Svenska
MEDLEMSRECENSION

Mass Effect: Andromeda

Vissa spel görs med kärlek.

Vissa spel görs med snusk i sinnet.

Andra spel görs helt enkelt på grund utav snusk.

För detta är vad du kan förvänta dig i Mass Effect Andramoda. Spelet är nämligen packat till pyttsen med vulgära anspelningar, folk som ger sig på varandra ur otäcka vinklar, jams, flams och en hel kavalkad av "bönsalsa" dvs nakenscener.

Om du är känslig för historier av denna typ av natur - SLUTA LÄSA DETTA OMEDELBART. Om du däremot är stark och modig, fortsätt läsa så dyker vi ner i Mass Effects muskiga värld.

Vi börjar instängda i en likkista. Ryder Charles McMulley (inte helt 100% säker om det är rätt namn) har blivit skickad upp i rymden för att skapa en ny planet, men innan avresan hade Ryders pappa stängt in hen i likkistan och stannade själv kvar vid kommandobryggan för att bestämma och hytta med näven. Vad som händer sedan är att Blackguy i kistan bredvid väcker en opp och så går man till cantinan för att käka frulle. (det är inte rasistiskt för jag är svart). (minns inte vad han hette heller). När Ryder vaknar görs därmed ett ansiktsuttryck som tas i ända ifrån tårna så att tänderna nästan faller ur käften. Smärta, i sin renaste form. Sedan glöms detta bort och allt är bra helt plötsligt. Nu till frukost.

Väl i cafeterian upptäcker vi att rymdskeppet åkt skitlångt sedan de började åka och om man inte visste bättre skulle man kunna tro att Ryder glömt plånboken hemma i Sölvesborg, så skeppet fick vända tillbaka och hämta den. Men skämt åsido så fortsätter missionen här och man får nu sitt första oppdrag:

Mission 1 - Rädda hela världen

Vi går till pappsi och frågar vad missionen är, och han säger att han måste styra skeppet så vi måste ta på oss rymdhjälmen och gå ut på planeter och skjuta ihjäl alla infödingar, bryta ner deras naturtillgångar till smulor och använda "the scorched earth tactic" för att undvika hämndaktioner från infödingarna. Vi får nu för första gången testa på att skjuta med stora fältkanoner, slagskepp och även gasattacker med precisions-senapsgas samt saringas.

Dialogen är här genial, vi får se prov på helt fantastiskt gripande samtal som talar om vardagliga händelser som hur man promenerar,, hur man klickar på knappar, hur man hoppar osv. Men det mest otroliga i det hela är de realistiska ansiktsuttrycken. Folket visar sina känslor med helt ofattbart förvrängda ansiktsuttryck och poetiskt döda ögon.

Summa summarum: det tar inte långt innan man blir infekterad med en binikemask. Den gröper ur innanmätet på huvudkaraktären så att han dör. Hans smärta är ovidkommande vid det här laget.

Mission 2: Så som i himmelen

Man är död och det är en black-screen i 48 timmar effektiv speltid i sträck. Under denna period uppmanas vi av spelutvecklarna att reflektera över frågor som är liiite större än "vad är det för skit som fastnat under joysticken?", eller klassikern "varför är aldrig Klimpen i ungdomsserien Sune protagonisten i någon av filmerna två?". Det leder faktiskt till min första tanke om vad som egentligen händer efter dödens karga ögonblick. En gång för alla bubblar alla pasticher över bord, om nu dessa skall representera olika episoder under din barndom. Den där första, du vet, när far din drar slipsen längs med dina genitalier på fyllan. Hujeda mig.

Efter att man tänkt tankar tillräckligt länge kommer en liten achievement-markör upp i nedre hörnet av skärmen, en riktigt finurlig jump-scare som tog mig flera hjärteslag att få sans på mig själv ifrån. Poängen varierar, din web-cam läser av din retina och ser om du är en dryg jävel eller inte, och sonderar ut poäng därefter. Maximalt får man 50/50, som jag fick på min fjärde re-run av spelet. Var det bara jag som efter att suttit på ändan i ett halvt dygn i sträck som fick gallkittlande lust att börja nynna på musik, mitt i all action? Stod mellan valet hajwej to hell eller kalinka kala. Båda har sin tid och plats på läpparna mina. Men hipp som happ: det blev en helt annat tune som världen fick äran att behöra: nämligen Du Är Min Man - BWO.

Summa summarum får vi 50 timmar kvalitetsunderhållning, hela spelet allt som allt. Flaggorna fladdrar, till lägsta djup, och högsta longituder. Ett 360-no scope mitt i knäskålen. Jag försöker att undvika att komma till slutsatsen för att det är lite jobbigt att skräda med orden och vara så dömande. Jag bad inte om att får vara recensent. Inte fan får jag något tack. Men i alla fall: spelet suger kanelröv och det hamnar på plats tio av de tio spel jag spelat i mitt liv. A ten-percenter. Scooby Doo, dra nåt gammalt över dig, nu har vi funnit din överman.

En sista grej:

Man får achievement för allting i början. En gång tog jag tid och jag fick 5000 achievements på mindre än 10 sekunder. Min TV exploderade och hela köket brann ner. Jag har min TV ståendes inne i micron, "bull-teven" så att säga. Jag blev så lycklig att jag sprakade och flög ut i vardagsrummet med popcorn och saft och såg hela säsongen av Better Caul Sall. Wowsi Mangs är en fenomenal spelskapare, alla pengar bör gå till denne.

Fuke off

/B.S.Q.

Samlat betyg: 8/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10