Rayman Raving Rabbids TV Party

Exklusivt! De galna kaninerna har invaderat din TV! Anslut dig nu, till den knäppaste TV-showen någonsin!

Redan när spelet ber mig koppla in Nunchuken anar jag oråd. Första Raving Rabbidsspelet sågade jag utmed fotknölarna på grund av den urusla spelkontrollens skull. Har det blivit någon förbättring? Ja, kanske en aning, men inga månkliv direkt.

Grafikmässigt är det likadant som Rayman Raving Rabbids från 2006 men designmässigt har man valt fulare animeringar i mellansekvenserna. Tänk Nickelodeon och de tecknade serierna Ren & Stimpy eller Rugrats, och ni kanske får en bild.

Ljudet har blivit en aning förbättrat. Eller inte effekterna men musiken. Eller kanske inte bättre men mer i min smak, det är mer soul än disco denna gång. Mer Britney Spears än Cindy Lauper, om det nu kan vara någon vägledning. Det är bättre låtval helt enkelt, Queens Another One Bites The Dust, Steppenwolfs Born To Be Wild & Jacksons ABC slår ovan nämnda Laupers Girls Just Wanna Have Fun & Black Eyed Peas Pump It alla dagar i veckan.

Spelkontrollen är fortfarande ett sorgligt kapitel. Racingen och motorcykel-minispelen är undermåliga, slalomen värdelös, rälsskjutar-spelen är återigen bäst och man pepprar sig igenom kultfilmer med zombie-, science fiction- & gangstertema. Dessa minispel höjer faktiskt betyget ett snäpp!
Även att studsa en boll är inte helt tråkigt, tråkiga är dock de rytmbaserade minispelen, alltså dansen och musicerandet. Du skakar kontrollerna i ett slags rullande Guitar Hero-/Rockband-rutnät light, men vissa rörelser registreras inte överhuvudtaget och det är mest frustrerande.
Den förbättring som skett här i förhållande till första Rayman-partyt är att här fastnar man åtminstone inte på grund av usel styrning. Detta spel lyckades jag klara av solo-läget på, även om det inte var en särskilt angenäm upplevelse.

Hållbarheten är låg. Jag klarade av spelet på ca 6-7 timmar, solo-läget alltså, och jag har ingen lust att putsa på min highscore-lista precis. För ungefär lika uttråkad som Rayman är av TV:n i mellansekvenserna, lika uttråkad blir jag av kanineländet. Jag har inte spelat ihop med kompisar så flerspelarläget har jag ingen koll på, vilket ni får ha i beaktande.

Sammanfattningsvis, Raymans TV Party är små myrsteg i rätt riktning men jag anser fortfarande att det är ett mycket svagt spel. Ett kasst Wii-spel är verkligen kasst.