En god idé hade ju varit om terrängen och vädret begränsade ens hastighet mer. Att man till exempel inte kan springa lika snabbt i ett sumpigt träsk som ute på slätten. Eller att snöstormar hindrade än från att ta sig över berg och liknande.

En annan grej jag alltid har stört mig på är att man kan simma omkring som en fisk fast att man är klädd i 50+ kg stål.

En annan grej jag alltid har stört mig på är att man kan simma omkring som en fisk fast att man är klädd i 50+ kg stål.

Fast vad skulle man ha gjort? Varit tvungen att dumpa all sin inventory på stranden och hoppas på att det finns kvar när man är tillbaka efter ett uppdrag som kräver att man simmar?

En god idé hade ju varit om terrängen och vädret begränsade ens hastighet mer. Att man till exempel inte kan springa lika snabbt i ett sumpigt träsk som ute på slätten. Eller att snöstormar hindrade än från att ta sig över berg och liknande.

Beror på, det finns risk att det skulle vara frustrerande också om det blir för mycket.

En god idé hade ju varit om terrängen och vädret begränsade ens hastighet mer. Att man till exempel inte kan springa lika snabbt i ett sumpigt träsk som ute på slätten. Eller att snöstormar hindrade än från att ta sig över berg och liknande.

En annan grej jag alltid har stört mig på är att man kan simma omkring som en fisk fast att man är klädd i 50+ kg stål.

I Assassins creed 3 måste jag säga att det var oehört frustrerande att behöva sig fram genom snön när man trillat ner från träden... tröttnade man ganska fort på...

Fast vad skulle man ha gjort? Varit tvungen att dumpa all sin inventory på stranden och hoppas på att det finns kvar när man är tillbaka efter ett uppdrag som kräver att man simmar?

Ja, om man nu måste ner i vattnet så tycker jag nog inte det vore helt fel att behöva lägga av sig sin rustning någonstans först. Eller helt enkelt försöka hitta ett vadställe. Tycker även att man borde ha små flottstationer som man kan ta sig över större floder och så med. Allt för inlevelsens skull!

Beror på, det finns risk att det skulle vara frustrerande också om det blir för mycket.

Det är jag medveten om. Det skulle nog bli ordentligt svårt att hitta en bra lösning som fortfarande underhåller den stora massan.

En sak som är lite kul när vi talar om storleken på spelet är det faktum att Morrowind är det misnta spelet till yta (av de fem huvudspelen) men ändå känns det stort, anledningen kuperad terräng, långsammare springhastighet och kortare drawing distance. Bethesda kan antagligen inte dra ner dd och skapa en dimma i fjärran pga kritik från spelare. Terrängen i Skyrim är helt klart bättre än den i Oblivion (Cyrodiil kan liknas vid en skål) det ända som saknas är att de drog ner på spring/gång hastigheten. JAg har testat moddar som har låtit mig minska min egen hastighet men problemet är då att alla andra rör sig så mycket snabbare än mig.

En sak som är lite kul när vi talar om storleken på spelet är det faktum att Morrowind är det misnta spelet till yta (av de fem huvudspelen) men ändå känns det stort, anledningen kuperad terräng, långsammare springhastighet och kortare drawing distance.

Precis. Det krävdes lite navigationsförmåga. Det räckte inte att gå rakt mot sitt mål för att ta sig dit. Nu fanns där ju i och för sig vägskyltar var femtonde meter, men ändå.

Tillagt 2012-12-16 16:53:

I Assassins creed 3 måste jag säga att det var oehört frustrerande att behöva sig fram genom snön när man trillat ner från träden... tröttnade man ganska fort på...

Har inte spelet ACIII än, så jag kan inte uttala mig om det, men det låter som en sådan grej jag hade gillat.

Att minska gubbarnas hastighet är vansinne. Det skulle bara bli än mer orealistiskt och tråkigt.

Kartan behöver bli större gärna med rejäla expansioner. Själva grundspelet är stort nog.

Ja, om man nu måste ner i vattnet så tycker jag nog inte det vore helt fel att behöva lägga av sig sin rustning någonstans först. Eller helt enkelt försöka hitta ett vadställe. Tycker även att man borde ha små flottstationer som man kan ta sig över större floder och så med. Allt för inlevelsens skull!

Låter bara omständigt egentligen, speciellt när det innefattar att man måste plocka upp, favoritmarkera och allt sådant där igen. Att hindra spelaren från att questa eller liknande är aldrig bra.

Det är jag medveten om. Det skulle nog bli ordentligt svårt att hitta en bra lösning som fortfarande underhåller den stora massan.

Det handlar inte om att underhålla den stora massan, varför tror alla att spel spel måste vara självplågeri för att vara "hardcore"?

Att minska gubbarnas hastighet är vansinne. Det skulle bara bli än mer orealistiskt och tråkigt.

Kartan behöver bli större gärna med rejäla expansioner. Själva grundspelet är stort nog.

Jag antar att du inte har spelat Morrowind och försökt ta dig runt Vivec city utan levitation (kom plötsligt på hur stort Vivec city kändes).

Låter bara omständigt egentligen, speciellt när det innefattar att man måste plocka upp, favoritmarkera och allt sådant där igen. Att hindra spelaren från att questa eller liknande är aldrig bra.

Nej, det ska inte hindra än från att questa. Bara göra det lite mer omständligt och mer tidskrävande. Och (enligt mig iallafall) lättare att leva sig in i. De tillfällen då jag tappar lusten att spela är då det händer saker som förstör inlevelsen.

Det handlar inte om att underhålla den stora massan, varför tror alla att spel spel måste vara självplågeri för att vara "hardcore"?

Ett hardcore mode vore väl den perfekta lösningen? Som i New Vegas. Jag vill absolut inte tvinga någon annan att spela på ett speciellt sätt, men jag vet att det finns en stor publik som skulle vilja en lite mer "immersive" upplevelse. Illafall som ett alternativ. Och självplågeri i spelform kan vara bra ibland, det gör tillfredsställelsen när man väl lyckas SÅ mycket bättre.

Jag antar att du inte har spelat Morrowind och försökt ta dig runt Vivec city utan levitation (kom plötsligt på hur stort Vivec city kändes).

Det är nästan fånigt hur ofta jag gick vilse i Vivec

Jag antar att du inte har spelat Morrowind och försökt ta dig runt Vivec city utan levitation (kom plötsligt på hur stort Vivec city kändes).

Ahh.

Nu ska jag käka middag. Så hold your horses.

Nej, det ska inte hindra än från att questa. Bara göra det lite mer omständligt och mer tidskrävande. Och (enligt mig iallafall) lättare att leva sig in i. De tillfällen då jag tappar lusten att spela är då det händer saker som förstör inlevelsen.

Och att tvingas gå ini menyer och plocka för sådana småsaker förstör inte inlevelsen?

Och självplågeri i spelform kan vara bra ibland, det gör tillfredsställelsen när man väl lyckas SÅ mycket bättre.

Det finns gränser. Om vi tar spel som var "hardcore" förr och jämför med idag, de är näst intill ospelbara. Deus Ex har några av de mest omständiga och värdelösa kontrollerna någonsin, XCOM (originalet) var lika användarvänligt som en flock pirajor och liknande. Eller dagens mer "hardcore" titlar som Witcher 2 (som jag btw gillar starkt) där man måste gå in i en meny för att dricka olika potions för att buffa i förberedelse, vilket gör att man ofta dör för man vet aldrig när det kommer en strid så man får aldrig en chans att förbereda sig, eller S.T.A.L.K.E.R.-spelen där kontrollerna och interfacet är hemskt omständiga samt att man måste ta fram en jäkla mutter för att prata med folk vänligt.

Det är skillnad på att vara utmanande och att spelet bara jävlas och arbetar emot en. Någonting folk inte verkar förstå nu för tiden. Om det är inlevelse att alla spelets system ska straffa en ständigt och jämt så är man en masochist.

Och att tvingas gå ini menyer och plocka för sådana småsaker förstör inte inlevelsen?

Jo, men jag ser inte hur man ska kunna kringgå det. Dessutom är rollspels-menyer lite mysigt.

Det finns gränser. Om vi tar spel som var "hardcore" förr och jämför med idag, de är näst intill ospelbara. Deus Ex har några av de mest omständiga och värdelösa kontrollerna någonsin, XCOM (originalet) var lika användarvänligt som en flock pirajor och liknande. Eller dagens mer "hardcore" titlar som Witcher 2 (som jag btw gillar starkt) där man måste gå in i en meny för att dricka olika potions för att buffa i förberedelse, vilket gör att man ofta dör för man vet aldrig när det kommer en strid så man får aldrig en chans att förbereda sig, eller S.T.A.L.K.E.R.-spelen där kontrollerna och interfacet är hemskt omständiga samt att man måste ta fram en jäkla mutter för att prata med folk vänligt.

Det är skillnad på att vara utmanande och att spelet bara jävlas och arbetar emot en. Någonting folk inte verkar förstå nu för tiden. Om det är inlevelse att alla spelets system ska straffa en ständigt och jämt så är man en masochist.

Grejen med gamla spel är väl att de ofta är uppbyggda på så trasiga spelsystem att det blir svårt bara därför. Inte för att utvecklarana kanske nödvändigtvis ville att spelet skulle vara jättesvårt. Jag vet inte var begreppet hardcore kommer ifrån, och jag vet inte vad ett spel ska ha för kriterier för att anses vara ett hardcore-spel. Men jag vet att jag får ut mer från ett spel som nästan är lite för svårt.

Daggerfall är förmodligen den mest tillfredsställande och givande spelupplevelsen jag har haft. Just eftersom det var så jäkla svårt. Tillfredsställelsen blev så otroligt mycket starkare när man väl åstadkom någonting. Hur simpelt det man gjorde än var. Man kände sig som en jävla gud efter att bara ha lyckats ta sig ut ur tutorial-grottan. I hur många spel är det så? Nu är det ju tyvärr så att Daggerfall är ganska trasigt, och spelkontrollen är ganska hemsk, vilket förmodligen bidrog en del till att det är så svårt, men känslan när man åstadkommer någonting är helt oslagbar.

Demons/Dark Souls är ett annat (lite mer modernt) exempel där tillfredsställelsen är själva drivkraften.

Tillagt 2012-12-16 18:20:

Eller dagens mer "hardcore" titlar som Witcher 2 (som jag btw gillar starkt) där man måste gå in i en meny för att dricka olika potions för att buffa i förberedelse, vilket gör att man ofta dör för man vet aldrig när det kommer en strid så man får aldrig en chans att förbereda sig, eller S.T.A.L.K.E.R.-spelen där kontrollerna och interfacet är hemskt omständiga samt att man måste ta fram en jäkla mutter för att prata med folk vänligt.

Sånt där tycker jag bara är dumt. Det gör bara saker och ting mer omständigt utan att bidra till känslan eller inlevelsen på något sätt. Det är inte alls vad jag är ute efter. Jag vill att spelvärlden ska slå tillbaka och vara i vägen, men då måste det i gengäld bidra till min spelupplevelse.

Daggerfall är förmodligen den mest tillfredsställande och givande spelupplevelsen jag har haft. Just eftersom det var så jäkla svårt. Tillfredsställelsen blev så otroligt mycket starkare när man väl åstadkom någonting. Hur simpelt det man gjorde än var. Man kände sig som en jävla gud efter att bara ha lyckats ta sig ut ur tutorial-grottan. I hur många spel är det så? Nu är det ju tyvärr så att Daggerfall är ganska trasigt, och spelkontrollen är ganska hemsk, vilket förmodligen bidrog en del till att det är så svårt, men känslan när man åstadkommer någonting är helt oslagbar.

Fast är det svårt för att spelet ständigt lägger krokben för dig genom att låta dig gå som en skadeskjuten pensionär genom snön eller drunkna om du bär en för tung mössa på dig?

När jag tänker "svåra" eller mer givande spel är det mer killbaserade spel som kräver att man är på tårna istället för att bara hoppas på att man har tur och att spelet inte hatar en lika mycket just den dagen, som till exempel Rayman: Origins (faktiskt), God of War eller de bra striderna i Witcher 2.

Sånt där tycker jag bara är dumt. Det gör bara saker och ting mer omständigt utan att bidra till känslan eller inlevelsen på något sätt. Det är inte alls vad jag är ute efter. Jag vill att spelvärlden ska slå tillbaka och vara i vägen, men då måste det i gengäld bidra till min spelupplevelse.

Fast att vara i vägen tar oftast bort från upplevelsen. Att utförska är en stor del av Elder Scrolls, vad är det för kul att utforska om man ska vara rädd för att bli straffad för det? Visst, det finns kanske chans att man får en erektion för att man lyckas döda en svår fiende och en mysig skatt, men det kommer fortfarande att hålla en ifrån att vilja gå till platser för att man inte vill dö hela tiden eller känna att spelet straffar en för det.

Fast är det svårt för att spelet ständigt lägger krokben för dig genom att låta dig gå som en skadeskjuten pensionär genom snön eller drunkna om du bär en för tung mössa på dig?

När jag tänker "svåra" eller mer givande spel är det mer killbaserade spel som kräver att man är på tårna istället för att bara hoppas på att man har tur och att spelet inte hatar en lika mycket just den dagen, som till exempel Rayman: Origins (faktiskt), God of War eller de bra striderna i Witcher 2.

Fast att vara i vägen tar oftast bort från upplevelsen. Att utförska är en stor del av Elder Scrolls, vad är det för kul att utforska om man ska vara rädd för att bli straffad för det? Visst, det finns kanske chans att man får en erektion för att man lyckas döda en svår fiende och en mysig skatt, men det kommer fortfarande att hålla en ifrån att vilja gå till platser för att man inte vill dö hela tiden eller känna att spelet straffar en för det.

Jag vill ha en kombination. Svårt stridssystem är ju givet, men jag vill faktiskt att spelvärlden ska kunna ha ihjäl än också, jag vill kunna drunkna, frysa, och svälta ihjäl eller få dödliga sjukdomar. Iallafall i öppna rollspel som Elder Scrolls eller Fallout. Då tycket jag inte att det är någonting som tar bort eller förstör spelupplevelsen. Tvärtom. Samtidigt ska det ju vara rättvist. Det ska straffa sig när man gör fel lika mycket som när man får stryk av en fiende. Men bara när man faktiskt förtjänar det.

Jag håller inte riktigt med gällande utforskandet. Jag tycket tvärtom att det blir roligare och mer givande när man är lite rädd för att utforska. Jag vill tveka innan jag går in i grottan. Och jag vill absolut att spelet ska straffa mig om jag är oförsiktig i mitt utforskande. Man ska behöva överväga om det är värt det. Kanske välja bort en del grottor tills man känner att man är bättre utrustad eller har mer erfarenhet. Det finns en helt briljant mod till Fallout 3 som uppfyller många av mina önskemål, och den gör verkligen spelet flera snäpp bättre.

Jag håller inte riktigt med gällande utforskandet. Jag tycket tvärt om att det blir roligare och mer givande när man är lite rädd för att utforska. Jag vill tveka innan jag går in i grottan. Och jag vill absolut att spelet ska straffa mig om jag är oförsiktig i mitt utforskande. Man ska behöva överväga om det är värt det. Kanske välja bort en del grottor tills man känner att man är bättre utrustning. Det finns en helt briljant mod till Fallout 3 som uppfyller många av mina önskemål, och den gör verkligen spelet flera snäpp bättre.

Fast om jag blir mördad vart jag än går som inte är den utstakade stigen, guess what, jag kommer undvika att gå någoinstans då det inte är kul att frysa ihjäl på vägen till en jätte som ändå skulle ha dödat mig direkt och behöva spela om kanske en timme eller två för att kartan tydligen ska vara större än Island och krångligare än strängteorin.

Då tycket jag inte att det är någonting som tar bort eller förstör spelupplevelsen. Samtidigt ska det ju vara rättvist. Det ska straffa sig när man gör fel lika mycket som när man får stryk av en fiende.

Så det är kul att dö gång på gång, på gång, på gång bara för att man inte hade rätt kläder, bara för att sedan inte kunna avancera för att kläderna man hade för att överleva kylan gör att man inte kan ta sig över en flod så man måste dumpa allt och sedan bli dödad av en överlevlad scout?

Fast om jag blir mördad vart jag än går som inte är den utstakade stigen, guess what, jag kommer undvika att gå någoinstans då det inte är kul att frysa ihjäl på vägen till en jätte som ändå skulle ha dödat mig direkt och behöva spela om kanske en timme eller två för att kartan tydligen ska vara större än Island och krångligare än strängteorin.

Du skulle inte bli mördad vart du än går, det har jag väl aldrig föreslagit? Jag vill att spelet ska vara mer oförlåtande, och handla mer om ens egen erfarenhet och skicklighet snarare än karaktärens level. Inom en rimlig gräns såklart. Och om du gör rätt, diverse ser till att inte frysa ihjäl, så blir det än mer tillfredsställande när du når ditt mål.

Så det är kul att dö gång på gång, på gång, på gång bara för att man inte hade rätt kläder, bara för att sedan inte kunna avancera för att kläderna man hade för att överleva kylan gör att man inte kan ta sig över en flod så man måste dumpa allt och sedan bli dödad av en överlevlad scout?

Varför skulle man dö gång, på gång, på gång? Efter att ha frusit ihjäl en gång så går man väl och hämtar en tjockare jacka? Gällande floden så blir ju utmaningen i så så fall att ta sig över på något annat sätt än att dumpa alla sina värdesaker och simma över naken och försvarslös? Att ta sig runt floden utan att blöta ner sig blir ju som en utmaning det också. Ett pussel du måste lösa. Ytterligare ett gameplay-moment. Vilket bara är positivt.

Man skulle säkert dö mer, men det har jag ingenting emot så länge det är rättvist och jag vet vad det var jag gjorde för fel, och spelet tillåter mig att åtgärda felet. Jag vill kunna lära mig av mina misstag. Så att säga.

Du skulle inte bli mördad vart du än går, det har jag väl aldrig föreslagit? Jag vill att spelet ska vara mer oförlåtande, och handla mer om ens egen erfarenhet och skicklighet snarare än karaktärens level. Inom en rimlig gräns såklart. Och om du gör rätt, diverse ser till att inte frysa ihjäl, så blir det än mer tillfredsställande när du når ditt mål.

Problemet är att det ändå för det mesta skulle komma i vägen för användarvänlighet och gameplay.

Varför skulle man dö gång, på gång, på gång? Efter att ha frusit ihjäl en gång så går man väl och hämtar en tjockare jacka? Gällande floden så blir ju utmaningen i så så fall att ta sig över på något annat sätt än att dumpa alla sina värdesaker och simma över naken och försvarslös? Att ta sig runt floden utan att blöta ner sig blir ju som en utmaning det också. Ett pussel du måste lösa. Ytterligare ett gameplay-moment.

Fast man blir ju bara straffad för vad man än gör. Vill man spela en scout eller tjuv med lätta kläder? Då fryser man ihjäl om man försöker resa någonstans utan TVINGAS att skaffa tunga eller otympliga kläder. Har man dessa så är ens skills som scout/tjuv värdelösa och så vidare. Det blir bara hinder som kommer i vägen för friheten och hur man spelar.

Tillagt 2012-12-16 20:01:

Man skulle säkert dö mer, men det har jag ingenting emot så länge det är rättvist och jag vet vad det var jag gjorde för fel, och spelet tillåter mig att åtgärda felet. Jag vill kunna lära mig av mina misstag. Så att säga.

Men om felet man gör är att man inte gör EXAKT som spelet vill så offras individualiteten och friheten. I alla fall om man har med förrädisk omgivning.

Problemet är att det ändå för det mesta skulle komma i vägen för användarvänlighet och gameplay.

Användarvänlighet? Ja, förmodligen. Det skulle iallafall ha en svårare inlärningskurva, men om man bara orkade lägga ner lite mer tid på det så tror jag inte att det skulle vara något problem.

Men jag tror inte att det skulle komma i vägen rent gameplay-mässigt. Det skulle snarare lägga till fler och mer intressanta gameplay-moment. Att överleva i den oförlåtliga världen skulle ju bli ett stort gameplay-moment i sig.

Fast man blir ju bara straffad för vad man än gör. Vill man spela en scout eller tjuv med lätta kläder? Då fryser man ihjäl om man försöker resa någonstans utan TVINGAS att skaffa tunga eller otympliga kläder. Har man dessa så är ens skills som scout/tjuv värdelösa och så vidare. Det blir bara hinder som kommer i vägen för friheten och hur man spelar.

Det behöver inte vara allt för extremt. Och det ska absolut inte hindra än från att spela som en smidig och mer lättklädd karaktär. Om du slänger på en vintermantel eller ett par drakskinnshandskar på din tjuv så tycker jag det är tillräckligt. Om du spelar som en magiker kan du istället använda dig av en värme trollformel. Det är inte realism jag är ute efter.

Men om felet man gör är att man inte gör EXAKT som spelet vill så offras individualiteten och friheten. I alla fall om man har med förrädisk omgivning.

Spelet skulle kräva mer av spelaren, ja. Men det skulle inte förstöra friheten, det skulle göra friheten mer svåråtkomlig, eftersom man inte skulle kunna forsera spelvärlden genom att bara springa rakt in i den, men det tycker jag bara är positivt.

Det behöver inte vara allt för extremt. Och det ska absolut inte hindra än från att spela som en smidig och mer lättklädd karaktär. Om du slänger på en vintermantel eller ett par drakskinnshandskar på din tjuv så tycker jag det är tillräckligt. Om du spelar som en magiker kan du istället använda dig av en värme trollformel. Det är inte realism jag är ute efter.

Fast om det är för lätt att ta sig förbi, är det samtidigt inte helt onödigt? Det är som när torbli kräver att man ska tanka i GTA då det skulle vara omöjligt att balansera upp och med största sannolikhet bara skulle pendla mellan helt onödigt eller rent utsagt gamebreaking.

Är det inte bättre att helt enkelt reglera det genom buffs istället för att mörda spelaren på grund av små irriterande detaljer? Typ lägre attackhastighet och kanske tar mer skada om man blir attackerad, istället för att spelaren vandrar över fjället i trettio minuter och fryser ihjäl.

Dragon Age: origins var ett ganska utmanande spel (högre svårighetsgrad så är det extremt taktiskt) med djup, men det hade inget som ständigt förhindrade en från att röra sig genom spelvärlden eller att man direkt dödar spelaren för att han hade fel rustning på sig eller gör spelvärlden så invecklad och förrädisk att man inte vill resa någonstans. Det är mer rätt väg att gå än att göra hela spelet till ett långt trial & error där speltiden bara handlar om att man dör hela tiden.

Fast om det är för lätt att ta sig förbi, är det samtidigt inte helt onödigt? Det är som när torbli kräver att man ska tanka i GTA då det skulle vara omöjligt att balansera upp och med största sannolikhet bara skulle pendla mellan helt onödigt eller rent utsagt gamebreaking.

Är det inte bättre att helt enkelt reglera det genom buffs istället för att mörda spelaren på grund av små irriterande detaljer? Typ lägre attackhastighet och kanske tar mer skada om man blir attackerad, istället för att spelaren vandrar över fjället i trettio minuter och fryser ihjäl.

Allting handlar om inlevelse. Spelvärlden blir mer levande och uppslukande om man vet att den faktiskt fungerar som en riktig värld. Ser jag en iskall sjö så vill jag veta att den där sjön dödar mig om jag hoppar i den. Jag vill veta att spelvärlden är levande, och kraftfull nog att göra det. Jag vill behöva böja mig för spelvärldens regler snarare än tvärtom. Om detta skapar ett gäng irritationsmoment så är det helt okej, det får det vara värt. Jag tror dock inte att samma princip hade varit en bra idé i GTA. Det är ett annat sorts spel, där tycker jag att användarvänlighet är viktigare.

Det är mer rätt väg att gå än att göra hela spelet till ett långt trial & error där speltiden bara handlar om att man dör hela tiden.

Men så skulle det inte vara. Spelet hade inte ens behövt vara nämnbart svårare om man inte ville det, olika svårighetsgrader skulle fortfarande existera. Jag vill bara att spelvärlden, själva omgivningen och ska vara mer närvarande och inte bara agera bakgrund. Detta skulle som sagt skapa en massa nya pussel och gameplay-moment som inte existerar i dagsläget. Att hitta alternativa sätt att ta sig över en flod är ett bra exempel. Det skulle (iallafall enligt mig) bidra till ens spelupplevelse snarare än att förstöra den.

Spelvärlden blir mer levande och uppslukande om man vet att den faktiskt fungerar som en riktig värld.

En av de mest levande och uppslukande spelvärldarna jag spelat i är Red Dead redemption och där behövde jag inte ständigt skydda mig mot solen eller komma ihåg att klä på mig om nätterna för att inte frysa.

Ser jag en iskall sjö så vill jag veta att den där sjön dödar mig om jag hoppar i den.

Fast varför? Vad ger det att du dör av saker som vi faktiskt besegrat i riktiga livet? Jag dör inte så fort jag är utomhus i tre timmar liksom, trots den svenska vintern.

Men så skulle det inte vara.

Jaså? "oj, jag dog för att jag glömde ta på mig min magiska polptröja ute i kylan", "jag dog för att gick runt hörnet", "jag dog för att jag tog ett bad", "jag dog för att jag tittade in i en grotta" låter väldigt mycket som Trial & Error.

Jag vill bara att spelvärlden, själva omgivningen och ska vara mer närvarande och inte bara agera bakgrund.

Fast den kan vara närvarande utan att försöka mörda en hela tiden. man kan åka och uppleva Australien utan att bli dödad av krokodiler eller få skon fylld av skorpioner. Red Dead Redemption som sagt, där behövde man inte se till att inte bli dödad av temperaturer eller liknande, utan världen känns levande och närvarande för att det är detaljerad och fylld av liv.

Fast varför? Vad ger det att du dör av saker som vi faktiskt besegrat i riktiga livet? Jag dör inte så fort jag är utomhus i tre timmar liksom, trots den svenska vintern.

Och du skulle inte dö av att vara utomhus i tre timmar i spelvärldens vinter heller. Om spelvärldens vinter nu skulle motsvara den svenska vintern.

Jaså? "oj, jag dog för att jag glömde ta på mig min magiska polptröja ute i kylan", "jag dog för att gick runt hörnet", "jag dog för att jag tog ett bad", "jag dog för att jag tittade in i en grotta" låter väldigt mycket som Trial & Error.

Man måste inte ta det till det extrema. Du skulle inte dö för att du tittade in i en grotta. Du skulle dö för att du sprang rakt in i en grotta utan någon som helst tanke på vad som befinner sig i grottan, om du är rätt utrustad för att kunna hantera grottan och det som gömmer sig där, så skulle allt bli mycket lättare. Visst skulle det kräva lite Trial & Error, men jag kan inte komma på ett ända spel som inte innehåller en viss mängd Trial & Error. Man försöker om och om igen tills man hittar rätt sätt. Så har väl spel alltid fungerat? Även Red Dead och GTA fungerar ju så. Man får göra de svåra uppdragen flera gånger innan man kommer på hemligheten.

Fast den kan vara närvarande utan att försöka mörda en hela tiden. man kan åka och uppleva Australien utan att bli dödad av krokodiler eller få skon fylld av skorpioner.

Om man åker charter, ja. Om vi nu använder Skyrim eller Red Dead som exempel så utspelar ju dem sig i världar som är till stora delar ociviliserade, där man faktiskt var tvungen att böja sig efter naturens regler. Och visst känns spelvärlden levande som det är nu, men det kan alltid bli bättre.

Sideshow95 Seriöst jag tror fan inte ens du skulle vilja spela det spelet du har målat upp här i tråden efter en dag

Det kanske låter awesome i ditt huvud. Men det spelet kommer inte ens hardcore spelare vilja spela...........