Gears Tactics

Skotten viner runt huvudet samtidigt som jag hör en välbekant mullrande stämma vråla "BOOM" varpå det sprängs alldeles i närheten. Oroväckande nära studsar hotfullt många Wretchers fram i ilfart och jag känner paniken närma sig. Vad göra? Svaret är naturligtvis; gå och brygg en härlig kopp gott kaffe, ta några chokladkakor och kom tillbaka för att fatta strategiska beslut.

Tiden är nämligen din vän när det nu snart är dags att spela Gears of War på Xcom-liknande premisser. Jag gillade idén redan när Gears Tactics utannonserades, även om det kändes lite fantasifattigt. Men efter att fått en närmare presentation av spelet från utvecklarna Splash Damage, har hype-nivån stigit betänkligt. Det här är nämligen ett spel som förtjänar betydligt bättre än att bara avfärdas som Xcom-Gears och har några riktigt fräscha idéer att erbjuda.

Där vi i genren (befolkad av spel som just Xcom: Enemy Within, men även Mario + Rabbids Kingdom Battle eller Mutant Year Zero: Road to Eden) är vana vid att vara begränsade till ett rutnät, får vi här flytta runt trupperna helt fritt på ett sätt som påminner om brädspelet Warhammer. Likaså har Splash Damage gjort sig av med det statiska systemet att du har en förflyttning och en attack till ditt förfogande. Här har du istället tre handlingar per karaktär och runda - och hur du distribuerar detta är upp till dig.

Behöver du gå väldigt långt kan du spendera alla tre handlingarna på just detta, och befinner du dig istället i händelsernas centrum, kanske det är en bättre idé att stå stilla och bara skjuta och/eller slunga granater tre gånger istället. Det finns även en funktion kallad Overwatch, som låter dig spara innestående handlingar, för att istället kunna attackera fiender under dennes runda. Sparar du alla tre, kommer du alltså att skjuta så många gånger om fiender passerar dig. Å andra sidan, går ingen förbi, har du just vaskat hela den karaktärens runda.

Men innan vi fortsätter grotta ner oss i spelsystemet, kan det vara på sin plats att berätta att vi i Gears Tactics spelar som protagonisten Gabe Diaz. Storyn utspelas 12 år innan det första Gears of War under Locust-kriget. Det är alltså helt vanvettiga strider som möter oss, och för att kunna ta oss vidare och förhoppningsvis besegra spelets huvudfiende Ukkon, måste vi såklart samla på oss mer folk.

Något jag direkt slås av när jag fick se Gears Tactics, är att det designmässigt faktiskt slår allt The Coalition hittills släppt på fingrarna. Sånär som på Diaz vita hårtest i pannan, är det samma typ av ljuvligt grobianliknande ensemble som i seriens glansdagar vi träffar här. Splash Damage hymlar inte med att de betraktar inställningsmöjligheterna de erbjuder för varje karaktär som rollspelsinspirerade. Det betyder i praktiken att du fritt kan ändra allas utseende men framför allt kan skräddarsy deras egenskaper, level, vapen, moddar och annat för att skapa just den trupp som du bedömer ha bäst chans att klara utmaningarna du ställs inför. Alla karaktärer har dessutom klasser som ger dem unika egenskaper, och att ha en blandad kompott är oumbärligt.

Och det ska sägas direkt att det snabbt blir tufft. Varje drag räknas och spelet är utformat på ett sådant sätt att du hela tiden förutsätts nyttja de krigare du har till ditt förfogande som en grupp. Ett bra exempel på det är de blodiga avrättningar som är så synonyma med Gears of War-serien. Gör du en sådan på en skadad fiende, får alla dina hjältar en extra handling till sitt förfogande, vilket gör att du med lite combo-tänk kan få helt suveräna rundor medan du dansar dig fram mellan urblåsta bilvrak, ruiner och rester av diverse krigsmaskiner.

Din sikt är hela tiden begränsad så du inte ser vad som döljer sig längre bort på grund av dimma, och du förväntas hela tiden ta dig fram till punkter som triggar igång nästa del av banan. Längs banorna finns också hemligheter som ger dig nya föremål att bestycka truppen med, men som samtidigt kräver att du med minst en figur lämnar din post för att jaga skatter. Det kan snabbt vända ett övertag till underläge då fienden också kan använda sig av fällor av olika slag eller liva upp sänkta kamrater. Dessutom har uppdragen delmål för den som vill ha rejäl bonus, och dessa kan vara sådant som att ingen Gear får dö under uppdraget.

Det demo jag fick presenterat för mig avrundades med en brutal strid mot en jättelik Corpser. Jag har spelat mot dem förr många gånger i Gears of War, men de är om möjligt ännu mer skräckinjagande i dessa sammanhang, när jag faktiskt kan få en chans att detaljstudera fienden utan att känna stressen. Att det även väller på med andra fiender samtidigt gör såklart inte saken bättre och när en Boomer dessutom gjorde entré insåg jag att det här kommer bli något att bita i på riktigt.

Gears Tactics har och kommer jämföras med Xcom flitigt även framledes, men det har tveklöst nog med unika inslag för att kännas som ett fräscht koncept som tar genren framåt. Om allt detta i slutändan även räcker till ett underhållande äventyr, återstår att se när det släpps den 28 april, men jag är betydligt mer positiv nu än jag var innan Splash Damage presentation.