Iron Harvest

För en gångs skull ser vi med Iron Harvest ett spel som baseras på ett berömt sällskapsspel och inte tvärtom. Den tyska utvecklaren King Art visade oss nyligen deras enhetsbaserade realtidsstrategispel, och avslöjade ångande dieselpunk-krigföring i en alternativ vision av världen sett genom ögonen på konstnären Jakub Rozalski, vars verk också inspirerade Scythe.

Gamereactor fick under vårt besök spela de fem första uppdragen i Polania-kampanjen, som är en ganska stor del av spelet eftersom det bara finns 21 historia-fokuserade scenarion. Det finns fraktionskampanjer i det slutliga spelet men vi började med tutorial-partiet, där vi lärde känna en ung tjej som heter Anna Kos, som växer till rollen som en verklig hjälte i kriget. Vi följde med henne på hennes första uppdrag och lärde oss hur den energiska rödhåriga bruttan blev polare med en björn medan hennes bror Janek går ut i krig. Många år senare måste vi försvara vår by och hemlandet mot Rusviet-styrkorna. Det blev snart klart att det här scenariot erbjuder mer än vad vi hade förutspått och det är en härlig syn att se någon mosa sönder en mech med ett knytnävsslag.

Stora robotar dominerar Iron Harvests slagfält och de slutar aldrig att bjuda på sin imponerande närvaro. Vi erövrade fiendepositioner nära en järnvägsstation med Anna och några få frihetskämpar i det tredje uppdraget, och medan vi var vid det fick vi kontrollera dessa fordon av oss själva för första gången. Om du zoomra in på striderna (vilket är enkelt tack vare den fritt roterbara kameran) övertygar animationerna från dessa mekaniska stridsenheter tack vare deras höga detaljnivå. En av dessa jättar är en snabb sprinter utrustad med en railgun som åsamkar stora skador på avstånd. Denna klass kan enkelt ta ut fiendepositioner från räckvidd och eftersom den är så manövrerbar är det inte lätt för soldater att flytta till flankerade positioner (samtliga mechs är såklart ömtåliga bakifrån).

Spelandet i Iron Harvest är baserat på ett system som liknar det i Company of Heroes eftersom det ger oss tillgång till några få enheter som blir starkare när spelet fortskrider. Med ökad stridserfarenhet blir nya rekryter stridshärdade dödsmaskiner, och det är därför vi måste se till att våra enheter inte helt utplånas (det borde vara uppenbart, eller hur?). Låt oss säga att ett team av "gunners" består av fem soldater; så länge en av dem överlever kan deras ackumulerade erfarenhet vidarebefordras till nya förstärkningar och nya rekryteringar påverkar inte enhetens effektivitet på något sätt. Men eftersom enhetsregenerering bara är möjlig hemma ibasen, eller genom att hitta tillgångar på slagfältet, måste du vara extremt försiktig så att du inte tappar din "combat expertise".

Det är också därför det är så viktigt att våra trupper söker skydd när det är möjligt. Skyttegravar eller övergivna hus är fantastiska gömställen, men tyvärr sabbas de lätt av fiendens mechs (tydligen, om de når en viss storlek kan de bara springa igenom väggarna ...). I de flesta fall kommer en bunt med sandsäckar eller några trädstammar att göra susen. Eftersom dina motståndare ofta är placerade i förstärkta strukturer själva, är det bäst att flankera dem, brassa dem i ryggen för att få överhanden under striden. Det finns också möjligheter för bakhåll på slagfältet.

Vi tyckte också att det var intressant att utrustningen och därmed klassen för våra soldater inte är fast och snarare kan anpassas. Om du hittar andra vapen i världen (till exempel efter att ha dödat några fiender) kan dina trupper använda rubbet. Med hjälp av granater som du har plockat upp på vägen, kan du till exempel tvinga förankrade fiender att flytta eller förstöra deras försvar helt. Hur du hanterar cover kommer att spela en stor roll i senare strider när större arméer med mech-stöd och artilleri kolliderar.

Iron Harvest kommer också att stödja grundläggande basbyggande. Ingenjörsklassen hjälper till att reparera dina robotar och de ansvarar också för att bygga försvarssystem och produktionsanläggningar för enheter. Dina trupper samlar in de nödvändiga resurserna från leveranslådor som finns i området eller genom att reparera byggnader. Dessutom kan du söka efter viktiga råvaror i sabbade fiende-mechs, vilket kan göra en skillnad.

Det fanns många positiva delar av detta lovande spel, men i beta-uppbyggnaden noterade vi några stora problem när vi uppgraderade vår bas. Till exempel är det för närvarande svårt att bygga en rad med sandsäckar vid kanten av en sluttning för att fullt ut kunna dra fördel av ett upphöjd läge. Mer oroande verkade enheterna tycka om att sätta sig mitt i skottelden efter att ha missförstått den grundläggande principen om att söka skydd undan fiendeeld. På andra ställen är det svårt att flytta sig över kartan med flera enheter på grund av hur den artificiella intelligensen tänker rörande hur kartan är uppbyggd. Naturligtvis är det så saker ofta är tidigt i utvecklingen men King Art har också en historia av att ha ganska gott om jobbiga buggar i sina spel.

Ändå verkar studion ha gjort det bästa av licensen. I ett uppdrag var vi tvungna att hålla en fast position mot en närmande fiende som skickade tre vågor av infanteri. Striden var inte för svår, men själva mötet bjöd på några fantastiska scener. Hur de enorma robotarna, som finns i en mängd olika former och storlekar, stämplar fram över gyllene majsfält och deltar i strider med sina allierade är en riktigt cool syn att skåda.

Om du gillade Scythe kan du definitivt se fram emot Iron Harvest. Vi tror att det finns ett solitt strategispel här, och det ser helt fantastiskt ut både estetiskt och rent tekniskt. Om utvecklarna kan polera en del tror vi absolut att RTS-fans har något att se fram emot här.