Ori and the Will of the Wisps

Det var under den gyllene Xbox 360-eran som Microsoft hade en tämligen säker position i väst som förstahandsval för en generation gamers. Xbox 360 blev i synnerhet känd för blytunga actionserier där makalösa höjdare som Gears of War och flaggskeppet Halo 3, men även för att vara den givna plattformen för de som på bästa sätt ville avnjuta Call of Duty och Assassin's Creed. Det var en perfekt identitet ur ett kommersiellt perspektiv och något folk faktiskt lärde sig. Men vid sidan av detta blev Xbox 360 även känd för Xbox Live Arcade med hyfsat påkostade och ofta suveräna småspel som Super Meat Boy, Braid och Limbo, titlar som på flera sätt banat väg för dagens indie-scen.

Det är här Ori and the Blind Forest kommer in i bilden. Ett suveränt plattformsspel som fick unisont höga betyg, och som Microsoft alltså bestämde sig för att investera i. Det blev succé, men var också över tre år sedan, och fansen har såklart undrat vad som händer härnäst. Nu är uppföljaren på väg och den stora frågan är såklart om det ljuvliga arvet från originalet finns bevarat.

Oris underbara värld är centrerad kring i synnerhet tre aspekter; en spirituell och fantastisk värld, en story med rejäl tyngd i samt en utmanande spelbarhet. Själva berättandet var inget jag fick ta del av när jag nyligen spelade E3-demot i Los Angeles, men de båda andra punkterna var definitivt närvarande.

I presentationen Microsoft hade under söndagskvällen startade jag i ett ökenliknande område. Precis som man kunde förvänta sig från serien är omgivningarna otroligt vackra och för tankarna till en vacker oljemålning på canvas, och jag kan inte annat än imponeras över mängden kärlek som gått åt till att designa varje liten vrå av världen. Att bara gå omkring i Ori and the Will of the Wisps är en upplevelse i sig självt, och det känns hela tiden spännande att få se vad som väntar härnäst i nya områden.

Något som ytterligare bidrar till den säregna känslan är såklart den suveräna ljudbilden. De små, minimalistiska ljudeffekterna som definierade det första spelet är här tillbaka och skapar en känsla av säregna underverk. De små detaljerna i bandesignen är roliga att utforska eftersom du i takt med att du spelar får nya förmågor som att kunna djupdyka ner i sanddynerna eller svinga från de blå kristalliserade lianerna. Att hoppa omkring går otroligt snabbt och på flera sätt påminner spelbarheten i Ori om grundmekaniken i ovan nämnda Super Meat Boy. Demot var dock såklart kapat (av uppenbara skäl) och jag fick inte se all variation och speldjup som finns att upptäcka i områdena jag besökte. Oavsett hur det är med den saken tycks Ori and the Will of the Wisps bli ett fenomenalt vackert spel.

Men utöver den utsökta presentationen, låg mitt fokus på gameplay och evolutionen från det första äventyret i serien när jag fick provspela. Originalet var ett genomgående välkonstruerat plattformsäventyr, och det står klart att det till uppföljaren fokuserats mer på striderna. Möten med fiender känns fräschare och känns oväntat följsamma med tanke på att det är ett sidoscrollande spel. I takt med att du gör din resa genom dess story kommer du kontinuerligt låsa upp ett flertal olika egenskaper som sträcker sig från magiska spjut till hammare. Det finns till och med ett svärd, denna gång. Feedbacken från handkontrollen och fienderna när jag gör diverse olika attacker känns extremt bra utformat. Men det är en sak att nyttja förmågorna och en helt annan sak att faktiskt se dem framför sig i all sin prakt. I synnerhet spjutet har en underbar magisk känsla som passar perfekt in med spelets estetiska tema i övrigt.

Upplevelsen av att spela Ori and the Will of the Wisps är lika intuitiv som sinnessjukt välpolerad, så till den milda grad att jag får anstränga mig för att hitta något jag inte gillar med det. Utgivare och utvecklare av spel, brukar ofta vilja jämföra mediet med konst, och Ori and the Will of the Wisps är ett perfekt exempel på när detta verkligen stämmer. Den begränsade tid jag fick med detta efterlängtade spel lovade lyckligtvis väldigt gott och allt från spelbarhet till det rent visuella samt musik är otroligt genomarbetat. Om teamet kan hålla denna klass från start ända in i mål råder det ingen tvekan om att Ori and the Will of the Wisps kommer bli något alldeles extra när det släpps under nästa år.