Svenska
MEDLEMSRECENSION

Call of Duty: Modern Warfare 3

Jag har deltagit i tredje världskriget, och det har minst sagt varit en resa med både upp- och nedgångar. Men efter mycket om och men så har jag kunnat sätta ett betyg.

Call of Duty. När jag för första gången spelade ett Call of Duty-spel (det vill säga det första Modern Warfare-spelet) så var Call of Duty synonymt för kvalité. Grym men kort singleplayerkampanj och beroendeframkallande multiplayer. Men det kom att ändras en aning. Modern Warfare 2 hade en hackig kampanj med en story som hade på tok för många och stora plotholes, och multiplayern var inte ens i närheten av föregångarens mått. Men på något sätt så hade jag ändå lite kul med det spelet. Black Ops däremot, hade jag lite svårare för. Nu var det visserligen långtifrån ett dåligt spel, men kampanjen var en av de sämre som jag någonsin har spelat och även om multiplayern var bra och bättre balanserad (men långtifrån perfekt) så var det inte riktigt lika kul att spela. Åtminstone inte i längre omgångar.

Sedan dess har jag mer eller mindre föraktat allt som har med Call of Duty att göra (bortsett från spelen som släpptes innan Modern Warfare 2). Varje gång jag läste en nyhet om hur många som hade förhandsbokat det, eller hur många miljoner spelen sålt, så läste jag det med avsky. Jag förstod aldrig hur folk kunde spela i princip samma spel, år efter år. Jag var med andra ord inte speciellt taggad för Call of Duty: Modern Warfare 3. Jag förutspådde att det skulle vara samma trötta kampanj som tidigare, och ett ännu mer trasigt multiplayer. Sedan var det inget mer med det, jag undvek alla trailers och all form av förhandsvisningar. Jag ville helt enkelt inte ha någonting med spelet att göra.

Men sedan kom jag på att tänka i andra banor. Var det värt att ge Modern Warfare 3 en chans i alla fall? Det var en fråga som jag grubblade på länge. I ärlighetens namn så tyckte jag ändå att Spec Ops-läget verkade roligare än i Modern Warfare 2, och dessutom ville jag ha ett slut. Ett slut på storyn som påbörjades 2007, i Call of Duty 4: Modern Warfare. Inte för att storyn är det starkaste i Call of Duty-spelen, men jag var faktiskt väldigt nyfiken på att se hur det slutade. Jag var dock fortfarande skeptisk, men efter att ha läst en väns recension av spelet så kände jag att det var värt att ge Modern Warfare 3 en chans.

Storyn i Call of Duty: Modern Warfare 3 börjar bara några timmar efter föregångarens slut. John "Soap" MacTavish, John Price och Nikolai har precis anlänt till Indien med en skadad Soap. Det visar sig att ryska lojalister har gömt sig i Indien sedan det ultranationalistiska partiet tog över makten i Ryssland. Yuri, en ex-Spetsnaz, är en av lojalisterna och det är honom som man kommer att spela som när man tillsammans med Price och Soap ska hitta och döda Makarov. På andra sidan av jordklotet fortsätter Rysslands invasion av USA, och i rollen som Delta Force-soldaten Derek "Frost" Westbrook ska man befria New York från ryssarnas grepp. Men sedan eskalerar kriget mellan USA och Ryssland till ett tredje världskrig, när Ryssland invaderar hela Europa. Som Frost skickas vi och resten av vår Delta Force-grupp till Frankrike och Tyskland för att hjälpa de allierade, medan brittiska Special Air Service (SAS) försöker motstå terroristattentat i England från Makarovs sida.

Har du spelat vilket Call of Duty-spel som helst, eller rentutav Battlefield 3, så vet du redan mer eller mindre hur kampanjen i Modern Warfare 3 spelas. Otroligt linjära nivåer som är proppade med skjutglada ryssar. Du kan inte flankera fienden, utan du måste alltid skjuta dig framåt. Och som vanligt så händer det väldigt ofta skriptade sekvenser som ska se coola ut, men som jag oftast bara gäspar mig igenom. Då och då kommer även quicktime-events upp, och även om dessa är bättre än endast renodlade mellansekvenser eller skriptade händelser där spelet tar all kontroll, så anser jag att det inte är den bästa lösningen heller. Att spelets A.I är korkade gör inte heller saken bättre, då de i princip bara står där, kanske tar skydd, eller rushar framåt mot dig. Dessutom finns det en sak som jag bara inte kan sluta störa mig på och som drar ned intrycket för mig. Jag vet att spelet är utvecklade av amerikaner, och jag vet att USA verkar vara den största marknaden. Men snälla, lägg av med den amerikanska glorifieringen. I det här spelet så porträtteras de franska antiterroriststyrkorna, GIGN, och tyska Bundeswehr (tyska armén) som att de inte kan göra ett piss utan understöd av USA. Jag har upplevt det här minst femtioelva gånger redan, och jag vill verkligen inte uppleva det femtioelva gånger till.

Delta Force-uppdragen var varierande och underhållande, men personligen gillade jag uppdragen där man fick följa Soap och Price i jakten på Makarov betydligt mer. Dessa uppdrag förde storyn framåt, och även om vi inte pratar om ett mästerverk här, så vart jag ändå överraskad av storyn. Jag hade förväntat mig enbart Michael Bay-explosioner, och även om jag fick det så fick jag även en väldigt bra story. Som sagt, inte bland det bästa jag har upplevt, men det är definitivt den bästa storyn i hela Modern Warfare-serien, om jag ska vara ärlig. Det som jag gillade absolut bäst, var hur de lyckades knyta ihop föregångarna. Jag såg ärligt talat inte så jättemånga kopplingar mellan första och andra Modern Warfare, men i det tredje Modern Warfare så kan jag se alltihop sammankopplat. Och det är mycket snyggt gjort. Dessutom bjöd storyn på ett par överraskningar som jag bara halvt kunde förutse, och nu kan jag även för en gångs skull kalla Makarov för en riktig skurk. Att slutet kändes tillfredsställande och värdigt för serien (om man ser på hur storyn är i de tidigare spelen), gör att jag känner mig nöjd med det.

Jag är dock väldigt kluven för kampanjen, det ska sägas. Att spela Modern Warfare 3 känns exakt som att spela det första Modern Warfare, serien har liksom stått helt stilla i utvecklingen. Det enda som har förändrats är animationen när man spurtar, och det är verkligen inte vad jag kallar för en stor förändring. Å andra sidan så var storyn förvånansvärt bra för den här typen av spel, och jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte hade kul när jag spelade. Trots att det känns som att spela ett gammalt spel. Men överlag så får jag ändå erkänna att kampanjen definitivt är bra och underhållande, trots att inte mycket har förändrats. Men storyn lyckades stundtals få mig att glömma bort dessa brister.

Spec Ops-läget från föregångaren har återvänt, vilket jag uppskattar. Här så kan du antingen själv eller med en polare spela igenom ett par varierade och roliga uppdrag. Dessutom så finns det numera ett eget rankingsystem för Spec Ops, där du kan låsa upp nya vapen och uppdrag genom att nå en viss nivå. Den största, och mest intressanta, nyheten är dock Survival Mode. Den enklaste förklaringen skulle nog kunna vara som Nazi Zombies, fast med automatvapen. Vilket är delvis sant, eftersom du ska överleva våg efter våg av fiender. Till en början är det mest enkla hantlangare med uråldriga hagelbössor (i modern tappning), men i takt med att du överlever längre så kommer tuffare och tuffare fiender.

Emellanåt så kan det även dyka upp bland annat attackhundar, självmordsbombare, attackhundar med sprängmedel och helikoptrar. Men värst av alla är Juggernaut, som du kanske kommer ihåg från Spec Ops-läget i Modern Warfare 2. Dessa soldater är utrustade med lättare maskingevär, tungt pansar som tål en jäkla massa skott, och de springer förvånansvärt fort. Jag har nog aldrig fått så mycket panik som jag fått när jag mött dessa i ett spel som detta, med mänskliga fiender. Mellan vågorna av fiender kan man tack och lova köpa nya vapen, ammunition och andra godsaker. Ett exempel är att man kan kalla in Delta Force-grabbarna, som då hjälper dig med att ta hand om fienderna.

Men den största anledningen till att folk köper Call of Duty är utan tvekan för multiplayern. För mig så var det den minsta anledningen till att skaffa Modern Warfare 3. Visst hade jag roligare med Modern Warfare 2 än vad jag hade med Black Ops, men att förstnämnda var mer eller mindre trasigt är det ingen snack om saken. Så jag var ganska skeptisk till Modern Warfare 3. Och jag kan säga att det är mer eller mindre som Modern Warfare 2 och Black Ops. Det är kaotiskt nästan exakt hela tiden, men kaoset känns bättre kontrollerat den här gången. Annars är det inga större skillnader alls. Perks, någorlunda omgjort killstreak-system, i princip samma gamla spellägen, samma typ av kartor. Sägas ska dock att jag faktiskt har ganska kul med multiplayern, vilket jag inte hade väntat mig. Visst, ena matchen kan jag ha hur kul som helst, medan jag kan bli hur frustrerad som helst den andra matchen. Men överlag så känns det faktiskt ändå kul att spela.

Som ovan nämnt så är det i princip samma spellägen, men det finns faktiskt ett par nya. I Team Defender så gäller det att hålla en flagga, och det laget som håller flaggan får mer poäng när de dödar sina fiender. Jag kände dock att det vart för mycket kaos för min del. Kill Confirmed däremot, var något som jag diggade väldigt mycket och är mitt favoritspelläge. Kill Confirmed är egentligen Team Deathmatch, fast med en twist. För att ditt lag ska få poäng, så måste du, förutom att ha ihjäl motståndarlaget, även plocka upp dog tags från deras kroppar. Även du själv och dina lagmedlemmar släpper ifrån er dessa dog tags, och om ni får tag på era egna dog tags innan fienden gör det så förhindrar ni de från att få poäng.

I och med releasen av Modern Warfare 3 så har Activision lanserat Call of Duty ELITE, en tjänst där man ska kunna kolla sin statistik, jämföra med andra spelare, skapa eller hitta klaner samt delta i tävlingar. Vissa av funktionerna (som den sistnämnda) kräver att du är en Premium-medlem (det vill säga att du har betalat för ett års prenumeration för tjänsten), men mycket annat är faktiskt tillgängligt även för den som inte betalar. Jag var skeptisk till den här tjänsten, men efter att ha kikat runt lite så gillar jag det faktiskt.

Grafiken finns det inte så mycket att säga om egentligen, då det är exakt samma grafik som i Modern Warfare 2, fast något förbättrat. Nu är det visserligen inte fult enligt mig, och eftersom det rullar på i 60 bildskärmar per sekund så ser det ljuvligare ut än vad det egentligen borde göra. Och jag är inte grafikkåt eller så, men jag har högre förväntningar än att ett spel från 2011 ska se exakt ut som ett spel som släpptes 2009.

Ljudet har jag inte heller så mycket att säga om, i ärlighetens namn. För det mesta låter det väldigt plastigt, speciellt ljuden av skottsalvor och explosioner. Det är dessutom lite svårt att förlåta plastiga vapenljud, när man har blivit bortskämd med superbt ljud i Battlefield 3. Musiken är dock rätt bra, även om det är i samma liga som det Harry Gregson-Williams och Hans Zimmer knåpade ihop i föregångarna.

Jag har i ärlighetens namn haft väldigt svårt att sätta betyg på Call of Duty: Modern Warfare 3. Jag hade väldigt låga förväntningar, och det finns absolut ett par brister, främst rent gameplay-mässigt. Men jag kan inte förneka att jag har haft riktigt roligt med det här spelet, trots att jag upprepade gånger har sagt att jag är hur sjukt trött på den här typen av FPS. Men vem vet, jag kanske fortfarande gillar Call of Duty riktigt mycket, men att jag inte vill erkänna det ens för mig själv.

Plus:
Underhållande kampanj, bra story, tillfredsställande slut, underbart Spec Ops-läge och Survival Mode, rolig multiplayer

Minus:
Gammal grafik, plastigt ljud, för få nyheter

Testad version: Playstation 3

Medlemsrecensioner20
Samlat betyg: 7.7/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10