Svenska
MEDLEMSRECENSION

Assassin's Creed

Då jag aldrig tidigare skrivit en recension på denna sidan så får jag be er att ha lite överseende. Samtidigt uppskattar jag feedback för att kunna göra bättre ifrån mig nästa gång! Är medveten om att recensionen blev lite lång men det finns en hel del att säga om spelet! Så håll i hatten nu...

Innan jag hann skaffa mig en Ps3 så fick jag en dag se min bror spela Assassin's Creed. Jag var grymt imponerad! När jag väl skaffat min konsoll så köpte jag spelet av honom och tänkte "det är säkert inte lika kul nu". Jag hade fel. Det var en stor spelupplevelse!

Jag spelar som Altair, en lönnmördare - assassin under korstågen. I en inledande sekvens begår jag ett stort misstag (helt enligt manus) och degraderas. Då förlorar jag också min rang som lönnmördare, min utrustning samt diverse "skills". Genom att utföra uppdrag får jag sakta tillbaka min status och allt annat jag förlorat.

Uppdragen är enkelt upplagda. Få uppdraget av den högste inom Guilden (det hemliga samhället av assassiner), ta mig till staden där uppdraget ska utföras, hitta en så kallad view point (en hög byggnad i staden för att få bättre överblick), möt min kontakt och kollega som ger mig namnet på objektet som ska bli mitt offer, utföra diverse småuppdrag (avlyssning, ficktjuveri bland annat) få godkännande av min kontakt att döda mitt objekt, utföra mordet, återvända till min ledare och få ett nytt uppdrag - upprepa.

Uppdragen passar in bra i sammanhanget. T.ex. "ficktjuv". Jag smyger efter en man med information jag behöver och försiktigt närmar jag mig honom och norpar meddelandet. Uppdraget avklarat! Tyvärr så finns samma uppdrag i nästa stad och bidrar till repetiviteten.

Städerna är mycket imponerande. Både till storlek och design. Då jag klättrat upp på en byggnad och fått en överblick över staden så kastar jag mig ner mot marken för att landa i en höskrinda. Höskrindorna fungerar för övrigt som gömställen. Om en vakt jagar mig kan jag i ett ögonblick då han inte ser, hoppa ner i höet och vänta på att han ska försvinna. Liknande gömställen finns även på taken.

För att underlätta för sig själv så är det bra att ta diverse frivilliga uppdrag. Dessa finns i alla städer och kallas "save citizen" och är precis vad det låter. En av stadsborna har blivit omringad av vakter och behöver min hjälp för att klara sig. Ingen mening med att fundera över vad han/hon beskyllts för att ha gjort, förmodligen ingenting. Jag räddar stackaren och dennes vänner dyker upp och bildar ett medborgargarde som sedan håller fast de vakter som vill åt mig. Mycket uppskattad hjälp! Tyvärr finns det alldeles för många stadsbor att rädda och det blir väldigt uttröttande efter de första få.

Vad man i övrigt kan säga om städerna är att de är fulla av folk! I de flesta spel jag spelat så är det oftast folktomt men inte här. Om du vill passera obemärkt framför en vakt så se då till att inte stöta till den kvinna som balanserar en kruka på huvudet! Andra stadsbor tigger pengar av dig och det är faktiskt något retsamt att inte kunna ge henne en slant. Lika retsamt som att det finns marknadsstånd i varje hörn och jag inte kan handla. Varför inte?

Färden mellan städerna gör jag på hästrygg. Att gallopera fram över landskapet är faktiskt mäktigt, i alla fall till en början. Senare i spelet kan man välja att hoppa över själva ridandet för att direkt ta sig till staden. Detta sparar en massa tid. Men vill man så kan man utforska landskapet och samla flaggor som är utplacerade lite varstans. Dessa finns även i staden. Från början var det tydligen tänkt att den som samlar alla flaggor i spelet skulle få ett exklusivt vapen men den iden skrotades senare. Jag har själv inte samlat alla flaggor så jag vet inte säkert om något händer, men så fort jag ser en så kan jag av någon anledning inte låta bli att kuta efter den.

Sen har vi vapnen. Altair är utrustad bland annat med två svärd, ett vanligt och ett mindre knivliknande. Personligen så använder jag "kniven" mer i striderna med vakterna. En smaksak skulle jag tro. Dock är mitt favoritvapen the hidden blade. Ett litet effektivt dolkliknande vapen som Altair har fastsatt på handleden. Hans eget ess i rockärmen kan man säga. Med detta vapen kan jag smyga mig på en intet ont anande vakt och lönnmörda honom innan han hinner dra sitt vapen eller larma sina kollegor. Mycket effektivt och uppskattat!

Assassin's Creed är ett väldigt repetivt spel och kommer inte att falla alla i smaken. Sen tar det också tyvärr lite tid innan spelet väl kommer igång. Innan man fått skillen "counter move" så är striderna tråkiga och till synes oplanerade. Jag förstår den som byter spel, men ge det till counter moves iallafall. Det bjuder på läckert blodiga "mini" filmsekvenser där Altair dödar fiende efter fiende. När den degraderade lönnmördaren sätter sin kniv i skallen på en fientlig vakt och sedan sliter ut den igen för att försvara sig mot nästa vakt, då blundar jag, om så bara för en halv sekund... Dessa minifilmsekvenser är enligt min mening riktigt snygga och tillför spelet mer fart. Det är inte helt ovanligt att man får möta 10-15 vakter på raken. För att inte tala om spelets senare del! Jag har svårt att tro att spelet för min del skulle vara lika roligt utan dessa sekvenser. Många anser att just denna effekten är assassin's creed!

Vakterna kan tyckas vara lite dumma. Där står de, 5 st i en ring omkring mig och väntar på att någon ska dela ut ett hugg. Den som väl gör det är oftast jag själv. Om någon av vakterna faktiskt anfaller först så står de andra bara och tittar på medans jag slaktar honom. Något bättre AI hade uppskattats.

Sen har vi ett riktigt störningsmoment. Vatten! Det finns lite varstans och tydligen så är Altair H2O intolerant! Så fort vår hjälte hamnar i vatten (som inte bara täcker fötterna) så dör han omedelbart. Då en av banorna kräver att man ska hoppa på pelare i vatten så blir detta något irriterande. Ett felsteg och jag får börja om. Så det är inte tänkt att man ska vara i vattnet? Jag förstår. Men här känns det bara som att utvecklarna i sista stund kom på: "Ja då var vi äntligen klara med... ja men just det ja! Vi har ju vatten i spelet! Är det någon som gjort något åt det? Va? Ingen!? Men snälla ni! Det finns ju vatten på rätt väsentliga ställen! Nåja, vi gör så att han dör om han hamnar i drickat och sen kommer vi med en dum ursäkt! Dåså! Då är vi verkligen klara..."

Så att ge Assassin's Creed ett så pass högt betyg kan tyckas vara lite väl snällt. Kanske jag har blivit så pass påverkad av den allra första glimt jag fick av spelet att det verkar vara bättre än det är. Repetivt i all ära, men jag finner storyn intressant. Miljöerna är storslagna och att rusa fram över hustaken är en underbar upplevelse. Att Altair sen "glömmer" sina skills pga degraderingen som t.ex. ta tag i fönsterkarmen när han faller, är kanske inte helt logiskt men jag kan bortse från det.

Eftersom att spelet nu funnits på marknaden länge så finns det också till mycket bra pris som ger t.o.m. den riktigt tveksamme ett skäl att testa spelet. Personligen så vill jag sänka betyget ett snäpp pga de uppenbara minus som finns. Men... det bara går inte. Det är inte ett spel jag kommer att sträckspela en gång till men på något sätt kommer jag alltid tillbaka till Assassin's Creed. Dock ingen längre tid utan ett objekt åt gången. Paus. Ett objekt åt gången. Och finner att det fortfarande är lika magiskt som den första gång jag såg min bror spela det.

Ser med stor förväntan fram emot uppföljaren som kommer senare i år! Den får mycket att leva upp till, men samtidigt stort utrymme för förbättringar.

Medlemsrecensioner115
Samlat betyg: 7.9/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10