Svenska
MEDLEMSRECENSION

Grand Theft Auto: Liberty City Stories

Skrivet av: AG Jati   2013-11-30

Välkommen tillbaka till staden där tiden står stilla, men våldet blir allt större!

Liberty City, ranked worst place in America. Again!

Om man har växt upp med ett Grand Theft Auto i handen förmodar jag att det är Grand Theft Auto III. Ett oslagbart mästerverk som startade denna spel-revolution vi ser idag. Våldet var kontroversiellt, likaväl som kvinnosynen. Men, trots att alla moralkärringar försökte tvinga ner på sina knän köpte alla bara spelen mer och mer! Rockstar försökte uppnå samma sorts glamour med Grand Theft Auto: Liberty City Stories. Men tyvärr så blev det inte särskilt många köp. Ihop med den andra spin-offen Vice City Stories så blev denna det lägst sålda spelet från Rockstar. Så, jag lär ju självklart bli besviken då jag spelar detta. Eller är det bara ett underskattat spel?

Nåväl, spelet utspelar sig i alla fall i Liberty City(surprise, surprise!). Fast detta kapitel utspelar sig tre år före händelserna i det tredje spelet. Precis som Vice City Stories utspelar sig tre år före händelserna i Vice City. Här spelar du som Toni Cipriani, en medlem inom ett brottssyndikat vid namn Leone-familjen. Efter att hans familj blivit dödad får han dåligt samvete och bestämmer sig för att vara springpojke åter igen för Leone. Genast märker Toni att livet i maffian inte är enkelt och andra gatugäng försöker göra livet surt för honom. För att kunna överleva måste Toni förlita sig på rätt personer, och inte trampa i klaveret. Då börjar trippen runt världens sämsta ställe igen!

Precis som i GTA III så börjar du ditt liv i en av de tre delstater som finns i Liberty City. Då tror du säkert att det kommer fungera på samma sätt? Mestadels, ja. Men under all denna nostalgi har Rockstar även förändrat staden något. Nu går det att delta i olika reality-shower, få mer side-missions och flera valmöjligheter. Vissa uppdrag ger dig gott om pengar medans andra drar dig på näsan och ger dig mer fiender på kuppen. Du kommer förmodligen vid ett tillfälle få en skjutgalen lönnmördare efter dig. Presentationen är inte sin bästa och brukar precis om förr bestå av små meningar som dyker upp varda.

Underhållningsvärdet har sina brister. Och då menar jag den ojämna svårighetsgraden. Ibland kan vissa uppdrag vara så orimliga att de kräver bara tur. Ta detta uppdrag till exempel. Jag ska rädda en person från ett gäng gangstrar. Framför mig väntar ett dussintals män beväpnade med Uzi. Sen då du har räddat honom måste du ta dig igenom en lika stor armada och sedan fly med polisen hack i häl. Det tog flera försök innan jag visste att min limo var skottsäker, och jag kunde använda den som en sköld mot alla skott. Medans är andra uppdrag så enkla att man inte ens behöver göra något, utan kan bara vänta på sin belöning. Seriöst, en av uppdragen var bitvis som ett dåligt försök till en filmscen.

Vapnen behöver ingen större inledning. De är precis om sin föregångare. Enda skillnaden är att man får kraftfulla vapen som eldkastare, bazooka och minigun tidigare i spelet. Det tycker jag är bra. Största problemet med de tredje spelet var att man fick vänta c:a 40 uppdrag innan man fick använda de riktigt bra vapnen. Det blev alldeles för stort fokus på en oerhört tröttsam utmaning. Så, ja det är förmodligen den enda punkten där Liberty City Stories är bättre än Grand Theft Auto III. Att ha en mer stabilare svårighetsgrad.

Fast precis som den andra spin-offen Vice City Stories leder detta spel av många tekniska problem. Buggarna finns i oändliga sorter. Allt från tunnlar som försvinner, till poliser som dyker upp från tomma intet. Grafiken är väldigt uråldrig och känns återanvänd. Sen så är det lip-syncen...som är en helt annan historia.

Om jag ska ta upp de mer positiva delarna i spelet så är det de utmärkta ljudet. Motorljudet är mustigt hos varje bil. Precis om radiostationerna där variationen finns. Det finns alltid en kanal för varje individ. Trots att spelet utspelar sig på 1998, ett år efter det hemskaste musikåret av de alla så finns det bra musik. Underground-producenten Danger Mouse finns med, likaväl som Giorgio Moroder och även en station med house-musik.

Nu är detta förmodligen den sämsta recensionen jag släppt under detta år. Det har finns en förklaring. Dels så känns det som det sämsta Grand Theft Auto jag spelat på länge. Ojämn svårighetsgrad, nostalgi-larvet och den hemska grafiken är de tre största svagheterna i spelet. Och det känns nästan som att de spelar en större roll i spelet än allt annat. Men ändå så räddas spelet av bra musik, röstskådespelet och den spännande handlingen. Har du spelat Grand Theft Auto III som kommer du förmodligen uppskatta en tripp till i Liberty City. Men tro inte att spelet har mycket att erbjuda.

Betyg

Spelet: 6/10
Grafik: 4/10
Ljud: 8/10
Kontroll: 6/10
Story: 9/10
Karaktärer: 10/10

+Nostalgi-värdet finns där
-Känns väldigt föråldrat

WE DON'T NEED MORE SPIN-OFFS
http://www.youtube.com/watch?v=2B4bsqYxwo0

Samlat betyg: 8/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10