Svenska
MEDLEMSRECENSION

Sly Raccoon

I Sly Coopers första äventyr är det dags att skövla, smyga, ge skurkar rejält med stryk och fly från snuten. Det blir inte mer äventyrligt än så här.

Jag kände mig en aning skeptisk till spelen om tvättbjörnen Sly Cooper till en början. Exakt varför vet jag faktiskt inte, men jag antar att en anledning kan ha varit att jag var upptagen med att älska Ratchet & Clank. Men sedan bestämde jag mig för att ge spelen en ordentlig chans, och det visade sig att det inte var så dåligt ändå. Även om jag anser Ratchet & Clank stå mig närmare, så skulle jag ljuga om jag påstod att Sly Cooper inte var en stor del av min barndom.

Äventyret i Sly Raccoon tar sin början på ett hustak i Paris. Mästertjuven Sly tänker nämligen slå till mot sitt nästa mål, polishögkvarteret, där han får tag på en mapp som innehåller dokument om medlemmarna i ett gäng som kallas för "The Fiendish Five". Det är nämligen så att de här skurkarna står ansvariga för mordet på Slys föräldrar, men de stal också något värdefullt. Sly tillhör nämligen en släkt som varit mästertjuvar så länge någon kan minnas, och en stor anledning till att släkten varit så framgångsrika tjuvar finns i en bok som kallas Thievius Raccoonus. Skurkarna från The Fiendish Five stal boken och rev ut alla sidor, som delades mellan de och sedan gav sig iväg mot olika håll för att skapa oreda. Sly själv hamnade på ett barnhem, där han träffade sköldpaddan Bentley och flodhästen Murray. De tre vännerna bildade sedan en tjuvliga, och nu har stunden kommit för Sly att ta tillbaka sitt arv. Och naturligtvis dela ut stryk till skurkarna.

Att story är något som inte är speciellt viktigt i plattformsspel är nog inte speciellt konstigt, och Sly Raccoon är inte direkt att undantag. Det är en rätt simpel handling egentligen, eftersom Sly drar runt i världen för att ta tillbaka det som stulits ifrån honom. Samtidigt så måste jag säga att jag faktiskt gillar berättelsen, men inte nödvändigtvis på grund av berättelsen i sig, så att säga. Det är nämligen karaktärerna som gör att jag tycker storyn sticker ut. Skurkarna som Sly ska möta har nämligen sina egna bakgrundshistorier, som gör att jag till och med kan känna en viss sympati för vissa av dem. Men bäst är naturligtvis Sly själv, som är en riktigt karismatisk och charmig person. Mellansekvenser blir det också en del av, men även när de tar vid mitt i spelandet så görs det på ett sådant effektivt sätt att det egentligen inte känns som ett avbrott överhuvudtaget.

Under äventyrets gång får Sly utforska fem olika delar av världen, vilket sker i olika hubvärldar (förutom den sista världen i spelet, som blir mer som en linjär upplevelse). Det är alltså här som du väljer vilken nivå du ska spela, och du kan spela de flesta av nivåerna i vilken ordning du vill (några nivåer måste dock låsas upp genom att klara andra nivåer). Dock så är inte de här världarna särskilt stora. Däremot så är spelet otroligt atmosfäriskt i de varierande världarna och linjära nivåerna.

Eftersom det är ett plattformsspel så gäller det ju naturligtvis att ta sig fram genom plattformande och att slå ihjäl fiender som står i ens väg. De är även riktigt bra designade, måste jag säga. Striderna är rätt lätta eftersom det bara behövs ett enda slag för att slå ut fienderna, men detsamma gäller även för dig, vilket kan leda till viss frustration emellanåt under spelets gång. Framförallt under bosstriderna kan det leda till att du behöver starta om ett flertal gånger. Lyckligtvis går det att samla på sig hästskor (de är dock inte speciellt vanliga, men du kan även få en sådan genom att samla in 100 mynt) som gör att du tål lite extra. Det som dock gör att Sly Raccoon sticker ut från mängden av plattformsspel är att det finns inslag av smygande, vilket gör att alla hinder inte går att lösas genom att hoppa över de eller slå de i skallen. Visserligen leder det inte till att du dör bara för att du råkar sätta igång ett alarm, men ibland kan det helt enkelt vara mer effektivt att gömma sig i en tunna och försöka att ta sig fram oupptäckt.

Slys rörelsemönster är riktigt imponerande, vilket utvecklarna dessutom gjort smart genom att det nästan bara behövs två knappar för att kunna utföra Slys olika rörelser. Kontrollen är dessutom otroligt smidig och enkel att använda. Under spelets gång så går det även att lära sig nya attacker och förmågor, men i ärlighetens namn så kände jag att de flesta var rätt onödiga, vilket ledde till jag sällan använde de.

På den grafiska fronten så är spelet riktigt snyggt, och framförallt så känns det nästan som att titta på en tecknad film (fast där jag kontrollerar huvudkaraktären, naturligtvis). Dessutom finns det massor med små detaljer som verkligen imponerar på mig, så som att småsten rasar när jag kryper utanpå husfasader eller rangliga ställningar som börjar vaja när jag klättar på dem. Även ljudet imponerar, oavsett om det är glas som spricker eller alarm som tjuter, och även röstskådespeleriet imponerar starkt.

De smygande inslagen gör att spelet sticker ut från mängden av plattformsspel, grafiken är riktigt läcker, nivåerna är roliga och atmosfäriska och kontrollen är riktigt välgjord. Förutom något enstaka problem med kameran så var det enda som jag verkligen har problem med är längden på spelet. Det är nämligen på tok för kort för min smak, och åtminstone ytterligare en värld hade definitivt inte skadat. Men trots det, så är Sly Raccoon i slutändan ett riktigt välgjort och rolig spel.

Plus:
Roligt, atmosfäriskt, ljuvlig grafik, smidig spelkontroll, riktigt bra röstskådespeleri

Minus:
På tok för kort, stundtals frustrerande emellanåt, några enstaka problem med kameran

Samlat betyg: 8/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy