Är det bara jag som tog ner svårighetsgraden på "Easy" när man möter den sista bossen, Lady Comstock? Otroligt svår boss när hon återupplivar minst fem soldater som man nyss har dödat.

Sniper och Return to Sender så kan dom inte åstadkomma så mycket skada, de körde jag i alla fall.

Tycker den sista fighten var sjuk. Var nära att ta död på min lust att spela vidare och då körde jag ändå på medel. Längtar verkligen till den delen på min andra genomspelning på hard. Inte.

Tycker den sista fighten var sjuk. Var nära att ta död på min lust att spela vidare och då körde jag ändå på medel. Längtar verkligen till den delen på min andra genomspelning på hard. Inte.

Exakt, ibland då man skulle signalera till song-bird att attackera zeppelinaren så gick det inte alls. Och med tanke på tiden det tar för den att ladda sig är ju rena döden.
Undrar just om en människa är brave enough att klara hela spelet på 1999-mode. Kommer nog krävas många Burn, Monster och Rockstar-energidrycker.

Exakt, ibland då man skulle signalera till song-bird att attackera zeppelinaren så gick det inte alls. Och med tanke på tiden det tar för den att ladda sig är ju rena döden.

Den striden var dock väldigt lätt när man väl lärde sig hur man skulle göra, även på Hard.

Citerar AG Jati:Exakt, ibland då man skulle signalera till song-bird att attackera zeppelinaren så gick det inte alls. Och med tanke på tiden det tar för den att ladda sig är ju rena döden.

Den striden var dock väldigt lätt när man väl lärde sig hur man skulle göra, även på Hard.

Håller med, för mig var det tajmningen av Songbird som hjälpte och possesion av en av patrioterna hela tiden. en shotgun i ryggen på dem när de sköt på motorn var ju inte helt dumt heller.

Däremot striden mot Lady Comstock..tog mig fasiken nästan 45 minuter..

Håller med, för mig var det tajmningen av Songbird som hjälpte och possesion av en av patrioterna hela tiden. en shotgun i ryggen på dem när de sköt på motorn var ju inte helt dumt heller.

Exakt. Att använda Songbird med måtta är det viktigaste. Alla vanliga barges som släpper soldater är lätta egentligen. Jag railade dit och helt enkelt spolade fienderna av däck med vatten-vigorn. Patriots var bara att skjuta i ryggen för att de i princip ignorerade en.

Däremot striden mot Lady Comstock..tog mig fasiken nästan 45 minuter..

Same here typ.

Irrational borde typ inte göra bossfighter. Minibossar som Big Daddys och Hendymen går an, men själva storbossarna är inte så najs i vare sig Bioshock eller Bioshock Infinite.

Same here typ.

Irrational borde typ inte göra bossfighter. Minibossar som Big Daddys och Hendymen går an, men själva storbossarna är inte så najs i vare sig Bioshock eller Bioshock Infinite.

Precis, däremot hade jag nog faktiskt gärna haft en fajt mot Songbird, en som du absolut inte kunde vinna men på något mer interaktivt sätt få fäktas med detta vidunder.

Tragiskt nog så tycker jag faktiskt inte att Handymen var särkillt roliga att tampas med. Tålde mycket men kändes aldrig riktigt som ett hot då de var lätta att undvika.

Tragiskt nog så tycker jag faktiskt inte att Handymen var särkillt roliga att tampas med. Tålde mycket men kändes aldrig riktigt som ett hot då de var lätta att undvika.

Jag hade problem med dom då de ibland verkade omöjliga att skada. Fanns tillfällen då jag bara dog om och om igen. De kunde ha tweakats lite, men de var mer underhållande än patriots som man kämpade mot i drivor.

Precis, däremot hade jag nog faktiskt gärna haft en fajt mot Songbird, en som du absolut inte kunde vinna men på något mer interaktivt sätt få fäktas med detta vidunder.

Typ lite gammaldags Resident Evil då man tampas men måste fly och så vidare? Mjo, hade fungerat. Själv hade jag velat se mer av relationen mellan songbird och Elizabeth.

Typ lite gammaldags Resident Evil då man tampas men måste fly och så vidare? Mjo, hade fungerat. Själv hade jag velat se mer av relationen mellan songbird och Elizabeth.

Hade ju inte varit så dumt heller. Typ en liten förhistoria hade varit bra.

Bossfighter och Bioshock vill jag inte se, sista fighten i ettan och fighterna i tvåan var alla usla. Helt rätt av Irrational att helt hoppa över en bossfight mot Songbird även om frestelsen måste ha varit ruggigt stark. Däremot hade jag velat se mer av Songbird.

Bossfighter och Bioshock vill jag inte se, sista fighten i ettan och fighterna i tvåan var alla usla. Helt rätt av Irrational att helt hoppa över en bossfight mot Songbird även om frestelsen måste ha varit ruggigt stark. Däremot hade jag velat se mer av Songbird.

Songbird hade varit för svår. Då hade de krävts bazookas som man inte kan få i spelet.

Den striden var dock väldigt lätt när man väl lärde sig hur man skulle göra, även på Hard.

Lär mig då.

Citerar Humanisten en striden var dock väldigt lätt när man väl lärde sig hur man skulle göra, även på Hard.

Lär mig då.

Skicka Songbird på de vita zeppelinarna så fort de dyker upp så de inte hinner skjuta ut för många patriots. De patriots som är ute fokuserade jag på mest medan Songbird laddades upp. Kan dock tillägga att jag körde på medium första genomspelningen och nu håller på med hard och närmar mig denna striden men taktiken borde vara densamma då det än så länge inte känns mycket svårare spelmässigt då jag lärde mig allt första omgången.

Bossfighter och Bioshock vill jag inte se, sista fighten i ettan och fighterna i tvåan var alla usla. Helt rätt av Irrational att helt hoppa över en bossfight mot Songbird även om frestelsen måste ha varit ruggigt stark. Däremot hade jag velat se mer av Songbird.

Ville också se mer av Songbird. Lite roligt skulle det vara att möta den.

Varför inte mera av boys of silence?

Varför inte mera av boys of silence?

Kan tänka mig att de helt enkelt inte passade lika bra att ha mycket eller att det på grund av kostnader och utvecklingtid var tvunget att klippas bort eller något.

Who knows, de kanske kommer att mötas igen i DLC.

http://www.youtube.com/watch?v=GJ2cSKBFBDQ

Errant Signal går igenom hela spelet och dess problem med gameplayet helt perfekt. Gå och se.

Dessa YT tyckare förvirrar mig och förbryllar, känns sällan som de faktiskt har nått att gå på utan att de bara tycker till för sakens skull. Att klaga på storyn och påstå att det inte driver spel rent generellt framåt känner jag är helt fel. Första Bioshock hade bra story men om vi verkligen tittar på det så bestod det av akward indelning och en rätt krystad twist, Infinite driver berättandet framåt i sitt sätt att verkligen underbygga alla begrepp och mekaniker. Man försöker sätta allting i sammanhang, det här är väldigt stort steg för spel då man oftast bara slänger något på spelaren och hoppas att man som spelare köper då, hell its a videogame.

Förövrigt så har både Ken Levine och Irrational vid varje intervju jag har sett alltid påstått att Bioshock i sig inte handlar om objektivism eller något politiskt, det är spelets backdrop men i grunden är det Sci-Fi berättelser.

Gameplay klagomålen kan jag till en viss del förstå, det är helt klart en förenklad version av det vi såg i första Bioshock men samtidigt är Infinites strider hundra gånger bättre så ifall det här är uppoffringen som man har fått göra så accepterar jag det. I slutändan känns det som om man har skalat bort det som antingen inte kändes naturligt eller var överflödigt från spelet.

Hm, vad menar du?

Rent uppbyggnadsmässigt och sett till spelets berättande tycker jag verkligen att man gör flera intressanta saker med spelet, saker som ingen annan har gjort. Framförallt har jag inte sett något spel tillägna så mycket tid till berättande, alla sekvenser har något sorts syfte för det stora hela.

Oj, det var ett tag sedan jag hörde Yahtzee tala såhär muntert om ett spel:
http://www.escapistmagazine.com/videos/view/zero-punctuation/7
105-BioShock-Infinite

Älskade slutet! Sånt slut som hänger kvar i tankarna ett par dagar. Besöket i Rapture fick mig att rysa också.

Jag tycker det vi fick veta om Songbird räckte. Jag tycker inte man behöver story bakom allting alltid. Vi får inte veta allt, men tillräckligt för att skapa en relation till honom/henne samtidigt som det ges rum åt lite mystik kring karaktären. Tycker inte det ska förstöras med en massa bakgrundsstory. Hoppas Irrational låter det vara i kommande DLC:s. Hoppas de låter allting vara faktiskt, och släpper DLC i helt nya berättelser om andra karaktärer i Columbia

Älskade slutet! Sånt slut som hänger kvar i tankarna ett par dagar. Besöket i Rapture fick mig att rysa också.

Jag tycker det vi fick veta om Songbird räckte. Jag tycker inte man behöver story bakom allting alltid. Vi får inte veta allt, men tillräckligt för att skapa en relation till honom/henne samtidigt som det ges rum åt lite mystik kring karaktären. Tycker inte det ska förstöras med en massa bakgrundsstory. Hoppas Irrational låter det vara i kommande DLC:s. Hoppas de låter allting vara faktiskt, och släpper DLC i helt nya berättelser om andra karaktärer i Columbia

Bland annat The Vox kommer det mer om också!

Spelade klart spelet alldeles nyss... jag är helt mållös just nu. Fan vilket häftigt, sjukt och förvirrande slut. Jag återupplevde så mycket av de känslor jag fick av twisten i första Bioshock, satt bara och stirrade. Måste smälta det här lite nu känner jag...

Att komma tillbaka till Rapture... åh. Kommer att bli ett spelögonblick att minnas.

Är det bara jag som tog ner svårighetsgraden på "Easy" när man möter den sista bossen, Lady Comstock? Otroligt svår boss när hon återupplivar minst fem soldater som man nyss har dödat.

Jag körde den på medium, men det var nog det svåraste momentet i spelet. Även om jag skrek och hetsade så fort det kom en handy-man. Fyfasen.

På tal om att skrika, jag blev så SJUKT jävla rädd när man öppnat säkerhetsdörrarna i Comstock house och det står en jävla silence-snubbe bakom en. Jag trodde jag skulle få en hjärtattack.

Silence-snubben bakom ryggen på en skrämde vettet ur mig. Den enda jump-scaren i spelet å den visste vart den tog. Lady Comstock hade jag inga problem med även om det var det svagaste momentet i spelet. Striden på luftskeppet dock var riktigt brutalt.

Var det bara jag som älskade när Elizabeth drämmer en i nyllet med skiftnyckeln ifrån första spelet?

http://www.youtube.com/watch?v=GJ2cSKBFBDQ

- Spot on

Gameplay klagomålen kan jag till en viss del förstå, det är helt klart en förenklad version av det vi såg i första Bioshock men samtidigt är Infinites strider hundra gånger bättre så ifall det här är uppoffringen som man har fått göra så accepterar jag det. I slutändan känns det som om man har skalat bort det som antingen inte kändes naturligt eller var överflödigt från spelet.

Jag håller inte med. Första Bioshock är roligare att spela enligt mig. Inte för att striderna i sig är bättre, utan för de möjligheter som finns. Det lägre tempot gjorde varje strid mer intressant och spännande. Varje strid kunde studeras på förhand, och man kunde tackla den på sitt sätt. Man kunde hacka maskiner till sin fördel, man kunde använda Big Daddies. Det fanns massor av möjligheter, hela tiden. Bioshock bör inte innehålla ett så högt tempo som Infinite överlag har.

Spelet har dock fantastisk design, berättande samt ambition. 8/10 får spelet av mig.

https://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=z4L
-3j8BFmQ

Kolla ochså på dom andra.