Loco Roco

Rulla på ett LocoRoco-äventyr!

Ät, väx, rulla och studsa genom konstiga & underbara miljöer. Få din LocoRoco i rörelse genom enkelt lutande och kontrollerat hoppande. Lös pussel, upptäck gömda områden och stöt på knäppa karaktärer.

Spelutvecklaren Tsutomu Kouno visste nog inte vilken genomslagskraft hans idé om ett annorlunda PSP-spel skulle få, eller att hans skapelse skulle bli som en maskot för Sonys bärbara, när han tänkte ut spelet LocoRoco.
LocoRoco har fått många lovord och utmärkelse men tyvärr kommer jag inte instämma i kören. Jag tycker att LocoRoco har litegrann av samma problem som LittleBigPlanet. Det är för gulligt och har ganska dålig spelkontroll.

Grafikmässigt så är det så nära ett Nintendo-spel man kan komma utan att bli uppköpt för att utveckla DS-titlar istället. Designen känns väldigt japansk samtidigt som tankarna ofta går till franska Barbapapa-familjen. Med gulliga färgglada studsbollar som hoppar runt på moln, gröna kullar och som sjunger för solar, månar & sovande gubbar, är det så sött att man kan få diabetes för mindre. Till och med elakingarna är söta, de liknar rastafari-lakritstroll! Jag tänker inte ta upp någon rasistisk vinkling på detta...

Ljudmässigt har LocoRoco också fått utmärkelser och Kouno har skapat ett nonsens-språk som alla musikstycken sjungs på men även här måste jag gå mot strömmen. Jag blev snabbt irriterad av musiken & bäbis-sången och på bussen spelade jag ofta LocoRoco med ljudet nedskruvat.

Spelkontrollen är jag som sagt mest besviken på. Du styr din LocoRoco genom att tippa världen med axel-knapparna på din PSP och hoppar genom att hålla in båda samtidigt och sen släppa. Detta blir mest segt, långsamt och bökigt. Jag har investerat i PS3-varianten LocoRoco Cocoreccho!, och där tycker jag man har löst det bättre. Där styr man en fjäril med analogspaken som sedan ropar till sig LocoRocos, vilket fungerar mycket mer tillfredställande.

Hållbarheten är god. Det finns 40 banor i huvudäventyret och en bana tar ca tio minuter att spela igenom. Vill man sedan hitta allt på varje bana, tar det sin tid. Det finns även några minispel men det var ingenting som jag fastnade för, utan det kändes mest som utfyllnad.

Smak är en lustig grej och ibland faller vissa spel inte i min. LocoRoco är ett hyllat spel bland konnässörer men dålig spelkontroll samt alltför gullig design förstör upplevelsen för mig och därför blir det ett mediokert betyg. Är jag en ond människa nu?...