Call of Duty 4: Modern Warfare

När det första Call of Duty lanserades var jag som såld. Det var mer känsla, mer realistiskt och bättre gjort än något annat spel jag dittills spelat.

Senare skulle dock Brothers in Arms och Battlefield 2 komma att ta Call of Dutys plats. Mindre linjärt, mer realistiskt och mer strategi, ett recept på framgång. I varje fall i mina ögon. Call of Duty 4 kör vidare på samma koncept som ettan, med allt från linjära banor, massvis med lagkamrater och ett enkelt uppbyggt men brilljant multiplayer.

Single Player
Enspelarläget i CoD4 liknar de från de tidigare spelen, med undantaget att man flyttats 60 år framåt i tiden. Banorna är relativt linjära men ibland utvidgas korridorerna så du får ett antal olika vägar att ta dig från A till B. Genom spelet spelar du ömsom brittiskt SAS-soldat och ömsom amerikansk marinsoldat. De amerikanska uppdragen tenderar till att bli mer intensiva än de brittiska och inntressant nog är de flesta uppdragen koncentrerade till brittiska SAS. Ni som gillar intensiva strider, oroa er inte, det finns det gott om. För ovanlighetens skull har spelet, som behandlar fiktionella händelser, en story, och faktiskt en bra sådan. Och slutet är ett av de mest spännande jag sett och lämnar samma eftersmak som en riktigt bra film.

Banorna bygger vanligen på att ta dig från A till B under det att du slåss som en galning, även om det finns uppdrag som riktar in sig mer på smygning och planering. Personligen tycker jag det är lite tråkigt att man inte har lagt mer fokus på smyg och planerings delen av spelet. Att som SAS få ränsa ut flygplan för att rädda gisslan eller lönnmord på terroristhövdingar är något som jag saknar. Genom hela spelet har du allierade som slåss vid din sida, och AI:n är välgjord. Om du till exempel stormar ett hus så kan dina kamrater försöka flankera fienden och storma från andra sidan, en spännande detalj, men du får akta så du inte skjuter dina kamrater när de dyker upp bakom fienden. Att AI:n är välgjord är tydligt när fienden ibland kan dyka upp bakom dig, eller när dina egna soldater stormar ett hus först när fienden blivit decimerad.

Grafiken är vacker, och bland de häftigare effekterna är att värme, som mynningseld, får luften att dallra. Personanimationerna är också välgjorda, och SAS agerar annolunda än terroristerna i sitt tillvägagångsätt. SAS smyger exempelvis alltid med karbinen i axelhöjd. Man får också vara aktsam, då en skjuten fiende inte alltid är död, ibland så blir fienden nedskjuten, men inte dödad, och kan då fortfarande skjuta liggandes. En fysikmotor har också lagt in på alla karaktärer i spelet, och de flesta mindre föremål. En nyhet är att du numera kan skjuta igenom diverse material. Gömmer sig fienden i ett trähus? Skjut igenom trähuset. Läskigt är dock att även fienden uttnyttjar detta.

Kritik då? Jo först och främst är spelet för kort, det tog mig 8 timmar att varva spelet på näst svåraste svårighetsgraden (det finns fyra) och ibland känns det som man försökt kompensera banornas korthet genom att kasta in så många fiender som möjligt. Det är inte realistiskt att det finns 20 man i ett tvåvångshus med två rum per våning. Det värsta exemplet är när du i en tillbakablick (där du spelar en ung Kapten Price) i det forna Sovjet, och måste vänta på en räddningshelikoper. Samtidigt som du måste försvara dig mot ungefär ett och ett halvt kompani sura ryssar. En annan miss i denna tillbakablick är att ryssarna är uttrustade med toppmoderna Laptops och mobiltelefoner, trots att året ska vara 1992.

För att kompensera spelets korthet har Inifity Ward lagt till dels ett Arkad läge, där man sammlar poäng (något som snarast tar ur seriositeten ur spelet än förgyller det) och ett antal upplåsningsbara koder. Dessa koder låser man upp när man hittar laptops, och koderna innehåller bland annat effekter som svartvit, "ragtime warfare" (spelet blir en stumfilm), klusterbomber och en effekt som gör lik till bildäck. Alltså allmänt löjliga saker som man bäst håller sig undan ifrån, om man inte vill förstöra spelupplevelsen vill säga.

Multiplayer
Flerspelar läget är vad som räddar Call of Duty efter 12 timmar av singleplayer. Trots att upplägget inte ändrats nämnvärt sedan den första delen är det fortfarande ett vinnande koncept. De spelarlägen som finns tillgängliga är de traditionella, Team deathmatch, Free for all, Dominion (en version av Battlefield 2s Conquest), Search and Destroy (fungerar som CS med ett lag som ska spränga något, och ett lag som ska försvara detta något) och så vidare.

Utbudet av banor är stort, och här finns allt från stora ryska byar och Mellanöstern städer till små kontorskomplex. En bra nyhet för alla som gillar realism liksom jag är att spelet lanseras med ett "Hardcore"-läge. I det läget är hårkorset bortaget, vapenskadan ökad och spelet allmänt bättre. Man har också lagt in ett rankingsystem som har en avlägsen likhet med det i Battlefield 2. Skillnaden är dock att möjligheterna att skräddarsy sin egen karaktär är större, och man avancerar mycket snabbare.

När man börjar spela har man endast ett antal "klasser" att välja mellan. Dessa har olika utrustning och vapen, men snart kommer du själv att kunna skapa dina egna klasser. Efterhand som du låser upp vapen och övrig utrustning (explosiva ämnen, skyddsväst, chockgranat osv.) så får du möjligheten att skapa en klass precis så som du vill ha den. Du kan också låsa upp detaljer till dina vapen såsom ljuddämpare, granatkanstare, rödpuntssikte, kamoflage/färg, allt för att anpassa vapnet för att matcha din smak. Detta var något jag var relativt kritiskt mot i början då jag fruktade att det skulle leda till att alla nya spelare inte skulle ha någon chans - Så var dock ej fallet och jag har helt ändrat åsikt. Mitt personliga mål är att låsa upp en guldig Desert Eagle.

Det finns en mängd olika vapen att välja mellan, och de är indelade i flera olika kategorier. Hela systemet är så smart att man undrar varför inte Inifity Ward har gjord det möjligt att få välja sin egen utrustning inför varje singleplayer uppdrag på samma sätt. Tvärtom så är det ett flertal av vapnen i multiplayer som inte är tillgängliga i singleplayer.

Zelda_collectior
24 nov 07