Jump Force

Det var inte länge sedan jag hade förmånen att få recensera Dragon Ball Fighterz, ett spel som var rakt igenom välgjort. Kärnan i detta spel har nu återanvänts till Bandai Namcos senaste utannonserade fightingspel, Jump Force. Det baseras på flera av de största serierna vi kunnat läsa i japanska mangasamlingen Jump. En tjock lunta där flera av dagens största klassiker publicerats vid något tillfälle, inte minst Naruto, Dragon Ball, One Piece med flera.

Upplägget är klassisk crossover där företrädare för de olika serierna nu samlats för att göra upp medelst handgemäng. Trots att det baseras på serietidningar, har Jump Force estetiskt ett helt annat utseende än man kunnat tänka sig. Om du istället föreställer dig fotorealistiska mangafigurer, så kommer du ganska nära sanningen. Det måste såklart betraktas som ett ganska vågat val.

Bandai Namco förklarar valet att satsa på denna look som en konsekvens av spelets narrativ. Jump Force äger nämligen rum i vår riktiga värld som fungerar som krigsskådeplats mellan goda och onda Jump-karaktärer. Att se Naruto dänga Goku i dessa miljöer och i en helt annan still än vi är vana vid känns ovant, men jag måste säga att det växte på mig medan jag spelade. Konflikten mellan gott och ont på jorden återspeglas väl i banorna. I demot fick hag prova på två stycken som valt ut för att tydliggöra varför det ser ut som det gör. Dels Toblerone-inspirerade berget Matterhorn i Schweiz eller ett New York City på gränsen till undergången. Båda banorna visar prov på stor kreativitet från utvecklarnas sida.

Banorna är för övrigt inte bara vackra att se på, utan interaktiva och spelar en roll i striderna. Ta Frieza från Dragon Ball till exempel, här kan spelaren under en match i New York avfyra specialattacker genom att använda delar från skyskraporna för att fullkomligen pulverisera sin motståndare. På samma sätt kan Gokus fullkomligt sanslösa kraft deformera Matterhorn. Precis som i Dragon Ball Fighterz är det en visuell fest för ögonen att slåss i Jump Force. Vare sig det handlar om luriga attacker från Naruto eller mäktiga smällar från One Piece-protagonisten Luffy, så kommer du känna dig snudd på övermäktig när du sliter världen i stycken medan du dänger din fiende. Föga överraskande gäller detta i synnerhet de halvgudalika Dragon Ball-figurerna.

I den tidiga version jag spelade i Bandai Namcos E3-bås fanns det totalt sex karaktärer att välja bland och i matcherna slåss man tre mot tre. Du kan blixtsnabbt välja mellan dem eller göra gemensamma superattacker med ett enkelt knapptryck Varje slagskämpe har såklart också egna specialare som nyttjas med ett tryck på RT och varierar beroende på vilken du spelar som och på vilken bana. Spelet kan vid en första anblick se lite väl gimmickbetonat ut och inget alternativ för seriösa fightingfans, och tyvärr gjorde detta demot inte mycket för att motbevisa uppfattningen. Att snabbt trycka på en knapp blev ofta det säkraste sättet att vinna - vilket jag tycker är lite tråkigt. Utvecklarna lovar dock att det här inte kommer att vara en faktor i det färdiga spelet och att de rent av förenklat det inför E3 så att den stora massan ska kunna prova på det och ha roligt med alla dessa färgstarka personligheter. Jag håller tummarna för att det stämmer.

Crossover-fightingspel är hyggligt vanliga numera med spel som Street Fighter X Tekken, Super Smash Bros Ultimate och Marvel vs Capcom: Infinite. Men Jump Force sticker verkligen ut från mängden och om spelbarheten och djupet bara finns där till lanseringen bör detta kunna bli något alldeles extra. Jag håller verkligen tummarna, det här är ett spel jag tror på.