Spirited Away

Filmen börjar med en helt vanlig sommardag. Familjen Ogino är på väg till sitt nya hem och i baksätet på bilen ligger tioåriga Chihiro som inte alls är sugen på att flytta. Men så kör de fel och hamnar slutligen vid en gammal byggnad mitt i skogen. Trots att Chihiro anar oråd går familjen in och hittar på andra sidan vad som verkar vara ett övergivet nöjesfält där maten står serverad i långa banor.

Nu tänker jag inte berätta vad som händer, men Chihiro tvingas arbeta åt en häxa på ett gigantiskt badhus för gudar, för att på något sätt kunna rädda sina föräldrar. Filmens originaltitel, Sen to Chihiro no Kamikakushi, syftar på att häxan ger Chihiro ett nytt namn, Sen, genom att helt enkelt ta bort det andra tecknet i "Chihiro". Berättelsen är ganska komplicerad och du förstår mer och mer varje gång du ser den. Även om det i grunden är en klassisk saga i stil med Narnia, Den oändliga historien eller Alice i underlandet, där människor från vår värld hamnar någon helt annanstans, finns det ett genomgående tema som jag inte sett förut. Badhuset är inte bara skådeplatsen för filmen, den representerar också rening och naturlighet. När någon hamnar i trubbel beror det på något som de ätit eller att de har glömt bort sitt sanna jag. Sen/Chihiro blir den som rättar till allt, och hon växer i sin uppgift, men känns alltid trovärdig som en ung flicka. Till och med den elaka häxan har en mycket mänsklig sida och framstår som fullständigt realistisk, trots att hon är gravt oproportionelig.

Animationen är som alltid i Studio Ghiblis filmer helt otrolig, med både vackra bakgrunder samt öga för minimala rörelser. Precis som i Princess Mononoke eller Laputa: Castle in the Sky är varenda bildruta ett litet mästerverk. Inspirationen kommer från alla möjliga håll, från japansk mytologi och inte minst från de egna filmerna. Badhuset formligen kryllar av helt bisarra skapelser som ingen frisk hjärna hade kunnat komma på. Kanske inte så konstigt då tecknarna i Making Of-filmen visar sig leva på nudlar och cigaretter då de sitter och jobbar till klockan två på natten. Man måste bara älska de bisarra varelserna, som de små sotpuffarna, en skuttande lykta, eller tre rullande och hummande huvuden. Även musiken är otroligt bra, som vanligt. Joe Hisaishi har gjort all Studio Ghibli-musik sedan Nausicaä och är fortfarande i toppform. Star Wars har sin John Williams och Final Fantasy sin Nobuo Uematsu, men frågan är om inte Hisaishi klår dem bägge två när det gäller både klassiska kompositioner och ljuva pianomelodier.

Spirited Away vann en Oscar för bästa animerade film 2002, och det var väl minst sagt tur. Annars hade den knappast dykt upp på svenska biografer och till och med fått en svensk DVD-utgåva, och därmed blivit dömd till samma obskyra tillvaro i importbutikerna som all annan kvalitetsanime. Textningen är välgjord, men däremot rekommenderar jag helt klart originalrösterna på japanska framför den svenska dubbningen. I övrigt är det en ganska tunn DVD-version, trots de två skivorna. Du kan hitta en stillbild på Hayao Miyazaki, regissören och geniet bakom filmen, samt kolla på ovan nämnda Making Of-program där vi se titta bakom kulisserna när Ghiblis folk sliter för att möta deadline. Slutligen går det att kolla på hela filmen i storyboard-format.

Även om du i vanliga fall inte gillar tecknad film kan jag varmt rekommendera Spirited Away. Till och med Petter som vanligtvis hatar allt vad både manga och anime heter föll för Sen och hennes äventyr. Spirited Away bjuder på humor, spänning, sorg och skratt i en perfekt blandning. Miyazaki sade det bäst själv: "(en film) för de som någon gång varit tio år, och för de som kommer att bli tio år".