Batman: Arkham City

Vem trodde att det någonsin skulle komma ett bra Batman-spel? Inte jag iallafall, åtminstone tills dess att jag såg den första gameplay-videon på Batman: Arkham Asylum. Jag följde spelets utveckling slaviskt. Snokade runt på youtube på jakt efter osett material och hängde på diverse spelsidor för att alltid få reda på den senaste informationen. Jag visste att det skulle bli bra. Alla visste nog det. Sen kom releasedagen. Kritikerrosat och älskat av många. Inklusive mig. Faktum är att Batman: Arkham Asylum är ett av mina absoluta favoritspel någonsin.

Nu tror du säkert att jag hade jättehöga förväntningar på Batman: Arkham City. Såklart jag hade. Men jag har gått och tänkt och klurat på hur man i Jesus heliga namn skulle kunna göra ett bättre spel än föregångaren. Rocksteadys mörka tappning av Batman var ren perfektion. Arkham City är lite bättre på allting, allting har finslipats. Jag som inte trodde att det gick, men Rocksteady visar återigen upp sin kunskap och fortsätter hela tiden att imponera.

Arkham City är verkligen inget semesterparadis. Då Arkham Asylum har raserats efter Batmans och Jokerns bravader har man valt att slänga in alla fångar och andra skurkar i Arkham City, bygga en fet mur runt omkring och sedan låta dem leva där. Utan några regler. När Bruce Wayne håller i en protestdemonstration blir han kidnappad av ett gäng vakter som beordrats av Hugo Strange, som på något vänster känner till Bruce Waynes alter ego.

Detta är inte allt. Pingvinen och Jokern håller på att starta ett gängkrig, samtidigt som Two-Face och andra mästerskurkar även har sitt folk ute på gatorna, och det finns en hjärna bakom allt - Hugo Strange. Utan problem flyr Bruce från fängelset han kastats in i, och lär sig sedan vad Doktor Stranges planer för Arkham City är. Storyn twistar, överraskar och är otroligt välskriven, det är svårt att sluta spela.

Så fort du får börja röra dig fritt i Arkham City väller sidouppdragen fram. Victor Zsasz ringer under spelets gång från slumpmässigt utvalda telefoner, och är du inte snabb nog att ta dig till nästa plats dödar han personerna han tagit som gisslan. Riddler är i farten igen med ett nytt försök att försöka visa att han är smartare än Batman. Gåtorna finns överallt och erbjuder svinigt många timmar om du ska försöka lösa alla. Det finns så otroligt mycket att göra i Arkham City att storyn bara ser ut att vara en bråkdel.

Grafiskt sett är Arkham City likt sin föregångare men lite snyggare, som jag skrev ovan. Mest imponerande är när jag blixtsnabbt tar mig upp för ett av Arkham Citys största byggnader, eller bara svävar över hustaken och bara njuter av utsikten. En spelmässig förändring är att man nu kan "flyga", vilket fungerar otroligt bra och att ta sig runt i en digital stad har aldrig varit smidigare. När du hoppar ner från ett hustak kan du, som i föregångaren, glida iväg en bra bit med hjälp av Batmans cape. Nu kan man även störta rakt ner, och sedan styra uppåt för att få mer fart vilket gör att du kan flyga ännu längre.

Stridssystemet var också något jag älskade i Arkham Asylum, och att förändra det vore otroligt korkat. Rocksteady har lyckligtvis behållit systemet, men det känns som att det flyter på bättre nu. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men bättre är det. Det är väldigt simpelt, samtidigt som det har ett otroligt djup. Slå på en knapp, kontra med andra och så vidare. Det är lätt att lära men väldigt svårt att bemästra.

Batman har en hel del nya leksaker att använda sig av vilket gör att striderna oftast blir den ena olik den andra. En favorit blev snabbt en liten grej som jag inte minns namnet på, men som gör att utvald fiendes vapen slutar att fungera utan att han märker det. Lika kul att se reaktionen på honom när jag dyker upp som att sekunden senare dela ut en rejäl käftsmäll.

Men allt är ju inte bara pang på rödbetan och att gå in och dela ut stryk hur som helst. Möter du en grupp fiender där flertalet av dem använder skjutvapen är du dödsdömd om du bara går in och vevar. Här krävs det att du gömmer dig och taktiskt väljer ut vem av skurkarna som är ditt nästa offer. Även här kommer Batmans prylar till stor användning, och du har mer tid på dig att tänka ut en strategi och hur du ska gå tillväga för att inte bli upptäckt.

Även röstskådespeleriet imponerar igen. Mark "Luke Skywalker" Hamill gör som vanligt ett fantastiskt jobb som Jokern, men även Nolan North (Nathan Drake från Uncharted-serien) som Pingvinen och Kevin Conroy som Batman. De flesta originalskådisarna är från de gamla serierna, vilket gör att man ofta får en riktig serietidningskänsla.

Köper du spelet nytt kommer du att få en nedladdningskod för Catwoman som spelbar karaktär. Detta erbjuder också en del variation då hon har helt andra färdigheter än Batman. I grunden är striderna desamma, men med andra färdigheter spelar och navigerar man henne på ett helt annat sätt.

Det enda jag egentligen är lite orolig för är hur Rocksteady kommer att fortsätta serien, då man utan att överdriva proppat in nästan alla skurkar som finns. Vissanär återseenden från föregångaren, kanske kommer man att göra så i nästa del med? Jag vet inte, men jag hoppas innerligt att Rocksteady kommer att fortsätta utveckla Batman-spel. Jag kan helt enkelt inte få nog. Tur är då att man efter storyn kan sysselsätta sig med att lösa klart Riddlers gåtor eller lösa de sidouppdrag man inte gjort klart.

Man har även infört ett New Game Plus-läge, vilket innebär att du kan börja på ett nytt spel, men får behålla alla dina uppgraderingar som du plockat på dig under din första spelgenomgång. Detta tillför en del till omspelningsvärdet, speciellt om man gillar att plocka achievements eller troféer.

Jag kan inte komma på någonting som är dåligt med Batman: Arkham City. Rocksteady har tagit allting från föregångaren, gjort det bättre, tillfört en del nya saker och fullkomligt proppat in saker för dig att göra. En välskriven story i världsklass, det bästa brawler-systemet på spelmarknaden och tonvis att göra. Vad mer kan man begära? Även om det kanske finns brister som jag ännu inte upptäckt eller kommer på senare, så är det förmodligen bara petitesser. För jag älskar det här spelet, ända in i min spelnördiga benmärg. Batman: Arkham City är precis vad jag förväntat mig och gör precis vad en uppföljare ska göra.