl animerade. Vidare förmedlar kameran och musiken filmiska och episka upplevelser. Som krydda på moset känns (och är) spelet verkligt öppet och möjligt att påverka.

Ser man till stridssystemet och levlingen, får jag lov att utfärda en liten varning. Mass Effect är ur de aspekterna varken RPG eller FPS, utan en blandning. Går man in med förväntningen att man kommer få en klassisk D20-upplevelse à la Baldur's Gate, kommer man nästan garanterat att bli besviken. Det fungerar inte alls på det viset. För att njuta av det till fullo, gäller det att omfamna båda delarna. Att på bästa Half-Life-manér ge sig in i en strid med hagelgeväret, för att sedan märka att man blir övermannad och dra på sig en sköld och sedan göra en blixtrande specialattack mot fienderna (på bästa Knights of the Old Republic-manér) medan man ber sina kamrater om eldunderstöd, är en Mass Effect-upplevelse när den är som bäst. Jag har sällan (aldrig?) känt mig så filmiskt cool i ett spel och detta förhöjer upplevelsen av handlingen ytterliggare.

Mass Effect bygger på Unreal 3-motorn. Resultatet blir en aning långsam texturladdning men otroliga möjligheter att bygga fantastiska miljöer. Den möjligheten har dock inte utnyttjats till fullo av utvecklarna. Det finns riktigt detaljerade och grafiskt smaskiga ställen, men det borde finnas fler. Det är för mig ett litet mysterium att de inte jobbat mer på detta, speciellt som jag ser tillbaka på det riktigt lummiga KOTOR. En teori jag har som skulle kunna förklara en del av denna trista fläck, är att de har satsat på att få spelet realistiskt (vilket märks ur fler aspekter än den jag nu diskuterar). En steril rymdstation skulle ju knappast en steril rymdstation, om den inte var steril. Precis som att små söta buskage och bäckar med hoppande fiskar inte gör sig speciellt bra på en 200-gradig obebodd planet.

Nu när jag ändå är inne på negativa aspekter, ska jag nämna ytterligare två saker. AI:n är verkligen inte den bästa. Dessutom är Mass Effect ett spel som antagligen inte passar alla. Från sekunden jag beställde det visste jag att det var som skräddarsytt för mig. Jag älskar fylliga bakgrundshistorier, episka rymdäventyr och cinematiska upplevelser ackompanjerade av känsloladdad musik. Mass Effect är allt det, på steroider. Men vet man med sig att man inte tål mellansekvenserna i spel och aldrig skulle kunna tänka sig att se en film för berättandets skull, kanske man ska tänka efter innan man inhandlar detta spel. Men, tänk efter två gånger. Kanske - antagligen - rycks man med oavsett tidigare inställning. Dessutom är strids- och spänningsmomenten så pass välgjorda att spelet skulle kunna få högt betyg bara genom dem.

Mass Effect känns genomarbetat och genomtänkt på ett sätt jag aldrig tidigare har varit med om i ett spel. Varningslamporna från bristande grafikdetaljer och dålig AI går inte att urskilja i djungeln av gröna sköna strålkastare. Mass Effect är det ett enormt steg mot det "verkliga spelet". Det är så detaljerat och levande att man inte kan undvika att bara finnas i det. Leva sig in i det.