F-Zero GX

Året var 2003. F-Zero GX kom.

Året var 2007. Jag köpte spelet.

Precis som i tidigare delar ska du välja cup, svårighetsgrad och maskin för att sedan bränna gummi(eller ska jag säga luft med tanke på att det är svävare och inte bilar det handlar om?).

Men det är i min mening bättre än tidigare delar inte bara grafiskt såklart(grafiken är grym). För utöver en exklusiv maskin finns också maskiner från F-Zero AX, dess arkadversion, att låsa upp vilket är trevligt men svårt. Det finns också möjlighet att konstruera egna maskiner vilket fungerar rätt så bra.

Banorna rockar också för den delen. För det är en fröjd att spätta längs Cosmo Terminal och datorstaden Aerocity(osäker på om den hette så) men också såklart skitkul att uppleva gamla områden som Big Blue och Fire Field såklart. Och det komplett med tokhäftig trancemusik.

Ett nytt tillskott för spelet är Story Mode. Du spelar som Captain Falcon, spelets huvudkaraktär, och ska ta dig genom 9 banor med särskilda uppdrag(en av uppdragen är till och med tagen från en viss rulle). Det är dessvärre kort men uppdragen är bra.

Har du inte sett betyget, vilket du säkert gjort ändå, kan du konstatera att jag diggar spelet. Och visst gör jag det med dess design, attityd, fart och musik.

Men dessvärre finns minuspunkter. Storyn är för kort, Grand Prix(tävlingsläget) kan bara spelas med en person och därför blir det trist att spela multiplayer då det bara är max 4 spelare på banan, det är grissvårt vilket också blir en fördel egentligen för då är det bara att nöta och nöta tills man låser upp saker på den nivån till exempel AX-maskinerna.

Men med mycket att låsa upp+alla bra saker jag nämnde i förförra stycket så är F-Zero GX helt klart ett säkert köp!

Slutsats: Cool rymdracing

+Härlig design, bra attityd, banorna är i härlig symbios med musiken, mycket upplåsbart, mycket svårt

- Mycket svårt, kort Story Mode, Grand Prix är bara för en person

Grafik: 10/10
Ljud: 8/10
Spelbarhet: 8/10
Hållbarhet: 8/10