Det är ju inte direkt "jag är kristen så jag får mörda"

Det har jag aldrig antytt.

Kan ju bara svara hur jag antar en kristen/nintendorremote skulle svarat.

Vad jag har märkt så har alla kristna individer sin egen tro på Jesus, att man får tolka hur mycket man vill eftersom att Bibeln är så pass gammal.

Om jag citerar honom noggrant från förra sidan :
"Menar du att man har rätt att skada och döda människor för att man har makt att göra det? Sa Witch King


"Gud har skapat allting och får göra vad man vill även om man inte gillar det. Hellre underkasta sig Gud än att komma till helvetet." säger NintendorRemote då

Hur fick han det tankesättet från första början?
Ser du vad jag menar med tolkningar?

Så återigen: Om det var guds vilja från första början, varför skulle han då behöva förlåtelse? Behöver Gud bli förlåten?

Det mest logiska alternativet till att svara till detta inlägg är att det inte var Guds vilja det handlade om men då blir jag MYCKET nyfiken:

Vad för belägg har då NintendorRemote att tycka det som han gör om det är inte tydligt vad som är Guds vilja eller ej?

Ah, hur han fick tänkesättet får du nog fråga honom om.

Gud behöver inte bli förlåten, Gud förlåter.

Så därför känns det naturligt att fråga NintendorRemote: Hur vågar du uttala dig som du gör? Är du inte rädd att Jesus ska tycka att du beter dig uppstudsigt som trotsar Hans egna ord och hellre förlitar dig på Johannes och Paulus i denna viktiga fråga?

Förlåt! Jag tänkte inte på detta citatet och jag visste ärligt talat inte att Paulus och Johannes säger så. Isåfall lyssnar jag på Jesus eftersom det är Guds son. Jag vill gärna lyssna på det senaste men inte i detta fall.

Tillagt 2013-07-30 16:01:

Du har sagt tidigare i tråden att Gud bestämmer över allt liv på jorden, vilket du accepterar fullständigt enligt dig för att du ska inte eventuellt hamna i helvetet.

Svara på min fråga! Har Gud verkligen rätt att styra våra liv oavsett vilken väg vi väljer? Om ja:

Skulle du säga samma sak om en nära anhörig till dig mördades av en religiös fanatiker eftersom det var guds vilja enligt dom?

Skulle han gå fri eftersom han tror på Jesus?

Hur ska du bevisa att det var inte guds vilja om du anser att det var orättvisa?

Förstår du hur farligt tankesättet är egentligen?

Edit: Förtydligande

Det beror lite på. Jesus säger att vi ska förlåta.

Förlåt men måste jag svara på alla frågor. Skulle vara kul med en till kristen här. Men jag ska försöka. Om någon är gay ska man förlåta den och inte attackera den.

Tillagt 2013-07-30 16:05:
tar en paus från tråden en vecka. Hellre att jag är borta än gör bort mig.

Du gör inte bort dig.

Du gör inte bort dig.

ok.

ger det ett försök till. Har bestämt mig för att ta emot Anden och tala i tungor denna vecka och ska meditera så jag pausar.

Gud är den största syndaren. Eller han kanske är immun?

Gud är den största syndaren. Eller han kanske är immun?

Tror det. Gud är herre över Lagen.

och ska meditera så jag pausar.

Jag har faktiskt ingen aning, men är meditation en del av kristendomen?
Att be, är det en form av meditation?

Visst tror jag på Gud. I svårmodiga stunder kan det vara ett stöd.

Citerar NintendorRemote:och ska meditera så jag pausar.
Jag har faktiskt ingen aning, men är meditation en del av kristendomen?
Att be, är det en form av meditation?

Alla kristna mediterar inte. Men de flesta spirituella människorna gör det.

Alla kristna mediterar inte. Men de flesta spirituella människorna gör det

Jag har faktiskt ingen aning, men är meditation en del av kristendomen?
Att be, är det en form av meditation?

Inte meditation som buddhism eller hinduism utan mer tid för Gud då. Djup bön, kanske tungomål, lovsång då.


Joshua 1:8

New International Version (NIV)

8 Keep this Book of the Law always on your lips; meditate on it day and night, so that you may be careful to do everything written in it. Then you will be prosperous and successful.

Tillagt 2013-07-30 21:16:

Visst tror jag på Gud. I svårmodiga stunder kan det vara ett stöd.

håller med

@NintendorRemote: Ja, det skulle behövas fler kristna här i religionstråden som vågar stå upp för sin tro. Men nu är det som det är. De religiösa verkar undvika att diskutera sin tro här i denna tråd, eftersom de regelmässigt blir ifrågasatta och uppmärksammade på allehanda motsägelser i det religiösa budskap de tror på.

Nu reagerar jag på detta som du nyss skrev: "Om någon är gay ska man förlåta den och inte attackera den."

Jo, det tycker jag är en vacker tanke. Nästan lite ovanlig för att komma från en kristen. Av någon anledning verkar kristna tycka illa om just homosexuella. (En präst i svenska kyrkan, Dag Sandahl, kallade häromåret homosexuella föraktfullt för "rövknullare"! Som om homosexuell kärlek mellan två människor skulle vara värdelös och enbart föraktlig/avskyvärd i Guds ögon. Jo, jag tackar, jag.)

MEN: Varför i all världen ska den som är gay FÖRLÅTAS? Vad har han eller hon gjort för ont som kräver förlåtelse?

Är inte någons sexuella läggning i allra högsta grad en privatsak? Om X är gay, inte fan skadas individerna Y eller Z av det. (Inte ens prästen Dag Sandahl skadas därav.) De skadas inte mer av det än de skadas av att individ X kanske gillar att spela schack eller att äta hallon. Dvs inte alls.

Menar du månne, NintendorRemote, att den som är gay ska förlåtas, därför att homosexualitet fördöms i GT?

Fast i så fall vill jag fråga dig: I GT visar Gud i berättelsen om Elisa och ungdomsgänget (i 2 Kung kap 2), att det är en dödssynd att kalla en äldre tunnhårig farbror för Flintis. Att det till och med räcker med att man varit med i samma gäng, vars ledare ropade de orden (medan man själv var tyst), för att man måste gå en kvalfull död till mötes, iscensatt av Gud med två björnhonors hjälp.

Mot bakgrund av den berättelsen i 2 Kung kap 2 undrar jag: Bör inte också ett dylikt pojkstreck kunna förlåtas? Bör kristna inte låta bli att anropa Gud och be om hjälp att straffa också sådana ungdomar med döden?

Än en gång: Du skriver alltså: "Om någon är gay ska man förlåta den och inte attackera den." Varför just peka ut de homosexuella och säga att just de bör förlåtas? Är det inte för jävligt att Gud dödar 42 ungdomar (tonåringar?), bara för att någon eller några i ungdomsgänget har kallat någon för Flintis?

Kort sagt: Bör inte ALLA kunna förlåtas? Utom möjligen de som hädar den Helige Ande (vilket är Jesus' budskap enligt Mark 3:29 och gör att just jag inte kan bli förlåten). Och då finns det väl ingen anledning att utpeka just homosexuella som syndare i Guds ögon eller hur? Vilket du faktiskt gör genom att poängtera att de som är gay bör kunna förlåtas och slippa bli attackerade för att de är som de är. Alltså: Varför just bryta ur de som är gay ur totalmängden SYNDARE (i Guds ögon)? Det blir närmast som att stigmatisera just dem. Eller?

DÄRMED ÖVER TILL NÅGOT HELT ANNAT: Jag vill tacka dig, Gaffern, för dina inlägg här i religionstråden. Du kommunicerar intressanta infallsvinklar med dina inlägg, låt vara att det ibland inte är helt glasklart vad du egentligen menar. Men bara det faktum att du publicerar dina funderingar, vilka jag förstår är väl genomtänkta av dig, uppväger bristen på glasklarhet i dina resonemang. (Det är dock min övertygelse att med lite övning och erfarenhet, kommer det snart att bli tydligare vad du de facto vill säga, så ge inte upp; övning ger som bekant färdighet).

Med anledning av ditt senaste inlägg, Gaffern, från kl 12.47 i dag (se här ovan i tråden) vill jag spinna vidare på liknande frågeställningar av den typ som du tar upp där.

Jag skulle vilja säga så här: OM någon handlar i Guds namn - exempelvis säger att jag måste döda dig, ty det är Guds vilja att så måste ske - är Gud i sin tur tvungen att agera, ifall detta som mördaren har fått för sig är Guds vilja faktiskt inte är Guds vilja.

Då måste alltså Gud ingripa på något vis, förslagsvis genom att förlama mördarens arm, så att han inte kan rikta sin pistol mot offret ELLER, exempelvis, genom att fånga upp den avlossade pistolkulan, så att den inte når och dödar offret.

OM däremot mördarens påstående är korrekt (= detta är verkligen Guds vilja), behöver Gud förstås inte ingripa. Då är ju mördaren blott ett redskap för Guds vilja.

Härav följer att vi faktiskt alltid kan veta om en handling som utförs av någon, som hävdar att handlingen är uttryck för Guds vilja, verkligen också på riktigt är Guds vilja (= sanktionerad/gillad av Gud) eller om påståendet är falskt.

ALLTSÅ: Om Gud inte stoppar en sådan handling, som utförs i Hans namn, måste den naturligtvis vara Guds vilja på riktigt. Annars skulle Gud ha stoppat/förhindrat handlingens genomförande. Annars är Gud en skitstövel som struntar i detta med rättvisa.

En metafor för att förklara hur jag tänker/resonerar nu: Antag att en socialdemokratisk lokalpolitiker i Sveg gör ett politiskt utspel och säger så här: "Jag förespråkar inrättandet av statliga bordeller i alla svenska tätorter med över 10.000 invånare. Detta säger jag på uppdrag av partiordföranden Stefan Löfven."

Om då detta påstående är sant, behöver s-ledaren Stefan Löfven inte göra någonting. Den socialdemokratiske politikern agerar ju på hans vägnar. Allt är frid och fröjd.

Men OM nu den socialdemokratiske politikern i Sveg har fått alltihop om bakfoten och det inte alls är Stefan Löfvens eller s-partiets önskemål om att det ska bli statliga bordeller på alla svenska orter med över 10.000 invånare, ja då MÅSTE Löfven gå ut med en dementi och säga, att alltihop som lokalpolitikern i Sveg påstår är åt helvete fel. Annars blir Löfven själv ihopkopplad med detta utfärdade politiska löfte (om hans dementi uteblir).

Likadant med Gud, alltså. Gud måste gå ut och "dementera" vad Hans följare säger (om att individen X måste dödas). Det åligger Gud att förhindra att Hans följare tar och dödar individ X, om mördaren saknar fullmakt att agera på Guds vägnar mot individen X.

Om Gud struntar i att förhindra mordet, blir Han givetvis medskyldig/medansvarig till dådet.

Vi kan här i detta sammanhang bortse från att mördaren ska antas ha en egen fri vilja. Detta med fri vilja är nämligen ovidkommande i sammanhanget. Varför då?

Jo, OM Gud märker att mördaren grundar sitt beslut på en ren missuppfattning (= tror eller inbillar sig att mordet i fråga är just Gud vilja fastän så inte alls är fallet), då måste Gud korrigera detta feltänk hos mördaren. Annars kommer ju detta feltänk hos mördaren att leda fram till mördarens av fri vilja fattade - men på FELAKTIGA premisser grundade - beslut att mörda individ X.

Det åligger sålunda Gud att se till, så att åtminstone livsavgörande beslut (med bäring på andra, i detta fall på individ X) fattas på rätt sorts bevekelsegrunder. Annars är Gud satanisk och ond, som låter folk falskeligen agera i Hans namn.

Härav följer som sagt att om den person som säger sig handla på Guds uppdrag (= med stöd av Gud) dödar någon (eller slår någon på käften etc), så måste Gud anse denna handling vara helt OK, ty annars skulle Gud ha varit "tvungen" att förhindra den sortens handling. Precis som s-ordföranden Stefan Löfven måste gå ut och dementera den bordelletablering runt om i Sverige som lokalpolitikern i Sveg påstår med hänvisning till att det är Löfvens vilja att så ska bli fallet. Ingen dementi = Löfven får själv ta emot klander för det bordelletableringsutspel som lokalpolitikern i Sveg gör (i partiordförandens namn).

Jag undrar om NintendorRemote har detta helt klart för sig.

Finns det djur i Himmelriket?

Frågan är viktig av flera skäl. Exempelvis kan en hund eller katt vara en människas bästa vän här i jordelivet. Vem vill vara utan sin bästa vän i Himmelriket?

Om det INTE finns djur i Himmelriket, ja då lär väl det himmelriket mest vara ett himmelrike för vegetarianer och veganer. Knappast för köttätare.

Och om det finns djur i Himmelriket, så att även köttätare kan få sitt lystmäte tillgodosett vad gäller animaliska maträtter, måste det förstås innebära att då finns döden på ett högst påtagligt vis närvarande i himmelen. I form av slaktade djur. Hur kul är det? Borde inte allt som har med död att göra vara utrensat/"utrotat" från Himmelriket, annars blir man ju påmind om den där jävla döden dagligdags?

Kan man ens tala om ett himmelrike där det samtidigt finns död närvarande (i form av att djur slaktas)? Är ett sånt himmelrike i så fall något för sanna djurvänner att sträva efter och längta till?

Menar du månne, NintendorRemote, att den som är gay ska förlåtas, därför att homosexualitet fördöms i GT?

GT: 3 Mosebok 20:13 Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De skall straffas med döden. De bär på blodskuld.

NT: 1 Korinthierbrevet 6:9-11 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 11 Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.


Matteus 5:39 Jag säger er: Stå inte emot den som är ond, utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra åt honom.

NT: 1 Korinthierbrevet 6:9-11 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 11 Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

Då begreppet homosexualitet inte fanns under 0-talet blir jag nyfiken vilket ord som egentligen avses...

@NintendorRemote: Tack för dina bibelversexempel!

Dock tycker jag att 1 Kor 6:9-11 visar precis det som jag velat fästa din uppmärksamhet på. Nämligen att det är konstigt att nästan allt fokus hos er kristna ska riktas mot just synden homosexualitet.

Här i 1 Kor räknar ju Paulus upp också andra synder vid sidan av homosexualitet. Så säg mig, varför talar ni kristna så sällan om synder som äktenskapsbrott, alltifrån hor/otrohet till skilsmässor (att bryta upp det som Gud genom äktenskapets ingående har förenat)?

Eller om synder som girighet, dryckenskap, förtal/skitsnack bak folks ryggar, energislukares/energitjuvars beteende (att lura till sig av andras tid och energi, dvs att utnyttja andra för egen snöd vinning) etc?

Nej, i stället spiller ni nästan allt ert krut på att framhålla just synden homosexualitet. Förvisso är detta med homosexualitet en synd enligt Gud, men det är ju alla de andra syndtyperna också.

Vad är poängen med att ni kristna dock nästan alltid väljer att betona och framhålla synden homosexualitet?

Jag misstänker det ligger till så här: För en som är heterosexuell, vilket det stora flertalet av oss är, kan man genom att rikta (nästan) allt fokus just på homosexualitet få chansen att glänsa lite, slå sig för bröstet och framhålla, att se på mig, här är en som minsann inte syndar och gör Gud tvärilsk i det avseendet.

Men hur är det med synder med bäring på hor (man får inte ens tänka/fantisera om grannens hustru att henne skulle jag också vilja knulla för hon är så sexig), sexuell otrohet, skilsmässa, girighet, sprida osanningar/lögner som förminskar andra människor, dricka sig berusad av alkohol, göra sig beroende av Tobaksdjävulen (= en form av avgudadyrkan), nyttjande av svordomar (= att åkalla Fan, vilket väl närmast också kan liknas vid avgudadyrkan)?

Jo, den sortens synder (enligt Gud) begås av heterosexuella minst lika mycket som av homosexuella. Därför är det i alla högsta grad SKENHELIGT och falskt, anser jag, att placera (nästan) allt ljus på just synden homosexualitet.

Dock uppskattar jag, vill jag du ska veta, NintendorRemote, att du anser att homosexuella INTE ska förföljas för sin sexuella läggnings skull. Tänk om de flesta inom de kristna samfunden resonerade som du gör därvidlag. Kristenheten av i dag kan dock fortfarande inte ses som annat än starkt homofobisk. (Jfr prästen Dag sandahls epitet "rövknullare" om homosexuella; som om det ordet sammanfattar allt som homosexuell kärlek står för; det är ju så befängt och korkat, att man kan bli rosenrasande på allt vad kristen dogmatik heter och säger.)

Allt detta visar enligt mig blott på en sak: att de flesta kristna än i dag är oerhört trångsynta i sin världsbild, i synnerhet mot just homosexuella. Det skorrar så falskt i mina öron, att jag vill gnissla tänder. Och då uppfylls denna bibelvers i Matt 13:42: "och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder."

Även Luk 13:28 bekräftar mitt framtida öde när jag nu gnisslar tänder över kristenhetens skenhelighet och falskhet: "Där [i Helvetet] skall ni gråta och skära tänder, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva är utdrivna."

Fast det är ett öde som jag har förlikat mig med. Faktum är, se mitt motto längst ned i alla mina inlägg, att jag hellre vill till Helvetet än till Himmelriket. Även om det innebär, att våra vägar aldrig kommer att mötas i efterlivet, NintendorRemote (eftersom du siktar på Himmelriket). Men det får jag stå ut med.

Då begreppet homosexualitet inte fanns under 0-talet blir jag nyfiken vilket ord som egentligen avses...

Sant men jag utgår från min Bibel.

Här i 1 Kor räknar ju Paulus upp också andra synder vid sidan av homosexualitet. Så säg mig, varför talar ni kristna så sällan om synder som äktenskapsbrott, alltifrån hor/otrohet till skilsmässor (att bryta upp det som Gud genom äktenskapets ingående har förenat)?

Eller om synder som girighet, dryckenskap, förtal/skitsnack bak folks ryggar, energislukares/energitjuvars beteende (att lura till sig av andras tid och energi, dvs att utnyttja andra för egen snöd vinning) etc?

Nej, i stället spiller ni nästan allt ert krut på att framhålla just synden homosexualitet. Förvisso är detta med homosexualitet en synd enligt Gud, men det är ju alla de andra syndtyperna också.

Det beror nog på. Jag tycker inte att homosexualitet är värre än onani, äktenskapsbrott, otukt, utsugning, girighet, avgudadyrkan men jag antar att homosexualitet är lätt att skylla på. Därför gör många det.

Här är ännu ett bevis på att det kan vara ekonomiskt lönsamt att synda: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article17221156.ab .

Undrar just vad framgångsteologerna har att säga om innehållet i den artikeln?

Du som gillar och tror på framgångsteologin (= att den som Gud älskar blir framgångsrik och rik i ekonomisk bemärkelse), NintendorRemote, har du någon kommentar till det glada paret i artikeln som gjorde sig redo för synd och plötsligt vann en stor förmögenhet?

Är det månne så man ska leva livet? Genom att synda och ta dagen som den kommer? Och ge fan i att bedja till Gud och åtlyda Hans regelverk?

Jag fattar inte varför inte Gud stoppade det hela. Han kunde ju hur lätt som helst ha sett till att paret inte köpte mer än just snus i butiken. Men det gjorde Gud inte.

FDETDA: Du försöker ju leva efter maximen att det senast sagda om olika saker är det som gäller i Bibeln. Vilket vi numera är överens om kan ha sina risker, eftersom ibland kan då det bisarra inträffa, att Jesus' egna ord i så fall hamnar på undantag och bullskitförklaras.

Hur ställer du dig till följande Jesus-ord, NintendorRemote? I Matt 5:17 säger Jesus bland annat så här: "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna."

Kan det tolkas annorlunda än att Jesus måste mena, att det som står om Guds regelverk i Moseböckerna fortfarande ska gälla, även i det nya rike som Jesus vill implementera här på jorden?

Jag har i alla fall svårt att se någon annan tolkning än den som jag torgför i stycket här ovan. Men hur ser du på Jesus' uttalande i Matt 5:17, NintendorRemote? Har du någon annan tolkning att föreslå?

Här är ännu ett bevis på att det kan vara ekonomiskt lönsamt att synda: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article17221156.ab .

Undrar just vad framgångsteologerna har att säga om innehållet i den artikeln?

Du som gillar och tror på framgångsteologin (= att den som Gud älskar blir framgångsrik och rik i ekonomisk bemärkelse), NintendorRemote, har du någon kommentar till det glada paret i artikeln som gjorde sig redo för synd och plötsligt vann en stor förmögenhet?

Är det månne så man ska leva livet? Genom att synda och ta dagen som den kommer? Och ge fan i att bedja till Gud och åtlyda Hans regelverk?

Jag fattar inte varför inte Gud stoppade det hela. Han kunde ju hur lätt som helst ha sett till att paret inte köpte mer än just snus i butiken. Men det gjorde Gud inte.

FDETDA: Du försöker ju leva efter maximen att det senast sagda om olika saker är det som gäller i Bibeln. Vilket vi numera är överens om kan ha sina risker, eftersom ibland kan då det bisarra inträffa, att Jesus' egna ord i så fall hamnar på undantag och bullskitförklaras.

Hur ställer du dig till följande Jesus-ord, NintendorRemote? I Matt 5:17 säger Jesus bland annat så här: "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna."

Kan det tolkas annorlunda än att Jesus måste mena, att det som står om Guds regelverk i Moseböckerna fortfarande ska gälla, även i det nya rike som Jesus vill implementera här på jorden?

Jag har i alla fall svårt att se någon annan tolkning än den som jag torgför i stycket här ovan. Men hur ser du på Jesus' uttalande i Matt 5:17, NintendorRemote? Har du någon annan tolkning att föreslå?

Nej jag delar din tolkning av det hela och jag försöker själv följa Mose Lag.

Jag tror mig ha kommit på en sak: att jag kan bevisa varför begreppet fri vilja är, som snart sagt allting annat i religionens värld, ren och skär bullskit.

Så här resonerar jag:

Tänk dig två människor, låt oss kalla dem för X och Y. Eller lite mer konkret för, exempelvis, herr Witch King (WK) och herr Lurkman (LM).

Om WK och LM lever i en helt igenom deterministisk värld, kommer de - om/när de lever i exakt samma miljö/omgivning - att fatta exakt samma beslut (= göra exakt samma beslutsval) 100 gånger av 100. Determinismen tvingar dem att göra samma val (att fatta samma beslut) VARJE GÅNG. Därtill är de nödda och tvungna. Det är det som är meningen/tanken bakom determinism, dvs individen kan då närmast liknas vid en förprogrammerad och därför helt förutsägbar robot.

Motsatsen till determinism är slumpen. Om WK och LM låter slumpen styra vilka beslut som de kommer att fatta och vilka val de ska göra - kanske genom att kasta tärning var gång de ska göra ett beslutsval - ja då måste i långa loppet 50 st av 100 beslut (= 50 procent) bli identiska (och 50 st - dvs 50 procent av besluten - skilja sig åt mellan WK och LM).

Nu har vi ringat in ändpunkterna på fri vilja-skalan. Total slump kan åsättas värdet 50 (till exempel att 50 procent av besluten blir gemensamma) och total determinism erhåller värdet 100 på samma skala, innebärande att 100 procent av valen blir gemensamma.

ALLA människor befinner sig på denna fri vilja-skala mellan värdet 50 och värdet 100.

FRÅGA: Men vilka befinner sig då mellan värdet 0 och 50 på samma skala?

SVAR: Den delen av skalan är blott en spegelbild av det som gäller mellan 50 och 100 på densamma. Dvs 0 innebär att inga fattade beslut - dvs gjorda val - är likadana för WK och LM. 0 procent eller 100 procent går på ett ut vad gäller mitt resonemang. Båda utfallen är ju hundraprocentigt deterministiska. I BÄGGE dessa fall med ändpunkten/värdet 0 respektive ändpunkten/värdet 100 råder sålunda TOTAL determinism. Om detta är vi väl alla överens? Annars vill jag mena att ni nog inte riktigt har förstått min argumentation.

Därför kan vi nu göra det hela enklare genom att bortse från den del av skalan som sträcker sig från värde 0 till värde 50, eftersom den delen kan ses som en spegelbild av samma skala mellan värde 50 och värde 100.

Är ni med så här långt? Bra!

Vi kan alltså nu slå fast att värde 50 betyder total frånvaro av determinism, och att värde 100 betyder total närvaro av determinism. Eller, om man så vill: att värde 50 innebär total närvaro av slump och värde 100 total frånvaro av slump. Eller hur?

Alla beslutsval som görs hamnar som sagt inom intervallet 50-100. Om de val som görs - beslut som fattas - kan man säga så här: Ju närmare värdet 100 man hamnar på skalan, desto mindre inslag av fri vilja finns närvarande. Vid värdet 100 är den fria viljan NOLL/obefintlig. Allt är då determinism. Vid värdet 50 är å andra sidan den fria vilja total, medan närvaro av determinismen är NOLL/obefintlig.

Men värde 50 har jag ju tidigare definierat som total närvaro/inverkan av slumpen (typ tärningskastning). Alltså ger en totalt fri vilja (= total frånvaro av determinism) EXAKT SAMMA UTFALL SOM TOTAL SLUMPSTYRNING (typ tärningskastning).

Dvs SÅVÄL när WK och LM utnyttjar den så kallade fria viljan SOM när WK och LM kastar tärning för att bestämma sina val/beslut, kommer deras val/beslut att skilja sig åt 50 gånger av 100. Resultatutfallet blir detsamma i bägge dessa fall.

Därför, anser jag, måste man kunna säga, att en totalt fri vilja leder till samma slags statistiska utfall som total slump (typ tärningskastning).

Såväl en totalt fri vilja som en total slump (typ tärningskastning) kan dessutom definieras likadant: som total frånvaro av determinism.

Då inställer sig frågan: OM det nu visar sig finnas så uttalade likheter mellan totalt fri vilja och total slump (typ tärningskastning för att avgöra vilka beslut som ska fattas och/eller val som ska göras), även på definitionsnivå, är det då MENINGSFULLT att ens tala om fri vilja? Kan man inte i stället tala om total slump eller total frånvaro av determinism/"tvång"? Och lämna begreppet fri vilja därhän.

Skulle du som läst ända hit vilja kalla tärningskastning som den ultimata varianten av fri vilja? Du har alltså en fri vilja att följa utfallet från tärningskastet ELLER att avstå från att göra det.

Men OM du avstår och går emot tärningskastets utfall/"rekommendation", ja då kommer WK:s och LM:s val att skilja sig åt inte 50 procent av gångerna utan kanske 55 gånger av 100 eller 63 gånger av 100 eller 89 gånger av 100. Och då kan både WK och LM i stället ses som slavar under en successivt stigande närvaro av determinism, som ju definitivt inte är detsamma som fri vilja, utan total determinism är raka motsatsen till fri vilja.

Så om WK och LM båda två kommer fram till samma beslut 55 gånger av 100, är de på väg att kapitulera åtminstone delvis inför determinismen. Om WK och LM gör samma val 63 gånger av 100, mitt andra exempel här ovan, ja då hamnar de ännu närmare det tillstånd som kallas för total determinism. Och sammanfaller deras val/beslut 89 gånger av 100, mitt tredje exempel, ja då styrs WK och LM i allt högre grad av determinism i sitt beslutsfattande.

Jag lägger nu här i religionstråden ut mitt bevis för att den fria viljan är dels ett onödigt begrepp i sig och dels i själva verket ett rent bullskitbegrepp på det att mkina resonemang nu ska utsättas för analys av de skarpsinniga hjärnor som jag vet finns här på Gamereactor. Jag vill helt enkelt att ni påvisar eventuella fel i mina resonemang här ovan.

Om ingen hittar några logiska tankefel i mina resonemangskedjor, ligger det nära till hands att supponera, att vi - äntligen - en gång för alla kan lägga diskussionen om huruvida vi har en fri vilja eller inte till handlingarna. Fri vilja bör i så fall rimligen vara ett bullskitbegrepp som förtjänar att slängas på den filosofiska och teologiska sophögen.

H.S.B. (Hvilket skulle bevisas) som det brukar heta när vi pluggar geometri och dylikt. Eller som man säger i engelskspråkiga länder: QED (=Quod Erat Demonstrandum).

ÖPPET BREV TILL GUD:

Käre Gud! Om nu du, Gud, har skapat allt levande, djur såväl som växter, då måste Du rimligen ligga bakom skapandet av parasiter också.

Vad kan Du ha haft för mening med att skapa parasiter, Gud? Ofta är parasitstadiet blott en övergångsfas i ett djurs utveckling. En sorts mellanstadium mellan äggstadium och könsmoget vuxenstadium.

Kunde inte Du, Gud, som är alltvetande och allsmäktig, ha kommit på någon annan och enklare lösning än just denna med olika utvecklingsstadier för en art?

Här är ett exempel från insekternas värld. Där har Du sett till, så att en fjäril innan den blir just en fjäril först måste genomgå ett stadium som kringkrypande, icke-flygande larv.

Hör Du, Gud, varför hittar Du på sådana larviga lösningar? Du tycks alltför ofta arbeta och skapa utifrån principen, att ju mer komplicerat och tillkrånglat utvecklingsmönstret för/hos en viss djurart är, HELT I ONÖDAN, desto gudomligare ska Din lösning anses vara (i alla fall av dem som dyrkar Dig).

Jag delar inte det synsättet, Gud.

En mänsklig ingenjör som jobbade lika omständligt som Du så ofta gör, Gud, skulle ha fått sparken direkt. Men Du får vara kvar. Alltid. Oavsett mängden klagomål på Dig.

Jag har till och med hört ryktas, Gud, att det är omöjligt att sparka Dig. Men kan Du inte vara hygglig och avgå frivilligt? Om jag lovar att börja dyrka Dig och rent av be till Dig, lovar Du då att dra Dig tillbaka från skaparscenen? Du vet det där med tjänster och gentjänster...

ÖPPET BREV TILL GUD:

Käre Gud! Om nu du, Gud, har skapat allt levande, djur såväl som växter, då måste Du rimligen ligga bakom skapandet av parasiter också.

Vad kan Du ha haft för mening med att skapa parasiter, Gud? Ofta är parasitstadiet blott en övergångsfas i ett djurs utveckling. En sorts mellanstadium mellan äggstadium och könsmoget vuxenstadium.

Kunde inte Du, Gud, som är alltvetande och allsmäktig, ha kommit på någon annan och enklare lösning än just denna med olika utvecklingsstadier för en art?

Här är ett exempel från insekternas värld. Där har Du sett till, så att en fjäril innan den blir just en fjäril först måste genomgå ett stadium som kringkrypande, icke-flygande larv.

Hör Du, Gud, varför hittar Du på sådana larviga lösningar? Du tycks alltför ofta arbeta och skapa utifrån principen, att ju mer komplicerat och tillkrånglat utvecklingsmönstret för/hos en viss djurart är, HELT I ONÖDAN, desto gudomligare ska Din lösning anses vara (i alla fall av dem som dyrkar Dig).

Jag delar inte det synsättet, Gud.

En mänsklig ingenjör som jobbade lika omständligt som Du så ofta gör, Gud, skulle ha fått sparken direkt. Men Du får vara kvar. Alltid. Oavsett mängden klagomål på Dig.

Jag har till och med hört ryktas, Gud, att det är omöjligt att sparka Dig. Men kan Du inte vara hygglig och avgå frivilligt? Om jag lovar att börja dyrka Dig och rent av be till Dig, lovar Du då att dra Dig tillbaka från skaparscenen? Du vet det där med tjänster och gentjänster...

Att Gud skapade människan måste ju ändå vara hans dummaste idè någonsin.

@Oddesey: Ja, det har du fanimej rätt i!

Eftersom Gud visste - Han är ju alltvetande - att vi människor skulle sabotera skapelseplanen nästan redan från dag 1 (= redan i Edens lustgård), så kan man verkligen undra över varför Gud trots det fortsatte att implementera sin skapelseplan.

En metafor: Om ett läkemedelsbolag, som testar ett nytt läkemedel, finner att biverkningarna är av det letala slaget och att försökspersonerna dör som flugor, då hör det till god ton - samt är nödvändigt av såväl etiska som juridiska skäl - att avbryta detta läkemedelstest. Ögonaböj.

Men Gud å sin sida verkar ha resonerat som så här: "Ojdå, Adam och Eva hann knappt skapas av mig, förrän de i samverkan med den jävla Ormen, som också är skapad av mig, sabbade min skapelseplan. Men vaffan, det bjuder jag på. Jag låter skapelseexperimentet rulla på som om ingenting har hänt. Ty så korkad är jag, Gud. Och det står jag för. Utan att skämmas. Enär en Gud skäms aldrig oavsett vad för fanskap Han hittar på."

Tillagt 2013-07-31 23:16:
Fick just denna artikel i min mejlkorg: http://www.livescience.com/38565-sexual-arousal-farting.html?cmp
id=529618 .

Handlar om en mansperson som blir sexuellt upphetsad av illaluktande fisar.

Hur tänkte Gud där?

Hur ska vi vanliga dödliga veta om detta är något syndigt eller något som är helt OK ur Guds synvinkel?

Nu svävar vi människor i ovisshet om huruvida denne man måste stenas till döds eller om hans liv ska skonas. Moses lag har missat att belysa just denna aspekt. Det är upprörande. Och bedrövligt. På samma gång.

Att kosmos skapades är fan värst. En riktig styggelse.

Sant men jag utgår från min Bibel.

Är det inte klokare att utgå ifrån originaltexten om det är "sanningen" man vill veta?