Sega Rally

Spelad version PSP, PAL

Riv upp vägen. Skär itu motståndet. Gå kofångare mot kofångare i sex episka biltävlingar. Rallyracingen är lös!

Det första som slår mig när jag startar spelet är de lååånga laddningstiderna. Dock låter jag mig inte nedslås utan visslar en stund för mig själv och tar sedan ett fast grepp om ratten & PSP:n. Efter några timmars rallykörande utkristalliseras en favoritbil, en vit Peugeot 206 som fullkomligt flyger fram och krossar alla banrekord, i alla fall till en början. Jag noterar också att det bara finns 15 banor i spelet som man dock får köra i båda riktningarna.

Grafiken är klart godkänd. Det är färgglada banor, inte bara i billackeringen utan även i de gröna skogarna & de gyllenbruna savannerna. En fin liten detalj är hjulspåren som rivs upp i grus & snö och som ligger kvar under de tre varven varje tävling består av.

Ljudet är godkänt men inte mer. Musiken är intetsägande och det mesta som hörs är kartläsarens instruktioner, men det kanske är bra?

Styrningen är knappt godkänd. Sega Rally är väldigt förlåtande vid avåkningar, det finns ingen skadefysik & man studsar tillbaka utan större farttapp.

Någonstans mitt i sista Masters-turneringen, när ca 80 procent av spelet är avklarat, blir det plötsligt oerhört svårt att komma etta, helt omotiverat & utan logik. Från att ha vunnit med 2-3 sekunder, förlorar man istället med 5-6 sekunder, från en lopp till ett annat. Spelet är obalanserat vill jag lova.

Jag slutar denna korta recension med en ordvits: Sega Rally är ett segt rally, som bara du som är rallyfantast kanske kan hitta något glädjeämne i. Själv tycker jag den vita Peugeon var fin...