Saints Row (2007)

Ghettoinspirerat gatuvåld blandat med Grand Theft Auto. Gängkrig och aningen överdriven av ammunition, lätta bilar i kombination med machosnubbar. Jag har levt livet som gangster i Avtivisions fiktiva stad Stilwater.

Det hela börjar ganska schysst men halvschysst i hopsatt. Det är kväll och din karaktär går lojt längs bakgatorna i jakt på något att pyssla med. Efter att ha ignorerat en säljare i en port som lockar med rabatterade klockor ser han ett par killar i stereotypiska gula hoodtröjor och likadana bandanaliknande huvudbonader. Dessa klottrar ner en vägg och blir påkomna av killar i samma klädsel, bara annan färg. Detta leder till en sammandrabbning mellan tre gäng, alla från olika territorier. När skottljuden tystnat ligger det flertalet kroppar på marken, inklusive du som i all hast blev omkull blåst av en explosion. Du blir dock räddad av två killar från 3rd Street Saint's, vilka du kommer att sällskapa med ett tag fram över.

Klassisk inledning på ett freeroamspel, man introduceras till huvudkaraktären och konflikten, gärna med lite muck emellanåt. 3rd Street Saint's, passande nog vars tillhåll är en kyrka. Gänget är ett minst sagt överkaxigt pack lilaklädda killar, vissa av de med lika överdriven ghettoattityd. ledaren för gänget, Julius, förklarar läget. The Row är indelad i territorier som tre gäng har tagit över. Vice Kings, Los Cornales och Westside Rollerz kämpar om kontrollen över Stilwater. Och om vi är angelägna att återta kontrollen över The Row måste vi börja nu, predikar Julius. Och det blir ditt uppdrag som nyrekryterad gängmedlem.

På klassiskt GTA manér börjar man i liten skala, första uppdraget efter rekryteringen går exempelvis ut på att köpa ett vapen för att sedan rensa ut bland de rivaliserade gängmedlemmarna som trots territoriets gränser huserar i helgonens område. Att hålla sin egen hemkvist ren från rivaler är dock inget heltidsgöra. Har du en gång "rensat" så håller de sig oftast på sina revir, och då är det din tur att ta över dessa. Ta över ett område görs genom uppdrag du får av Julius eller en annan högt uppsatt Saint. Jag får snabbt en favorit bland medlemmarna, Dex. En ganska sansad kille med ett mål - ta över Stilwater. Vad som skiljer honom från dem andra är att han inte fördrar våld innan ord. Med sitt i förhållande till mördaren Jhonny Gat, lugna och metodiska sätt att gå till väga kommer man långt, eller i alla fall längre än vad man skulle göra om Jhonny styrde.

En sak är dock essentiell när det kommer till att utföra uppdragen. Du behöver respekt för att göra det. Respekt vinner du genom att spela minispel i form av försäkringsbedrägeri , bilstöld, agera chaufför åt prostituerade eller bara kidnappa en familj på motorvägen. Kort sagt finns det många sätt att tjäna respekt, och då har jag inte nämnt klassiskt slagsmål med rivaliserade medlemmar. När du får tillräckligt med respekt poppar det upp en text som indikerar att ett nytt uppdrag finns tillgängligt, och då är det bara att åka dit. Men var på din makt, gängen kommer inte att låta dina intrång i deras verksamhet ske utan hämnd, vilken kommer rätt ofta.

Eftersom Saint's Row när det släpptes var den enda motsvarighet till GTA på Xbox 360 innehåller det en hel del bilkörning. Bilarna är roliga att köra, men fysiken är inte den vassaste och bilarna känns lite lätta, även om det är en långtradare man kör. Det går dock fort, vilket väcker fartvidundret i mig, och man känner sig oftast ganska fräsig då man med sin toppmatade Lambo-kopia bränner om söndagsåkare på motorvägen.

Något som används överdrivet mycket i Saint's Row är vapen, inte så svårt att räkna ut, och utav dessa finns det ett okej utbud. Från små pistoler Sig Sauer-liknande, Revolver och Desert Eagle till större doningar såsom Snipers, AK och M4. Och hagelgeväret ska också ha sin beskärda del. Det är ingen större skillnad på att använda en AK eller en M4, bortsett från utseendet. Vad som skiljer sig från varandra är dock pistolerna. Att använda spelet standard, N4 och att använda en större revolver, det är viss skillnad om inte i skadesyfte. Activision ska ha en eloge för att ha arbetat med det visuella här. Till skillnad från Grand Theft Auto: San Andreas och IV så ser man när magasinen byts vbilket bidrar till en mer realistisk känsla. Det vore synd att inte lyfta fram ett av spelets större fokus, att sabba för dina rivaler och civila, vilket görs lättast med en SMG, AK och RPG. Alla dessa finns med i spelet och det är en fröjd att avfyra valfritt mot målet, och se hur exempelvis bilen exploderar. Inget går upp mot lite destruktivitet.

Saint's Row använder sig av Hawk, en fysikmotor som inte är den färskaste. Men trots det så ser spelet ganska bra ut, inte fotorealistiskt men lekfullt detaljerat, animerat med klara färger och nyanser. Även fast det definitivt inte spelar i samma liga som Red Dead Redemption eller Heavy Rain för den delen, så är det snyggt. Det samma gäller ljudet, ljudet är snyggt synkat med händelserna, godkända effekter på sladdningar och skottlossning. Framför allt så hör man åtminstone vad som sägs.

Avslutningsvis, Saint's Row är ett väldigt roligt spel (därav det höga betyget) med en inte alltför seriös story eller blytung kontroll (som för övrigt är väldigt annorlunda, old school är den). Är du på jakt efter en upplevelse som kommer få dig att skjuta innan du frågar, vilja tjäna stora pengar genom att inte göra ett dugg tungt arbete så är Saint's Row för dig!