Och jag är kär, nu igen, i trevlig människa som ramlat in i livet!

Love is the best of drugs!

Lite allmän fundering som skvalpar runt i huvudet ett tag:

Hur ser ni på personer som är snabba till att erbjuda kramar och i största allmänhet är kramiga/fysiska av sig? Själv är jag en jättekramig typ, men vågar inte riktigt direkt visa det i alla sammanhang hur mycket jag än skulle vilja. Det har visat sig att kramigheten tolkas som intresse för mer än...jag vet inte, kramar; hur ser ni på det hela o okända människor på nätet?

Hur ser ni på personer som är snabba till att erbjuda kramar och i största allmänhet är kramiga/fysiska av sig?

Jag finnar det irriterande. Men jag är väldigt petig och återhållsam med kramar. Har en lista över människor som får ge mig spontana kramar utan vidare anledning.

Fysisk kontakt är jag väldigt försiktig med. Känns inte bekvämt innan jag vet exakt vad som gäller.

Hur ser ni på personer som är snabba till att erbjuda kramar och i största allmänhet är kramiga/fysiska av sig?

Sådan fysisk interaktion är bland det gulligaste jag vet. Speciellt då ett par kan uttrycka sig fritt utan att bli inkasatde i och låta sig styras av könsbaserade stereotypiska handlingar och tankesätt. (Tex: Att mannen ska vara iskall, cool och nästintill känslolös medan den kvinnliga parten ska varmhjärtad, omtänksam och emotionellt uttrycksfull.)

Visserligen bör andra faktorer inräknas när det gäller att kramas men att krama generellt finner jag otroligt hälsosamt.

Lite allmän fundering som skvalpar runt i huvudet ett tag:

Hur ser ni på personer som är snabba till att erbjuda kramar och i största allmänhet är kramiga/fysiska av sig? Själv är jag en jättekramig typ, men vågar inte riktigt direkt visa det i alla sammanhang hur mycket jag än skulle vilja. Det har visat sig att kramigheten tolkas som intresse för mer än...jag vet inte, kramar; hur ser ni på det hela o okända människor på nätet?

Har en killkompis som är så, inget fel med det. Tvärtom så är det en bra isbrytare tycker jag

Hur ser ni på personer som är snabba till att erbjuda kramar och i största allmänhet är kramiga/fysiska av sig? Själv är jag en jättekramig typ, men vågar inte riktigt direkt visa det i alla sammanhang hur mycket jag än skulle vilja. Det har visat sig att kramigheten tolkas som intresse för mer än...jag vet inte, kramar; hur ser ni på det hela o okända människor på nätet?

Det är fint med närhet. Men jag fattar inte grejen med att tvångsmässigt krama (eller skaka hand med för den delen - även om det så klart är en annan grej) människor som man träffar varje dag. Jag har inget emot det, men har inte riktigt behovet.

Sen så förstår jag inte riktigt det här med att fråga "hur det är" eller, vilket gör att mina åsikter knappast är representativa. Det är ju nån grej som man bara ska göra, men det är något fel på mig som gör att det aldrig sätter sig intuitivt. Jag skulle glömma bort att säga det, ifall det inte var nån annan som först gjorde det.

Gjorde slut med min flickvän förra veckan. Har mått mycket bra denna vecka faktiskt. Vi kände väl båda två att det var dags. Vi bråkade i slutet av april, då la hon fram att hon ville att vi skulle bli särbos.
Slutdiskuterat!

Ändå fortsatte vi som vanligt fram till jag flytta nu (till sommarjobbet) och jag kanske hoppades på att det skulle blåsa över, men jag märkte ju att hon börja skjuta undan mig i lägenheten, skaffa nya saker och så.

Veckan innan uppbrottet mådde jag skit. Hon var bara irriterad när jag ringde henne och jag visste vad som var på väg. Jag hade ångest, jag älskade henne och jag ville ha kvar henne. För en vecka sen gjorde vi slut som sagt och därefter det lättade ångesten.

I och med att vi kommer rätt bra överens så har vi fortfarande en rätt bra kontakt, vi är båda överens om att vi inte passar med varandra och vi ska fortsätta vara vänner. Dock känner jag att det är rätt skönt nu. På sista tiden har jag ofta blivit idiotförklarad för enkla frågor som "behöver vi köpa mjölk" när vi är i affären och det har varit jag som fått stå för hushållet. Hon var även sysslolös sen oktober, hon sov till 12 och gymma, det var hennes dag. Jag hade plugg och läste fyra 7,5 poängskurser under en läsperiod (alltså 200%) och fick därefter sköta lägenheten. Helst skulle jag gymma också.

Det värsta är att hon har varit så planerande och att hon inte har tänkt tanken på hur skit mitt liv blev nu. Jag har för tillfället jobb och lägenhet på annan ort under sommaren.

Därefter: inget!

Har förvisso kurser som jag kan läsa i höst, men då måste jag skaffa lägenhet där och hålla på i en stad som jag inte vill bo i. Funderar på att flytta till en småort och läsa på distans det sista året. Har annars ett jobb som passar mig perfekt i min hemstad (som jag vill bo i) men jag kan ropa ej än. Svårt att få lägenhet där också utan en konkret sysselsättning.

Men det är det här som är jobbigt nu, lägenhet och jobb. Att vara singel är inte så tokigt. Känner att jag ska ta lugnt några månader, träna bort sambomagen och bli lite stabil under fötterna innan jag börjar leta efter någon ny, om jag ens vill det. Känns faktiskt skönt att råda över sig själv.

Bra tankar, folk. Tack för inputen

Men jag fattar inte grejen med att tvångsmässigt krama (eller skaka hand med för den delen - även om det så klart är en annan grej) människor som man träffar varje dag. Jag har inget emot det, men har inte riktigt behovet.

Sen så förstår jag inte riktigt det här med att fråga "hur det är" eller, vilket gör att mina åsikter knappast är representativa. Det är ju nån grej som man bara ska göra, men det är något fel på mig som gör att det aldrig sätter sig intuitivt. Jag skulle glömma bort att säga det, ifall det inte var nån annan som först gjorde det.

Åh, det gör inte jag heller. Avskyr att skaka hand eller allmänt göra artighetsgrejer. Säger jag saker så menar jag dem - inkluderat att typ fråga hur folk mår och sånt. Känns inte bra att interagera med folk på slentrian och ställa frågor som låter som att man bryr sig när man bara förväntar sig ett "bra". Bryr jag mig så frågar jag, vill jag kramas så kramar jag. Vissa får många kramar, andra inga alls....

Men det är det här som är jobbigt nu, lägenhet och jobb. Att vara singel är inte så tokigt. Känner att jag ska ta lugnt några månader, träna bort sambomagen och bli lite stabil under fötterna innan jag börjar leta efter någon ny, om jag ens vill det. Känns faktiskt skönt att råda över sig själv.

Verkar som att någon behövde skriva av sig Försök se till att träffa folk och bara chilla med livet, sånt är bra. Hoppas det fortsätter kännas okej och att saker löser sig!

Verkar som att någon behövde skriva av sig Försök se till att träffa folk och bara chilla med livet, sånt är bra. Hoppas det fortsätter kännas okej och att saker löser sig!

Jo, behövde verkligen skriva av mig och det fanns massor att skriva om som kanske inte är lämpligt att ta upp här. Grejen är ju att jag börja den här veckan med att sommarjobba på annan ort, vardagarna är stressiga och hinner passera rätt fort i och med att det är så mycket som skall göras. Helgen har dock känts isolerande. Så visst är det skönt med något nytt att syssla med men det känns även tomt.

Jag är inte heller någon människoperson och är sjukligt blyg. I och med att så gott som alla jag låtit komma när säger upp kontakten så fort något bättre dykt upp så har jag haft en period i livet då jag aktivt arbetat för att vara ensam.

Men va fan, två månader här då jag kan jobba och sedan spel. Får väl "chilla" som sagt och ta det lugnt.

Jag är väldigt stolt över mitt förhållande och jag vill inte vara skrytsam men jag tror det kan vara nyttigt för vissa som har eller kommer att ha distansförhållande.

För cirka 2,5 år sedan började jag prata med min nu älskade flickvän i ett communtiy. Under cirka ett års tid började vi som vänner byta ord mellan varandra konstant över nätet och ibland fick vi höra varandras röster över Skype. Jag kände verkligen en värme på långt avstånd från henne. Jag kände ett stort behov av henne och hon kände ett stort behov av mig. Efter att vi hade snackat i ett helt år insåg vi att vi verkligen hade känslor för varandra. Jag avslöjade det då när jag var på en grillning/middag tillsammans med mina vänner. Det var en helt fantastisk dag!

Några månader efter att vi hade avslöjat känslorna så bestämde vi oss för att träffas. Jag bodde i Stockholm och hon i Norrland. Avståndet mellan våra hemorter var cirka 80 mil om inte lite mer än så. Första gången fick det bli en bussresa som tog mig mer än 12 timmar. Men när jag klev av bussen nervöst för första gången så fick jag se henne stå där framför mig med sina fina kläder och sitt vackra leende. När jag blir nervös så kommer en komisk sida från mig, jag kramade om henne och sa saker jag inte borde säga. Men hon skrattade och jag fortsatte att hålla på. Medan vi gick där tillsammans så stannade vi upp på vägen där solen sken över oss. Jag pekade då upp mot skyn och hon blickade uppåt och när hon blickade upp så kysste jag henne. Det blev en ganska intensiv och första kyss för våran del. Det var som om en slags bekräftelse.

Efter en underbar vistelse hos henne så hade vi det där enormt långa avståndet mellan varandra. Vi hade egentligen ett distansförhållande på 80 mil i cirka 6-7 månader. Vi hann träffas några fåtal gånger. Men jag hade under den tiden sökt utbildningar i norrland. Sedan kom jag in och avståndet krympte från 80 mils avstånd till cirka 12 mil. Nu har jag bott här i snart 1 år och vi har enbart en bussresa på 1,5-2 timmar mellan varandra. Vi kan träffas betydligt oftare och det känns faktiskt underbart.

Distansförhållande är nyttigt på det viset att man verkligen visar hur mycket man älskar varandra. Nu har vi varit tillsammans i totalt 1,5 år och det är en mäktig kärlek mellan oss.

Åh, det gör inte jag heller. Avskyr att skaka hand eller allmänt göra artighetsgrejer. Säger jag saker så menar jag dem - inkluderat att typ fråga hur folk mår och sånt.

Jag trodde alla frågade en sådan sak för att de ville veta

Förövrigt är ju att skaka hand ett perfekt sätt att få tillfälle att lära känna nya människor då man får en bra anledning till att visa vem man är.

Jag trodde alla frågade en sådan sak för att de ville veta

Det gör de inte. Frågar någon mig hur jag mår blir de alltid lite lagom obekväma när jag säger att jo, det funkar väl just just nu men i det stora hela ser saker rätt så mörka ut och så vidare. De flesta förväntar sig bara ett "bra".

Förövrigt är ju att skaka hand ett perfekt sätt att få tillfälle att lära känna nya människor då man får en bra anledning till att visa vem man är.

Fast man behöver inte just skaka hand; det finns så många andra sätt att presentera sig på och säga hej och allt sånt där. För mig känns handskakningar lite så här - när ska man egentligen skaka hand med folk och hur entusiastisk ska man vara och bara va?

Aja. Det är inte så mycket på ämnet.

Jag är inte heller någon människoperson och är sjukligt blyg. I och med att så gott som alla jag låtit komma när säger upp kontakten så fort något bättre dykt upp så har jag haft en period i livet då jag aktivt arbetat för att vara ensam.

Men va fan, två månader här då jag kan jobba och sedan spel. Får väl "chilla" som sagt och ta det lugnt.

Om du finner tid och ork så prova att hitta någon form av nytt sammanhang. Känner igen mig väldigt väl i att folk försvinner när de har hittat "bättre" folk att umgås med och har väl mer eller mindre "löst" det genom att mest träffa folk i sammanhang där man behöver varandra - volontärarbete! Sitter i denna stund på DreamHack och jobbar, det är sjukt nice Massa nya trevliga människor!

Distansförhållande är nyttigt på det viset att man verkligen visar hur mycket man älskar varandra. Nu har vi varit tillsammans i totalt 1,5 år och det är en mäktig kärlek mellan oss.

Glad att saker fungerar för er, grattis!
Distansförhållanden är ju rätt speciella i och med att man slipper dela vardag tillsammans. Mitt längsta förhållande var rätt awesome när vi bodde på var sin ort två timmars tågresa från varandra; när vi flyttat ihop föll saker ihop allt eftersom... Men nu ska jag inte vara tråkig Hoppas det fungerar bättre för er!

--
Alltid spännande att jobba på event. Förr eller senare dyker det upp fint folk att krama på. Så väldigt väldigt trevligt :3

Tillagt 2014-06-15 19:49:
Jävlar vad mycket jag skrev då. Är nyvaken och allt. Aja. Den som orkar läser ^^"

Glad att saker fungerar för er, grattis!
Distansförhållanden är ju rätt speciella i och med att man slipper dela vardag tillsammans. Mitt längsta förhållande var rätt awesome när vi bodde på var sin ort två timmars tågresa från varandra; när vi flyttat ihop föll saker ihop allt eftersom... Men nu ska jag inte vara tråkig Hoppas det fungerar bättre för er!

Tack, funkar helt prima!
Det är som bäst när vi har fått tillbringa längre perioder med varandra i sträck. Vi har en väldigt lättsam relation på det viset att vi pratar om exakt allt. Vi håller liksom inget hemligt för varandra utan säger något så fort det är saker på tok. Det man ska ha i ett förhållande om det ska hålla länge är dels många alternativa mål/planer. T ex så kanske man inte skaffar villa utan istället radhus men att båda alternativen duger minst lika bra. Man får alltså inte rikta in sig för mycket på en sak och sen är det såklart kemin som är viktig och hur öppen man är.

Citerar Minilena:Glad att saker fungerar för er, grattis!
Distansförhållanden är ju rätt speciella i och med att man slipper dela vardag tillsammans. Mitt längsta förhållande var rätt awesome när vi bodde på var sin ort två timmars tågresa från varandra; när vi flyttat ihop föll saker ihop allt eftersom... Men nu ska jag inte vara tråkig Hoppas det fungerar bättre för er!

Tack, funkar helt prima!
Det är som bäst när vi har fått tillbringa längre perioder med varandra i sträck. Vi har en väldigt lättsam relation på det viset att vi pratar om exakt allt. Vi håller liksom inget hemligt för varandra utan säger något så fort det är saker på tok. Det man ska ha i ett förhållande om det ska hålla länge är dels många alternativa mål/planer. T ex så kanske man inte skaffar villa utan istället radhus men att båda alternativen duger minst lika bra. Man får alltså inte rikta in sig för mycket på en sak och sen är det såklart kemin som är viktig och hur öppen man är.

Awesome, har med distansförhållande. Snart ska vi fira 1-års dag

Tillagt 2014-06-16 01:48:
Är fundersam över att de inte finns en officiel tråd om sex och erotik på forumet. Hardcore forumiter, why?

Fett kul att prata sex ju

Är fundersam över att de inte finns en officiel tråd om sex och erotik på forumet. Hardcore forumiter, why?

Fett kul att prata sex ju

Har för mig att det har funnits förr i alla fall. Men det där var nog ett bra tag sedan, antar att tråden har raderats?

Är fundersam över att de inte finns en officiel tråd om sex och erotik på forumet. Hardcore forumiter, why?

Fett kul att prata sex ju

Sökfunktionen är bra Se till att hålla det på en vettig nivå dock, det är en tråd som existerar på nåder om jag inte missminner mig.

Citerar Paranoma:Är fundersam över att de inte finns en officiel tråd om sex och erotik på forumet. Hardcore forumiter, why?

Fett kul att prata sex ju
Sökfunktionen är bra Se till att hålla det på en vettig nivå dock, det är en tråd som existerar på nåder om jag inte missminner mig.

Tackar Kram

Awesome, har med distansförhållande. Snart ska vi fira 1-års dag

Grattis mannen, det är en skön känsla när man känner hur det börjar bli årtal inräknat.

Ska på date på söndag, biodate. Vet inte hur jag känner. Givetvis kul att träffa henne då vi snackat wtt tag nu, men tycker ibte bio är en bra första date. Aldrig haft det som första date, känns som att det blir stelt? Någon med erfarenhet?

Avskyr att skaka hand eller allmänt göra artighetsgrejer. Säger jag saker så menar jag dem - inkluderat att typ fråga hur folk mår och sånt.

Handskak tycker jag är bra i alla fall då det handlar om fölk som man inte träffat ofta. Känns härligt. Men att träffa samma grupp människor nästan varje dag och SYSTEMATISKT handskaka dem alla - DET MÅSTE JU FINNAS GRÄNSER!!!

Sen så tycker jag visserligen att artighetsgrejer i grunden är bra, eftersom det får folk att känna sig bekväma.

Ska på date på söndag, biodate. Vet inte hur jag känner. Givetvis kul att träffa henne då vi snackat wtt tag nu, men tycker ibte bio är en bra första date. Aldrig haft det som första date, känns som att det blir stelt? Någon med erfarenhet?

Mina erfarenheter av biodejter är för det mesta positiva, men då har det också varit lite annat inblandat. Till exempel lite käk innan filmen och en mysig promenad efter bion när man går till bussen med lite prat om filmen och så vidare. Ser man enbart filmen och inget mer så finns ju alltid risken att det blir lite stelt som du säger. Så rekommendationen är väl att man kanske ses ett tag innan filmen börjar för en fika eller måltid!

Awesome, har med distansförhållande. Snart ska vi fira 1-års dag

Grattis! Mysigt med årsdagar.

Så rekommendationen är väl att man kanske ses ett tag innan filmen börjar för en fika eller måltid!

'
Yes, ska föreslå detta! Alternativt gå ut och ta någon öl efter filmen

Yes, ska föreslå detta! Alternativt gå ut och ta någon öl efter filmen

Låter skitbra! Lycka till!

Låter skitbra! Lycka till!

Hon var ingenting för mig, haha.

Nu är jag tillbaks igen.

Men inte för att skriva om överanalyserade händelser som utspelar sig mellan mig och en tjej. Slog mig faktiskt idag att jag aldrig riktigt tänkt på hur folk av det andra könet tolkar mig eller hur de ser mig som person, förutom att jag är snäll...

Det jag ber om är alltså lite tips på hur man göra sig mer attraktiv rent allmänt.

Tackar på förhand åt alla som svarar.